Advanced

Narration and reading comprehension in Swedish children and adolescents with hearing impairment

Asker-Árnason, Lena LU (2011) In Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2011:8.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Barn och ungdomar med hörselnedsättning har, i högre grad än jämnåriga kamrater utan hörselnedsättning, språkliga problem. Dessa problem märks när barnen gått några år i skolan och större krav ställs på deras läsförmåga och på deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Problemen kan yttra sig tidigt och på olika sätt, som svårigheter med att uttala och särskilja språkljud, lära sig nya ord, problem med grammatik eller med språkförståelse. Många barn med hörselnedsättning reder upp sina problem medan de hos andra kvarstår och visar sig tydligt när större krav ställs, t.ex. vad gäller läsförståelse och berättande i tal och skrift. I denna avhandling har läsförståelse och berättarförmåga, s.k.... (More)
Popular Abstract in Swedish

Barn och ungdomar med hörselnedsättning har, i högre grad än jämnåriga kamrater utan hörselnedsättning, språkliga problem. Dessa problem märks när barnen gått några år i skolan och större krav ställs på deras läsförmåga och på deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Problemen kan yttra sig tidigt och på olika sätt, som svårigheter med att uttala och särskilja språkljud, lära sig nya ord, problem med grammatik eller med språkförståelse. Många barn med hörselnedsättning reder upp sina problem medan de hos andra kvarstår och visar sig tydligt när större krav ställs, t.ex. vad gäller läsförståelse och berättande i tal och skrift. I denna avhandling har läsförståelse och berättarförmåga, s.k. komplexa språkliga förmågor, undersökts hos barn och ungdomar med olika grad av hörselnedsättning med hörapparat (HA) och cochleaimplantat (CI). De undersökta förmågorna är inte bara viktiga för skolframgång. Berättarförmåga och läsförståelse anses även vara viktiga för att skapa och upprätthålla sociala kontakter, inte minst i tonåren. Förutom att undersöka dessa förmågor är avhandlingens syfte att medverka till att skapa bedömningsmetoder för berättandeförmågan i tal och skrift hos barn med olika grad av hörselnedsättningar som kan ligga till grund för metoder för logopedisk intervention. Resultaten bör förhoppningsvis även få pedagogisk betydelse.

I de fyra studierna ingick sammanlagt 48 barn och ungdomar med hörselnedsättning, varav 28 med CI och 20 med HA, vilka jämfördes med 180 barn och ungdomar med utan hörselnedsättning.

I. I den första studien bedömdes läsförståelse liksom olika språkliga förmågor och arbetsminneskapacitet hos 16 barn med CI mellan 7 och 13 år. Resultaten visade, att 60% av barnen med CI läste i nivå med sina jämnåriga normalhörande kamrater, vilket var bättre än förväntat med tanke på att deras fonologiska förmåga (förmåga att upprepa samt höra skillnad på s.k. nonord) låg långt under de normalhörandes. Sedan man kontrollerat för ålder vid testning, ålder vid CI-operation och andra demografiska variabler, samt även för lexikal förmåga, kvarstod ett stabilt samband mellan läsförståelse och arbetsminne.

II. Den andra studien hade till syfte att undersöka hur typiskt utvecklade barn med NH i åldern 8-12 år skriver en bildeliciterad berättelse på dator samt att undersöka om själva skrivprocessen (hur barnet skriver) hade samband med skrivprodukten (vad barnet skriver). Ett s.k. tangentbordsloggningsprogram användes för insamlandet av berättelserna. Med hjälp av ett sådant program kan olika aspekter av själva skrivprocessen, t.ex. hastighet, paustid, ändringar i texten registreras och analyseras. Det fanns samband mellan produktionshastigheten av den färdiga texten och antal ord, vilket innebar att de som producerade den färdiga texten snabbast också skrev fler ord. De som hade bäst narrativ förmåga enligt ett givet poängsystem hade minst andel paustid av den totala tiden. Flickor skrev signifikant snabbare än pojkar. Bedömning av skriftliga narrativer enligt denna metod bedömde vi som möjlig att använda för barn från 10 år och uppåt.

III. Studien bedömde narrativ förmåga (process och produkt) hos 18 barn och ungdomar med CI i åldern 11-19 år (indelade i två grupper på två olika sätt, dels enligt kronologisk ålder och dels enligt implantationsålder, före eller efter 5 års ålder). Vi ville jämföra deras prestationer med prestationen hos jämnåriga barn utan hörselnedsättning. Samma bildeliciterade berättelse och tangentbordsloggnings-program som i studie II användes. Det visade sig finnas signifikanta skillnader mellan deltagarna med CI och deltagarna utan hörselnedsättning för alla variabler utom för antal ord och skrivhastighet. Skillnaden var störst för andel paustid (äldre grupper), där ungdomarna med CI använde betydligt mer paustid. Vad gällde andel innehållsord använde deltagarna med CI betydligt större andel innehållsord (substantiv, adjektiv och verb) än ungdomarna utan hörselnedsättning. Deltagarna som hade fått implantat efter 5 års ålder presterade mer likt de jämnåriga barnen utan hörselnedsättning i denna studie, vilket förklarades av att denna grupp innehöll flera barn med progredierande hörselnedsättning och därmed ansågs ha haft fördel av den input de fått före implantationen.

