Advanced

”Jag kan göra hundra låtar”. Barns musikskapande med digitala verktyg

Nilsson, Bo L LU (2002) In Studies in music and music education 5.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Bakgrund Denna studie är en undersökning av barns musikskapande med synthesizer och dator. I studien deltog nio barn i åttaårsåldern.



Musik utgör en viktig del i barns och ungdomars vardag och den stora exponering för musik som sker i vårt samhälle innebär att ingen är någon musikalisk nybörjare. Det är väl känt att barn kan skapa musik på egen hand, mest är det dock barns spontana sångliga skapande som studerats. I denna studie undersöks barns musikskapande med synthesizer och dator som erbjuder ett bra sätt att uttrycka musikaliska idéer för barn som ännu inte lärt sig något musikinstrument.



Några utgångspunkter Kreativitet ses i studien som något som alla... (More)
Popular Abstract in Swedish

Bakgrund Denna studie är en undersökning av barns musikskapande med synthesizer och dator. I studien deltog nio barn i åttaårsåldern.



Musik utgör en viktig del i barns och ungdomars vardag och den stora exponering för musik som sker i vårt samhälle innebär att ingen är någon musikalisk nybörjare. Det är väl känt att barn kan skapa musik på egen hand, mest är det dock barns spontana sångliga skapande som studerats. I denna studie undersöks barns musikskapande med synthesizer och dator som erbjuder ett bra sätt att uttrycka musikaliska idéer för barn som ännu inte lärt sig något musikinstrument.



Några utgångspunkter Kreativitet ses i studien som något som alla ägnar sig åt i sin vardag, i stort som i smått, och är inte bara något som frambringar nya uppfinningar eller betydelsefulla konstverk.



Det var viktigt att se till att deltagarna fick möjlighet att ägna sig åt sitt musikskapande så länge de hade lust. Flera forskare har framhållit vikten av att ge barn (och kanske inte heller vuxna?) enkla och inte alltför omfattande eller detaljerade instruktioner i samband med undersökningar av skapande. Musikskapandet måste få en möjlighet att bli meningsfullt för deltagarna i undersökningen. I ett försök att åstadkomma detta fick barnen i studien därför bara instruktioner om hur de skulle hantera synthesizern och datorn och blev sedan inbjudna att skapa musik till olika bilder.



Lärande och skapande ses i denna studie som något som sker alltid och i alla sammanhang. Kunskapen visar sig genom sin tillämpning i olika sammanhang och individen lär sig i de situationer som han eller hon deltar i. Vilka möjligheter som han eller hon har kan uttryckas med hjälp av begreppet affordances, på svenska ungefär ”meningserbjudanden”. Dessa meningserbjudanden representerar de möjligheter som en individ uppfattar i en viss situation. Ibland är sådana erbjudanden av tillfällig karaktär och innehåller element av slump och osäkerhet.



Leken utgör ett viktigt perspektiv på skapande och kreativitet och sker för sin egen skull. Man kan gruppera lek och spel i olika typer och även efter vilken grad av organisation som leken bygger på. Fyra typer av lek diskuteras i denna studie: lekar med inslag av tävling, slump, låtsaslek och svindel.



Individen använder olika typer av redskap, verktyg, i sitt dagliga liv. En del verktyg är fysiska som en hammare eller en dator, medan andra är psykologiska som språket eller matematiska uttryck. Det muntliga språket och musiken delar egenskaper som improvisation och föränderlighet. Ljudet klingar i stunden, men dör genast bort igen, vilket innebär att muntlighet innebär ett särskilt sätt att tänka.



Studien Den föreliggande undersökningen kan ses som ett försök att studera barns musikskapande på ett sätt som balanserar ett vuxenorienterat perspektiv med en respekt och intresse för barnens upplevda verklighet. Syftet med undersökningen är att kvalitativt beskriva och analysera processen när barn skapar musik med dator och synthesizer och att öka förståelsen för den mening som skapas av deltagarna i arbetet med musikskapandet.



Forskningsfrågorna kan då formuleras: a) hur ser de kreativa processerna ut när yngre barn skapar musik med synthesizer och dator ? b) hur ser de kreativa produkter ut som musikskapandet resulterar i? c) på vilka sätt skapar barnen mening genom sitt musikskapande? Genom att datorn utgör redskap för musikskapandet och samtidigt är verktyg för att undersöka musikskapandet inkluderar undersökningen också utvecklandet av verktyg för att utföra undersökningen.



