Har gymnasiebetygen någon inverkan på studieresultaten vid LTH? En analys av studieresultaten under det första läsåret för den första årskullen i de nya 5-åriga civilingenjörsutbildningarna
(2009)- Abstract (Swedish)
- Huvudsyftet med denna rapport är att söka samband mellan studieresultaten under det första läsåret vid de nya femåriga civilingenjörsprogrammen vid LTH och gymnasiebetygen – både det totala samt det i matematik. Sådana samband mellan gymnasiebetyg och resultat på första gemensamma matematiktentamen är tydliga – mer så för matematikbetygen från gymnasiet eftersom fler betyg i de lägre kategorierna är tillgängliga. Exempelvis är det bara 10 % av studenter med gymnasiebetyg i matematik under VG i snitt som klarar första tentamen. Detta kan jämföras med de som har VG och MVG i snitt från matematiken på gymnasiet där 30 % respektive 90 % klarar tentamen. De 5 % av studenterna som inte gått upp på tentamen är i huvudsak studenter med låga... (More)
- Huvudsyftet med denna rapport är att söka samband mellan studieresultaten under det första läsåret vid de nya femåriga civilingenjörsprogrammen vid LTH och gymnasiebetygen – både det totala samt det i matematik. Sådana samband mellan gymnasiebetyg och resultat på första gemensamma matematiktentamen är tydliga – mer så för matematikbetygen från gymnasiet eftersom fler betyg i de lägre kategorierna är tillgängliga. Exempelvis är det bara 10 % av studenter med gymnasiebetyg i matematik under VG i snitt som klarar första tentamen. Detta kan jämföras med de som har VG och MVG i snitt från matematiken på gymnasiet där 30 % respektive 90 % klarar tentamen. De 5 % av studenterna som inte gått upp på tentamen är i huvudsak studenter med låga matematikbetyg från gymnasiet. M a o verkar det troligt att sjukdom bara förklarar en mindre del av frånvaron och att istället bristande självförtroende/förberedelser är en huvudorsak.
Sambanden mellan betyg och studieprestationen under första läsåret (mätt i antalet tagna högskolepoäng) är också tydlig. Om vi jämför studenter från matematikbetygsgrupperna G-VG samt VG-MVG från gymnasiet m a p hur många som kommit upp i studiemedelsgränsen om 37,5 hp ser vi att i G-VG – gruppen är det 60 % som inte klarar 37,5 hp. I VG-MVG – gruppen är motsvarande siffra 24 %. Ett snabbt om än inte så realistiskt sätt att öka genomströmningen är m a o att försöka minimera antalet studenter i G-VG – gruppen. Sambandet mellan betyg och studentresultat kan också belysas utifrån medelpoängproduktionen under första året. Exempelvis är poängproduktionen ca 27 hp för studenter med G i snitt på matematikkurserna i gymnasiet, 42 hp för studenter med VG i snitt och slutligen 56 hp för studenter med MVG i snitt. Bland studenterna som inte fullföljde första året finns en klar överrepresentation av studenter med låga gymnasiebetyg, dvs att studenter med sämre förutsättningar har det svårare att acklimatisera sig till studierna vid LTH. Det finns också en tydlig relation mellan resultat på första tentamen i matematik och resultatet över det första läsåret. 94 % av studenterna som klarade första tentamen i endimensionell analys och som fullföljde hela första studieåret lyckades också klara CSN:s krav om minst 37,5 hp. Motsvarande för de som fick underkänt på första tentamen är att lite mer än hälften, 53,5 %, klarade studiemedelsgränsen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1713471
- author
- Malm, Joakim LU
- organization
- publishing date
- 2009
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- SoTL
- categories
- Higher Education
- pages
- 68 pages
- publisher
- Centrum för Supplemental Instruction, Lund
- ISBN
- 978-91-633-5251-5
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 1f479435-efaa-4ac6-9ac5-d1e40acb44ef (old id 1713471)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:01:35
- date last changed
- 2018-11-21 20:56:16
@techreport{1f479435-efaa-4ac6-9ac5-d1e40acb44ef,
abstract = {{Huvudsyftet med denna rapport är att söka samband mellan studieresultaten under det första läsåret vid de nya femåriga civilingenjörsprogrammen vid LTH och gymnasiebetygen – både det totala samt det i matematik. Sådana samband mellan gymnasiebetyg och resultat på första gemensamma matematiktentamen är tydliga – mer så för matematikbetygen från gymnasiet eftersom fler betyg i de lägre kategorierna är tillgängliga. Exempelvis är det bara 10 % av studenter med gymnasiebetyg i matematik under VG i snitt som klarar första tentamen. Detta kan jämföras med de som har VG och MVG i snitt från matematiken på gymnasiet där 30 % respektive 90 % klarar tentamen. De 5 % av studenterna som inte gått upp på tentamen är i huvudsak studenter med låga matematikbetyg från gymnasiet. M a o verkar det troligt att sjukdom bara förklarar en mindre del av frånvaron och att istället bristande självförtroende/förberedelser är en huvudorsak.<br/><br>
Sambanden mellan betyg och studieprestationen under första läsåret (mätt i antalet tagna högskolepoäng) är också tydlig. Om vi jämför studenter från matematikbetygsgrupperna G-VG samt VG-MVG från gymnasiet m a p hur många som kommit upp i studiemedelsgränsen om 37,5 hp ser vi att i G-VG – gruppen är det 60 % som inte klarar 37,5 hp. I VG-MVG – gruppen är motsvarande siffra 24 %. Ett snabbt om än inte så realistiskt sätt att öka genomströmningen är m a o att försöka minimera antalet studenter i G-VG – gruppen. Sambandet mellan betyg och studentresultat kan också belysas utifrån medelpoängproduktionen under första året. Exempelvis är poängproduktionen ca 27 hp för studenter med G i snitt på matematikkurserna i gymnasiet, 42 hp för studenter med VG i snitt och slutligen 56 hp för studenter med MVG i snitt. Bland studenterna som inte fullföljde första året finns en klar överrepresentation av studenter med låga gymnasiebetyg, dvs att studenter med sämre förutsättningar har det svårare att acklimatisera sig till studierna vid LTH. Det finns också en tydlig relation mellan resultat på första tentamen i matematik och resultatet över det första läsåret. 94 % av studenterna som klarade första tentamen i endimensionell analys och som fullföljde hela första studieåret lyckades också klara CSN:s krav om minst 37,5 hp. Motsvarande för de som fick underkänt på första tentamen är att lite mer än hälften, 53,5 %, klarade studiemedelsgränsen.}},
author = {{Malm, Joakim}},
institution = {{Centrum för Supplemental Instruction, Lund}},
isbn = {{978-91-633-5251-5}},
keywords = {{SoTL}},
language = {{swe}},
title = {{Har gymnasiebetygen någon inverkan på studieresultaten vid LTH? En analys av studieresultaten under det första läsåret för den första årskullen i de nya 5-åriga civilingenjörsutbildningarna}},
year = {{2009}},
}