IV. I denna studie bedömdes muntligt och skriftligt bildeliciterat berättande hos barn och ungdomar med mild till grav hörselnedsättning och HA i åldern 10-17 år. Prestationen för barnen och ungdomarna med HA liknade de jämnårigas utan hörselnedsättning, men hade signifikant lägre lexikal diversitet, alltså mindre variation i språket. Det fanns också skillnader mellan grupperna angående vilka variabler som korrelerade med narrativ förmåga. För deltagarna med HA hade narrativ förmåga ett negativt samband med andelen paustid (ju bättre berättarförmåga desto mindre andel paustid) medan berättarförmågan hos de jämnåriga utan hörselnedsättning istället korrelerade med lexikala mått. För de skriftliga berättelserna fanns även en negativ korrelation mellan graden av hörselnedsättning och lexikal diversitet (ju sämre hörsel desto mindre variation i språket). Jämförelser gjordes även mellan muntligt och skriftligt berättande. Det fanns starka samband mellan prestationerna i de olika modaliteterna (muntligt och skriftligt).



Sammanfattning

Barnen med CI hade bättre läsförståelse än förväntat med tanke på att de hade stora svårigheter att repetera s.k. nonord (svag fonologisk förmåga). Skriftligt berättande hos deltagarna med CI skilde sig framför allt från jämnåriga deltagare med NH genom att deltagarna i den äldre gruppen använde mer paustid och att hela gruppen med CI använde större andel innehållsord, men de hade också sämre förmåga att organisera sina berättelser. Barnen och ungdomarna med HA berättade mer likt jämnåriga utan hörselnedsättning, men använde ett språk med mindre ordvariation.

Avhandlingens resultat har kliniska och pedagogiska implikationer. Framför allt visar de på vikten att förebygga svårigheter genom att stötta lexikal variation i berättelse-kontext men även berättelsestrukturering. (Less)
Abstract
The aim of the present thesis was to explore reading comprehension and narration in children and adolescents with different degrees of hearing impairment (HI). In Study I, reading comprehension was investigated in 16 children with cochlear implants (CI), aged 7-13 years. Over 60% of the investigated children performed at the level of their hearing peers. Reading comprehension was better than expected taking the participants poor phonological skills into consideration. The association between reading comprehension and working memory capacity was robust. Study II was a methodological study, where narrative writing (picture-elicited) was studied using keystroke-logging, which was found to be a valid method for children with typical language... (More)
The aim of the present thesis was to explore reading comprehension and narration in children and adolescents with different degrees of hearing impairment (HI). In Study I, reading comprehension was investigated in 16 children with cochlear implants (CI), aged 7-13 years. Over 60% of the investigated children performed at the level of their hearing peers. Reading comprehension was better than expected taking the participants poor phonological skills into consideration. The association between reading comprehension and working memory capacity was robust. Study II was a methodological study, where narrative writing (picture-elicited) was studied using keystroke-logging, which was found to be a valid method for children with typical language developing and NH of 10 years of age and above. The analyses of narratives from 27 children aged 8-12 years, showed several relations between the writing process and the writing product.

In Study III, the process and the product in written narration was explored in 18 participants with CI, aged 11-19. When comparing their performance to that of participants with NH, the most prominent difference was that the children and adolescents with CI were less linguistically mature. This was illustrated by a much higher proportion of content words (less function words). Regarding older participants, although they wrote as fast, they used significantly more pause time than participants with NH. In study IV, spoken, as well as written narration was investigated in 20 participants with HI and HA, 10-18 years old. The main finding was that they were less lexically varied than participants with NH. Narration and reading comprehension are important skills for academic success and social inclusion. This thesis clearly indicates that many individuals with HI who are over the age of 10 years clearly lag behind their age peers in complex language activities. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Tjus, Tomas, Göteborg Univesity
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
reading comprehension, writing process, narrative, Hearing impairment, Complex langage skills, pause time, lexical development
in
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
volume
2011:8
pages
161 pages
publisher
Department of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinical Sciences, Lund University
defense location
Palaestra
defense date
2011-04-08 13:15
ISSN
1652-8220
ISBN
978-91-86671-56-3
language
English
LU publication?
yes
id
2292419d-6300-44dd-8b18-035693a41198 (old id 1852055)
date added to LUP
2011-03-30 12:12:11
date last changed
2016-09-19 08:44:50
@phdthesis{2292419d-6300-44dd-8b18-035693a41198,
  abstract     = {The aim of the present thesis was to explore reading comprehension and narration in children and adolescents with different degrees of hearing impairment (HI). In Study I, reading comprehension was investigated in 16 children with cochlear implants (CI), aged 7-13 years. Over 60% of the investigated children performed at the level of their hearing peers. Reading comprehension was better than expected taking the participants poor phonological skills into consideration. The association between reading comprehension and working memory capacity was robust. Study II was a methodological study, where narrative writing (picture-elicited) was studied using keystroke-logging, which was found to be a valid method for children with typical language developing and NH of 10 years of age and above. The analyses of narratives from 27 children aged 8-12 years, showed several relations between the writing process and the writing product. <br/><br>
In Study III, the process and the product in written narration was explored in 18 participants with CI, aged 11-19. When comparing their performance to that of participants with NH, the most prominent difference was that the children and adolescents with CI were less linguistically mature. This was illustrated by a much higher proportion of content words (less function words). Regarding older participants, although they wrote as fast, they used significantly more pause time than participants with NH. In study IV, spoken, as well as written narration was investigated in 20 participants with HI and HA, 10-18 years old. The main finding was that they were less lexically varied than participants with NH. Narration and reading comprehension are important skills for academic success and social inclusion. This thesis clearly indicates that many individuals with HI who are over the age of 10 years clearly lag behind their age peers in complex language activities.},
  author       = {Asker-Árnason, Lena},
  isbn         = {978-91-86671-56-3},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {reading comprehension,writing process,narrative,Hearing impairment,Complex langage skills,pause time,lexical development},
  language     = {eng},
  pages        = {161},
  publisher    = {Department of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinical Sciences, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series},
  title        = {Narration and reading comprehension in Swedish children and adolescents with hearing impairment},
  volume       = {2011:8},
  year         = {2011},
}