För att försöka besvara mina forskningsfrågor följde jag regelbundet en grupp på nio barn i åttaårsåldern under 18 månader. Data samlades in i form av datafiler från musikskapandet, intervjuer samt en fältlogg med observationer av hur barnen arbetade.



Resultat De insamlade data gjorde det möjligt att beskriva varje barns egen skapandeprocess separat, vilket i avhandlingen redovisas i portföljform, en för vart och ett av de nio barnen. Barnens kreativa processer skedde i en balans mellan improvisation och planering och deras musikstycken uppvisade i allmänhet form och struktur. Flera forskare har tidigare ansett att endast barn äldre än 9-10 år kan komponera med form och struktur, vilket alltså motsägs av den föreliggande studien.



Nästa fråga som jag ställde till materialet var om det fanns olika kategorier av skapande, alltså om det var möjligt att beskriva barnens musikskapande på en kollektiv nivå. I analysen identifierades fem variationer som uttrycker hur olika fenomen träder i förgrunden under skapandet. Variationerna utesluter inte varandra, utan ofta skedde en växling mellan förgrund och bakgrund, ibland till och med i ett och samma musikstycke:



1. Synthesizern och datorn hamnar i förgrunden vid skapandet och dess möjligheter och begränsningar utforskas.



2. Musikskapandet blir till ett sätt att utforska och uttrycka känslor och fantasier. Omedvetet såväl som medvetet.



3. Själva spelandet som aktivitet blir det viktiga.



4. Musiken som fenomen kommer i förgrunden.



5. Uppgiften i sig hamnar i förgrunden för musikskapandet.



De funna variationerna genererade några viktiga följdfrågor: Varför fanns det över huvud taget olika variationer, varför skedde inte alla deltagarnas musikskapande på samma sätt? Vad var dessa olika variationer uttryck för?



De fyra första variationerna kan alla uttryckas som att musikskapandet skett i en musikalisk kontext. Deltagarna mötte erbjudandet att skapa musik genom att på olika vis relatera till sin lekpraktik. I den femte variationen, där uppgiften hamnar i förgrunden, uppfattades erbjudandet att skapa musik däremot inte som en inbjudan till lek, utan musikskapandet stannade kvar i en skolkontext där musikskapandet mer uppfattades som en uppgift barnen fått.



