Advanced

Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande.

Ericsson, Claes LU (2002) In Studies in Music and Music Education
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Under 1990-talet har från olika håll ställts krav på ett ökat elevinflytande över innehåll och arbetsformer i den allmänna skolan. Dessa krav har dels kommit från eleverna själva, dels kommit till uttryck i olika styrdokument. Att så har varit fallet ter sig ganska naturligt, eftersom den tidsanda i vilken vi lever är präglad av individualism. Ett antagande, som stöds av ett flertal teoretiker är att de traditioner som förr höll samman människor i hög grad håller på att upplösas, vilket medför att människan blir lämnad att själv ta ansvar för sitt livsprojekt. Ifrågasättande och reflektion blir då en strategi i arbetet med att skapa sig ett ”gott liv” och detta kommer naturligtvis också till... (More)
Popular Abstract in Swedish

Under 1990-talet har från olika håll ställts krav på ett ökat elevinflytande över innehåll och arbetsformer i den allmänna skolan. Dessa krav har dels kommit från eleverna själva, dels kommit till uttryck i olika styrdokument. Att så har varit fallet ter sig ganska naturligt, eftersom den tidsanda i vilken vi lever är präglad av individualism. Ett antagande, som stöds av ett flertal teoretiker är att de traditioner som förr höll samman människor i hög grad håller på att upplösas, vilket medför att människan blir lämnad att själv ta ansvar för sitt livsprojekt. Ifrågasättande och reflektion blir då en strategi i arbetet med att skapa sig ett ”gott liv” och detta kommer naturligtvis också till uttryck i skolan, som är tvungen att i möjligaste mån anpassa sig efter de förhållanden som råder i samhället.



