Advanced

Green neighbourhood environments - Implications for health promotion, physical activity and well-being

Weimann, Hanna LU (2017)
Abstract (Swedish)
Befolkningen växer och andelen som vill bo i städer ökar stadigt vilket skapar
behov av ny mark att bygga bostäder på. Tidigare har de flesta städer och orter
utvecklats genom att växa utåt, vilket har lett till förlust av naturområden och
jordbruksmark och ökat beroendet av bilar. Att bygga staden inåt istället, så kallad förtätning, är numera en populär strategi för att minska bostadsbristen. I denna process finns risk att det sker en gradvis minskning av grönområden och andra gröna element i människors livsmiljö.

Kvaliteten på den gröna miljön där människor bor har i ett flertal studier förknippats med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillgång till grönska är potentiellt viktigare bland människor som på grund av... (More)
Befolkningen växer och andelen som vill bo i städer ökar stadigt vilket skapar
behov av ny mark att bygga bostäder på. Tidigare har de flesta städer och orter
utvecklats genom att växa utåt, vilket har lett till förlust av naturområden och
jordbruksmark och ökat beroendet av bilar. Att bygga staden inåt istället, så kallad förtätning, är numera en populär strategi för att minska bostadsbristen. I denna process finns risk att det sker en gradvis minskning av grönområden och andra gröna element i människors livsmiljö.

Kvaliteten på den gröna miljön där människor bor har i ett flertal studier förknippats med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillgång till grönska är potentiellt viktigare bland människor som på grund av exempelvis dålig ekonomi har sämre förutsättningar än andra att ha god hälsa. De gröna inslagen i bostadsområden bidrar till att skapa ett gynnsamt klimat för hälsa och fysisk aktivitet, och en minskning av sådana ytor kan därmed minska det allmänna välbefinnandet i befolkningen.

Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera hur grön närmiljö är relaterat till fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande ur ett folkhälsoperspektiv. Avhandlingen beskriver fyra olika studier som alla undersöker sambandet mellan grön närmiljö och hälsa ut olika insynsvinklar och med hjälp av data från olika källor.

I den första studien undersöktes sambandet mellan fysisk aktivitet hos barn i
åldern 4-11 år och lekmiljön i närheten av bostaden. Genom att låta alla 205 barn ha på sig en accelerometer mätte vi barnets rörelser under några dagar. Vi mätte också hur bra tillgång respektive barn hade till gång- och cykelvägar, lekplatser och spelplaner, samt skog och öppna grönytor. Två av studierna baserades på data från folkhälsoenkäter som delar av befolkningen i Skåne i åldern 18-80 år har besvarat. För att bedöma hur människor upplever kvaliteten på sin gröna närmiljö använde vi uppgifter från folkhälsoenkäten från år 2008. Med hjälp av en annan folkhälsoenkät som besvarades av en och samma grupp av människor både år 2000, 2005 och 2010 kunde vi undersöka hur dessa personers självrapporterade allmänna och mentala hälsa förändrades om de flyttade till en plats där den gröna närmiljön var bättre eller sämre än tidigare. Med hjälp av enkäten från år 2008 och en enkät från år 2012 undersökte vi också hur sambandet mellan grön närmiljö och fysisk aktivitet påverkades av huruvida man upplevde sitt bostadsområde som säkert eller inte. Vi har också genomfört en så kallad kvalitativ studie där 16 personer intervjuades om sin gröna närmiljö och fick beskriva hur de använde och upplevde denna.

Vi fann att barn med högre andel lekplatser m.m. i närheten av bostaden också var mer fysiskt aktiva. Vidare såg vi ett svagt samband mellan kvaliteten i den gröna närmiljön och allmänna hälsa, men inte mental hälsa. Den mest gynnsamma effekten på hälsa av att flytta till en plats med ökad grönska fanns bland de människor som hade sämst förutsättningar att ha en god allmän hälsa. Vi såg också att tillgång till en grön närmiljö av god kvalitet främjade fysisk aktivitet, men bara bland personer som också upplevde sitt bostadsområde som säkert. Två av studierna i denna avhandling är så kallade tvärsnittsstudier och kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband. Det innebär att det, utifrån dessa studier, inte går att veta om det är den gröna närmiljön i sig som gör människor friskare, eller om friska människor oftare väljer, och har möjlighet, att flytta till grönare miljöer. Sambanden i studierna har justerats för faktorer som ålder, kön, ekonomiska förutsättningar och bostadstyp, men det kan fortfarande finnas andra faktorer som påverkar de samband som vi funnit.