Avhandlingen visar hur pedagogisk forskning kan ske i ett samarbete mellan lärare och forskare. (Less)
Abstract
Today’s children live in a world where music in all its different forms has become a significant factor in their everyday life. From earlier research we know that young children are able to create music by singing and using musical instruments. The present study was undertaken with eight-year-old children in school year 2 in order to investigate the children’s composing and composition processes using a synthesizer and computer software. The research questions are aimed at (a) clarifying the creative processes young children employ when they create music using digital tools, (b) describing and analysing the musical outcomes that are produced by the children as a result of this process, and (c) reaching a deeper understanding of what... (More)
Today’s children live in a world where music in all its different forms has become a significant factor in their everyday life. From earlier research we know that young children are able to create music by singing and using musical instruments. The present study was undertaken with eight-year-old children in school year 2 in order to investigate the children’s composing and composition processes using a synthesizer and computer software. The research questions are aimed at (a) clarifying the creative processes young children employ when they create music using digital tools, (b) describing and analysing the musical outcomes that are produced by the children as a result of this process, and (c) reaching a deeper understanding of what creative music making means to the children. These different aspects of creative music making, were examined by collecting data over a period of eighteen months: step by step computer MIDI-files from the compositions; observations, and in-depth interviews. The tasks given to the children were formed as invitations to create music to different pictures, but the children were only given explicit instructions related to the use of the synthesizer and the computer software. In the analysis, five different variations of the practise of creative music making were found, each with different objects in the foreground of the activity: a) Putting the synthesizer and computer in the foreground of the activity, trying out the possibilities of the equipment and testing its limits, b) Using creative music making as a means of expressing personal fantasy and emotions including deliberate as well as non-deliberate use of memories and various techniques for generating musical ideas, c) Putting the playing in the foreground of the activity resulted in long pieces with many repetitions where improvising and composing were integrated, d) Placing the music itself in the foreground in which rehearsing and planning were used in deliberate ways together with spontaneous ideas e) Putting the task in the foreground, which in some cases led to convergent thinking. The finding of the present study, which demonstrates that young children are able to create music with form and structure, is in conflict with some previous research that suggests that children younger than nine years of age are unable to create music with meaning. The final discussion of the variations found in the children’s practice of creative music making is extended into a discussion of how these variations relate to an already existing cultural practise, such as the practise of play, earlier musical experiences and to the suggestions of meaning, affordances, that were perceived by the children in the situation. The discussion also considers the ways in which the digital toolsrepresent a medium where planning, improvising and elements of chance coexist. This suggests that for the children the computer simultaneously opened up for the different kinds of mediation represented by orality and literacy. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Alexandersson, Mikael
organization
alternative title
"I can make a hundred songs". Children's creative music making with digital tools
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Pedagogik, Pedagogy and didactics, Musikvetenskap, Musicology, technology, play, orality, children, creativity, musical thinking, Music education, composition, didaktik
in
Studies in music and music education
volume
5
pages
238 pages
publisher
Malmö Academy of Music, Lund University
defense location
Malmö Academy of Music, Lilla Salen
defense date
2002-04-26 10:00
ISSN
1404-6539
ISBN
91-628-5201-9
language
Swedish
LU publication?
yes
id
b6a935d2-05e6-4569-aeb6-25c2a7a23ea8 (old id 20583)
date added to LUP
2007-05-28 11:33:08
date last changed
2016-09-19 08:44:54
@phdthesis{b6a935d2-05e6-4569-aeb6-25c2a7a23ea8,
  abstract     = {Today’s children live in a world where music in all its different forms has become a significant factor in their everyday life. From earlier research we know that young children are able to create music by singing and using musical instruments. The present study was undertaken with eight-year-old children in school year 2 in order to investigate the children’s composing and composition processes using a synthesizer and computer software. The research questions are aimed at (a) clarifying the creative processes young children employ when they create music using digital tools, (b) describing and analysing the musical outcomes that are produced by the children as a result of this process, and (c) reaching a deeper understanding of what creative music making means to the children. These different aspects of creative music making, were examined by collecting data over a period of eighteen months: step by step computer MIDI-files from the compositions; observations, and in-depth interviews. The tasks given to the children were formed as invitations to create music to different pictures, but the children were only given explicit instructions related to the use of the synthesizer and the computer software. In the analysis, five different variations of the practise of creative music making were found, each with different objects in the foreground of the activity: a) Putting the synthesizer and computer in the foreground of the activity, trying out the possibilities of the equipment and testing its limits, b) Using creative music making as a means of expressing personal fantasy and emotions including deliberate as well as non-deliberate use of memories and various techniques for generating musical ideas, c) Putting the playing in the foreground of the activity resulted in long pieces with many repetitions where improvising and composing were integrated, d) Placing the music itself in the foreground in which rehearsing and planning were used in deliberate ways together with spontaneous ideas e) Putting the task in the foreground, which in some cases led to convergent thinking. The finding of the present study, which demonstrates that young children are able to create music with form and structure, is in conflict with some previous research that suggests that children younger than nine years of age are unable to create music with meaning. The final discussion of the variations found in the children’s practice of creative music making is extended into a discussion of how these variations relate to an already existing cultural practise, such as the practise of play, earlier musical experiences and to the suggestions of meaning, affordances, that were perceived by the children in the situation. The discussion also considers the ways in which the digital toolsrepresent a medium where planning, improvising and elements of chance coexist. This suggests that for the children the computer simultaneously opened up for the different kinds of mediation represented by orality and literacy.},
  author       = {Nilsson, Bo L},
  isbn         = {91-628-5201-9},
  issn         = {1404-6539},
  keyword      = {Pedagogik,Pedagogy and didactics,Musikvetenskap,Musicology,technology,play,orality,children,creativity,musical thinking,Music education,composition,didaktik},
  language     = {swe},
  pages        = {238},
  publisher    = {Malmö Academy of Music, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Studies in music and music education},
  title        = {”Jag kan göra hundra låtar”. Barns musikskapande med digitala verktyg},
  volume       = {5},
  year         = {2002},
}