Att spåra tecken på lärande : Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid

Abstract

The present study is about media reception as an educational form, supporting meaning-making over time. The thesis stems from the desire to understand the complexity in a meaning-making process that takes its point of departure in media productions. The aim is to investigate the possibilities and limitations for meaning-making over time, afforded by the meeting of a group of student teachers and their texts, in a teacher education context. The following questions are posed: How is the meeting between participants and the text designed in the form of a reception? How do participants act on the resources that are offered during the receptions? Which sign systems and semiotic resources are used, and how are they used? How does meaning-making evolve over time? The theoretical point of departure is a design theory perspective, called designs for learning, proposing a performative aspect of learning. Design theory contributes by placing focus on framed sign-creating meaning-making activities, and by stressing participants’ creation and production. The design theory perspective is here enriched by a socio-cultural perspective, Bakhtin’s focus on dialogue, and Goffman’s research on interaction. With the ambition of studying meaning-making over time, a group of student teachers were followed over the two occasions for reception. Video observation was chosen as a method to study participants’ interaction at the receptions. The receptions were filmed and subsequently analysed multimodally. The video recordings resulted in a video text, which was transformed through the written text of the transcription, a text which was subsequently reshaped into a new text that is here presented in the thesis. By studying meaning-making over time, various forms of learning may be traced. Results suggest that the reception as an educational form has an impact on the meaning that is shaped in this setting. Seeing yourself and your results with the eyes of others and having the opportunity to meet the perspectives of different voices, are all elements that contribute to meaning-making. Creating a work that meets an audience, being able to find support in a design for the meeting, and during the meeting to form a new text, jointly prove to be powerful aspects of meaning-making. The thesis sheds light on an insufficiently explored area: media production and media reception in the context of teacher education. Working with media forms such as sound and moving images means that participants can avail themselves of a variety of types of texts, with different affordances, and use them as resources in their meaning-making. The study further indicates that participants exploit the various media forms and polyphony to develop knowledge about their subject matter. In other words, working with media in learning processes is something that enriches meaning-making. The study points to the need for increased openness in the perception of signs of learning, and more attentive listening to such signs. The importance of receptions for meaning-making has been clarified, where receptions have been understood as a learning process in their own right. The role that different media forms play in enriching meaning-making has been brought to the fore. Finally, a reformulated use is proposed of the theoretical model of a formal learning process.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Denna studie handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid. Jag är intresserad av att förstå komplexitet i meningsskapande processer som utgår från medieproduktioner. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad mötet mellan en grupp lärarstudenter och deras texter kan erbjuda för möjligheter och begränsningar för meningsskapande över tid i en lärarutbildningskontext. Följande frågor ställs: Hur designas mötet mellan deltagarna och texterna i en receptionsform? Hur agerar deltagarna utifrån de resurser som erbjuds dem i receptionerna? Vilka teckensystem och semiotiska resurser används och hur används de? Hur förändras meningsskapandet över tid? Den teoretiska utgångspunkten för studien är ett designteoretiskt perspektiv där en performativ sida av lärande lyfts fram. Ett designteoretiskt bidrar med fokus på inramade teckenskapande meningsskapande aktiviteter och betonar deltagarnas skapande och produktion. Det knyter an till digitala mediers erbjudanden för lärandesituationer – aktuellt i studien med tanke på receptionen av deltagarnas ljud- och filmtexter. För att förstå komplexiteten i en meningsskapande situation och för att följa meningsskapande över tid, berikas det designteoretiska perspektivet med sociokulturella perspektiv, Bakhtins fokus på dialog och Goffmans dramaturgiska perspektiv. Utifrån ambitionen att studera meningsskapande över tid valdes videoobservation som metod. Deltagarnas interaktion analyserades multimodalt. Genom att studera meningsskapande över tid kan flera tecken på lärande spåras. Avhandlingen visar hur meningsskapande över tid är en komplex process som designas multimodalt. Studien bidrar även till att synliggöra hur meningsskapande kan ske och hur pedagogiska former som receptionerna kan förstås som lärsekvenser i sig. Att det i en formell utbildningssituation pågår samtidiga parallella lärprocesser där endast ett fåtal uppmärksammas, är betydelsefull kunskap för både studenter och lärare, särskilt vid en lärarutbildning. Avhandlingens resultat visar även att receptionen som pedagogisk form är betydelsefull för den mening som skapas. Att se sig själv och sitt resultat med andras ögon, att inta ett aktivt responderande förhållningssätt och att möta olika rösters perspektiv bidrar till skapande av mening. Att skapa ett verk som möter en publik, att i detta möte ha en design att återgå till och att under mötet forma en ny text visar sig vara kraftfulla aspekter av meningsskapande. Studien bidrar även till kunskap om ett mindre utforskat område – medieproduktion och mediereception vid lärarutbildningar. Att arbeta med medieformer som ljud och rörlig bild innebär att deltagarna har flera olika typer av texter med skilda erbjudanden att tillgå som resurser i sitt meningsskapande arbete. Deltagarna omskapar tecken inom samma teckensystem men rör sig också mellan olika teckensystem. Denna rörelse bidrar till att utveckla det meningsskapande arbetet. Min studie visar dessutom att deltagarna utnyttjar de olika medieformerna och flerstämmigheten för att utveckla kunskap i sitt ämne. Att arbeta med medier i lärprocesser berikar alltså meningsskapandet. I studien bjuds även in till ett omskapat användande av det designteoretiska perspektivets modell över en formell lärprocess. Sammanfattningsvis – studien har synliggjort meningsskapande över tid där olika former av lärande spåras, pekat på behovet av en vidgad blick och ökat lyssnande till tecken på lärande, tydliggjort receptioners betydelse för meningsskapande, förstått receptionerna som en lärprocess i sig och så slutligen lyft fram medieformernas berikande för meningsskapande.

• author: Leijon, Marie
• supervisor: Feiwel Kupferberg
• opponent: Professor Koppfeldt, Thomas, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik
• organization: Faculty of Social Sciences
• publishing date: 2010
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Didactics
• keywords: lärarutbildning, designteori, mediereception, medieproduktion, lärarstudenter, interaktion, tecken på lärande, multimodal, meningsskapande
• in: Malmö Studies in Educational Sciences
• volume: 52
• pages: 254 pages
• defense location: Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Nordenskiöldsgatan 10, Sal D 131
• defense date: 2010-06-11 13:15:00
• ISSN: 1651-4513
• ISBN: 978-91-86295-04-2
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 408bd54b-3ea8-44ad-9da6-a0e0b9807ca5 (old id 1600406)
• date added to LUP: 2016-04-04 10:15:45
• date last changed: 2021-04-26 20:14:31