Det finns en mängd olika sätt på vilket den gröna närmiljön har potential att främja hälsa och fysisk aktivitet. Det finns därför ett behov av att ta hänsyn till grön närmiljö från flera perspektiv när man planerar att förtäta städer eller genomföra andra förändringar, för att inte riskera att dessa förändringar får negativa effekter på hälsa och välbefinnande i befolkningen. (Less)
Abstract
The proportion of people living in densely built up areas is gradually increasing,
forcing cities to generate new land to build homes upon. In this process there is a risk for an inexplicit decrease of green space. The green features of
neighbourhoods help to create a supportive environment for health and physical
activity, thus a reduction of greenness may reduce the general well-being in the
population.

The overall aim of this thesis was to study how green neighbourhood
environments are related to physical activity, health and well-being, to better
understand the implications for public health. Separate data was used for each
paper in the thesis. Objectively measured physical activity in children was... (More)
The proportion of people living in densely built up areas is gradually increasing,
forcing cities to generate new land to build homes upon. In this process there is a risk for an inexplicit decrease of green space. The green features of
neighbourhoods help to create a supportive environment for health and physical
activity, thus a reduction of greenness may reduce the general well-being in the
population.

The overall aim of this thesis was to study how green neighbourhood
environments are related to physical activity, health and well-being, to better
understand the implications for public health. Separate data was used for each
paper in the thesis. Objectively measured physical activity in children was used to assess the association with neighbourhood resources. Longitudinal survey data on general and mental health in prognostic groups was related to survey data on qualities in the green neighbourhood. These qualities was also related to cross-sectional data on physical activity and moderated by safety and social coherence. A qualitative interview study using content analysis is also included in the thesis.

An association between access to neighbourhood resources and objectively
measured physical activity was seen in children aged 4-11 years. Neighbourhood greenness was weakly associated with general health, but not mental health, and a beneficial effect of increased neighbourhood greenness on general health was indicated only in the most vulnerable subgroup. Access to high quality green areas promotes physical activity only among individuals who perceive their neighbourhood as being safe.

The size of the study samples and the extensive and partly longitudinal survey data used in two of the papers in this thesis provided unique possibilities to adjust for confounders and avoid single source bias, while at the same time provide new insights on causality.

There is rich variety in potential pathways through which greenness may promote well-being. Hence, there is a need to consider the green neighbourhood environment from multiple perspectives when densifying cities or planning for other changes. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • professor Troelsen, Jens, Department of Sports Science and Clinical Biomechanics. University of Southern Denmark
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Green space, Health, Public Health, Epidemiology, Qualitative Research
pages
72 pages
publisher
Lund University, Faculty of Medicine
defense location
Belfragesalen, BMC D15, Klinikgatan 32, Lund
defense date
2017-05-19 09:00
ISBN
978-91-7619-444-7
language
English
LU publication?
yes
id
1c551a21-c983-49c8-8e8f-87c5bc60ff26
date added to LUP
2017-04-27 22:54:09
date last changed
2017-05-02 13:45:08
@phdthesis{1c551a21-c983-49c8-8e8f-87c5bc60ff26,
  abstract     = {The proportion of people living in densely built up areas is gradually increasing,<br/>forcing cities to generate new land to build homes upon. In this process there is a risk for an inexplicit decrease of green space. The green features of<br/>neighbourhoods help to create a supportive environment for health and physical<br/>activity, thus a reduction of greenness may reduce the general well-being in the<br/>population.<br/><br/>The overall aim of this thesis was to study how green neighbourhood<br/>environments are related to physical activity, health and well-being, to better<br/>understand the implications for public health. Separate data was used for each<br/>paper in the thesis. Objectively measured physical activity in children was used to assess the association with neighbourhood resources. Longitudinal survey data on general and mental health in prognostic groups was related to survey data on qualities in the green neighbourhood. These qualities was also related to cross-sectional data on physical activity and moderated by safety and social coherence. A qualitative interview study using content analysis is also included in the thesis.<br/><br/>An association between access to neighbourhood resources and objectively<br/>measured physical activity was seen in children aged 4-11 years. Neighbourhood greenness was weakly associated with general health, but not mental health, and a beneficial effect of increased neighbourhood greenness on general health was indicated only in the most vulnerable subgroup. Access to high quality green areas promotes physical activity only among individuals who perceive their neighbourhood as being safe.<br/><br/>The size of the study samples and the extensive and partly longitudinal survey data used in two of the papers in this thesis provided unique possibilities to adjust for confounders and avoid single source bias, while at the same time provide new insights on causality.<br/><br/>There is rich variety in potential pathways through which greenness may promote well-being. Hence, there is a need to consider the green neighbourhood environment from multiple perspectives when densifying cities or planning for other changes.},
  author       = {Weimann, Hanna},
  isbn         = {978-91-7619-444-7},
  keyword      = {Green space, Health, Public Health, Epidemiology, Qualitative Research},
  language     = {eng},
  pages        = {72},
  publisher    = {Lund University, Faculty of Medicine},
  school       = {Lund University},
  title        = {Green neighbourhood environments - Implications for health promotion, physical activity and well-being},
  year         = {2017},
}