Musik är ett område inom vilket ungdomen får förmodas ha utvecklat ett omfattande vetande. Moderna distributionsteknologier för musik gör att lyssnande kan ske i allt fler sammanhang och det finns även en enighet bland forskare om att ungdomar tillbringar mycket tid att lyssna på musik. Musikundervisningen i skolan kan i denna belysning framstå som ett fenomen där spänningar mellan elevers och lärares syn på musikaliskt lärande kan uppstå. Att utveckla kunskap om ungdomars syn på musikaliskt lärande kan vara ett led i en strävan att minska denna spänning. Vidare framstår det som angeläget, i enlighet med ovanstående resonemang om elevinflytande, att utveckla kunskap om hur ungdomar uppfattar musikaliskt lärande. Dessa faktorer ligger till grund för mitt val av undersökningsfokus. Studien består av 7 gruppsamtal med ungdomar i årskurs 8 och 9 och samtalen har kretsat kring musikaliskt lärande i skolan och på fritiden. Ett antal frågor har formulerats. Hur definierar ungdomar musikaliskt lärande? Anser de att det finns, eller bör finnas en skillnad mellan musikaliskt lärande på fritiden och i skolan? Vilken är i så fall skillnaden? I vilka sammanhang försiggår musikaliskt lärande? Vilka är förutsättningarna? Hur ser processen ut? Vilket innehåll och vilka arbetsformer förekommer? Varför lära sig musik? Vilken kunskap utvecklas? Hur legitimerar ungdomar musikaliskt lärande i skolan och i vardagsvärlden? Resultat Resultaten visar att intresse upplevs som en absolut förutsättning för musikaliskt lärande. Intresse skapas genom olika former av påverkan, där kamrater, föräldrar och hemmiljö har en betydelsefull roll. Vad det gäller musikaliskt lärande i form av musicerande anges en gynnsam miljö att verka i som viktig för vidmakthållande av intresse. Denna miljö kan mycket väl vara institutionell. Exempel på en sådan kan vara en skola som tillhandahåller musikinstrument, lokaler att repetera och konsertera i, samt en lärare som kan hjälpa till med musikalisk problemlösning. Dock ger ungdomarna uttryck för att en viss autonomi också är en förutsättning för att intresse skall vidmakthållas. Strävan efter en sådan yttrar sig i krav på självbestämmande vad det gäller repertoar och i viss mån tolkning av den musik som studeras. Ungdomarna i undersökningen har vidare en föreställning om att en viktig anledning till att musikämnet finns med i skolans timplan är att en exponering av olika former av musik skall företas, varpå eleven kan välja vad som passar vederbörande. Vidare ger ungdomarna uttryck för en uppfattning av att en viktig uppgift för musikundervisningen är att fungera som en slags ”prova på” verksamhet. Eleverna skall få möjlighet att prova exempelvis olika instrument för att på så sätt komma fram till huruvida de är intresserade av musicerande eller inte, samt vilket instrument som i så fall passar dem. Det här sättet att legitimera musikundervisningen förefaller i ljuset av deras övriga resonemang i samtalen som icke reflexivt och hänvisar till en förmodad officiell legitimering. De är tvärtom mycket medvetna om sina intresseområden, om inte omedelbart när de kommer till skolan, så åtminstone ganska snart, och har således egentligen inget intresse av en ”prova på verksamhet” som sträcker sig över nio år. Ett resultat som knyter an till ovanstående resonemang är det sätt på vilket ungdomarna tillägnar sig musikalisk preferens. Detta verkar inte ske systematiskt, som i deras föreställning om musikundervisningens uppgift som presentatör, utan istället ganska slumpartat. De plockar åt sig de musikaliska godbitar som råkar komma i vägen. Dock sker detta inom en standardiserad ram, den multinationella populärmusiken. Det finns emellertid en uttalad strävan att hitta musik som inte är alltför allmänt gångbar och en kombination av olika stilar fungerar härvid som en strategi att hävda sin respektive individualitet. Studiens resultat visar vidare att det existerar ett slags omedvetet lärande som äger rum i situationer där lärande inte är den primära avsikten. Flera av ungdomarna ger uttryck för inställningen att lärande bara förekommer i situationer präglade av fokusering och koncentration, men visar samtidigt genom sitt resonemang att detta bara är en föreställning, måhända tillägnad genom långvarig skolkulturell påverkan. Exempel på sådant lärande är tillägnelse av form, harmonik, melodier och text där lyssnandet har fungerat som en bakgrundsaktivitet. Lärandet har även en emotionell dimension som ungdomarna har svårt att klä i ord. De använder ofta musik att förstärka eller mildra känslotillstånd, exempelvis som tröst, och här existerar en klar distinktion till exempelvis fokuserad formell musiklyssning strukturerad utifrån olika uppgifter som skall utföras. Några av ungdomarna i undersökningen lyfter fram samarbetsaspekten som en viktig kunskap genererad från musikaliskt lärande i form av musicerande. Detta är ett utommusikaliskt mål för lärande, samtidigt som det beskriver en rörelse från innehåll till form. Innehållets funktion är att tjäna som medel att träna anpassnings- och samarbetsförmåga. Andra forskningsresultat bekräftar att en ökad medvetenhet om dylika egenskapers tyngd i ett utbildningsperspektiv har ökat de senaste åren och idag kommer detta till konkret uttryck i talet om skolans roll i samhället. Fokuseringen på form visar sig också i den välkända parollen ”att lära sig lära”. Rörelsen från innehåll till form behöver inte innebära något negativt för musikundervisningen. Snarare kan det öppna för en innehållslig flexibilitet som kan leda till ökad motivation. Flera olika sätt att förhålla sig till musik och musikaliskt lärande kan identifieras i undersökningen. Ett av dessa förhållningssätt är att betrakta musik som något som är intimt förknippat med ”att leva”. Musik uppfattas då inte primärt som något man lär sig, utan snarare som något som finns med, i form av lyssning, i ett otal vardagliga sammanhang. I skolan tar detta förhållningssätt sig uttryck genom att man musicerar. Detta eftersom skolan skjuter till resurser i form av instrument, lärare och lokaler. En ökad fokusering på explicit lärande sker också därvid. Musiklyssning och musicerande är således enligt detta förhållningssätt de överskuggande och varandra kompletterande aktiviteterna. Ett annat sätt att uppfatta musik är i dess egenskap av skolämne. Här ses den musikaliska aktiviteten enbart som en obligatorisk del i skolarbetet och legitimeringen sker via betyg. Det kan också urskiljas olika förhållningssätt beträffande musikalisk preferens. Några av ungdomarna menar att det finns ett antal musikstilar och musikpersonligheter som kan betraktas som generellt betydelsefulla och som därvid borde uppskattas av alla människor. Detta förkastas av andra ungdomar, som intar positionen att preferensen är högst individuell och att ingen har mandat att avgöra vad som generellt (sett) är bra musik. Snarare är det varje individs, eller grupps, referensram som bör tjäna som utgångspunkt. Vid en av skolorna i studien har musikundervisningen successivt genomgått en förändringsprocess, vilken har resulterat i att musicerande i rock- och poptraditionen är den enda aktiviteten. Detta upplevs som positivt av flertalet ungdomar, men vissa ser sig som marginaliserade och menar att en bredare musikundervisning borde vara en självklarhet. De menar bland annat att demokratin i form av majoritetsbeslut om innehåll och arbetsformer i musikundervisningen slår mot det fåtal oliktänkande som finns. En reproduktion av den förhärskande inställningen sker kontinuerligt och gör att förändring har svårt att komma till stånd. Kunskapen som utvecklas är smal, men får även betraktas som ganska djup. Musikaliskt lärande anses av ungdomarna i studien både ha en terapeutisk funktion, och en funktion som medium för självväxt. Den terapeutiska funktionen ger sig tillkänna både via musiklyssning och musicerande. Lyssning uppfattas som en känslomässig katalysator och musicerande jämförs med andra aktiviteter, exempelvis idrott, som skänker en känsla av välbefinnande. Musicerande kan även utgöra en nisch för utveckling av självväxt och självförtroende och dessa faktorer kan utgöra betydelsefulla komponenter i ett harmoniskt liv. Slutligen ger studiens ungdomar uttryck för ett estetiskt förhållningssätt där en polarisering med avseende på vad som kan betraktas som bra eller dåligt är framträdande, men med den skillnaden att kategoriseringen sker inom populärmusikaliska stilar. Tidigare var det ofta så att polariseringen gällde mellan skilda genrer, exempelvis mellan västerländsk konstmusik och populärmusik. Vidare existerar en längtan efter autenticitet. Ungdomarna har ingen fördragsamhet med de moderna teknologier som möjliggör musikalisk manipulation av olika slag, exempelvis avancerad inspelningsteknik och dubbning av röster. Slutord I reultatredovisningen har framgått att ungdomarna reser ett krav på autonomi samtidigt som de har ett institutionellt beroende. Det har också visat sig att preferenstillägnelse sker på ett slumpartat osystematiskt sätt som rimmar dåligt med den uppfattning de har om musikundervisningens uppgift i ett officiellt perspektiv. Vidare sker musikaliskt lärande på fritiden ofta på ett omedvetet sätt, vilket också svårligen kan finna plats i den metodiska ram inom vilket lärandet i skolan försiggår. Ungdomarna pekar även på att ett centralt mål med musikaliskt lärande är att det är ett redskap för vårdande av självet. Om så är fallet måste en större valfrihet i skolan komma till stånd, där varje individs specifika intresse och förutsättningar uppmärksammas och där strävan efter likvärdighet får en något annorlunda innebörd, nämligen strävan efter likvärdig självväxt. Inledningsvis berörde jag de delvis nya villkor som gäller för ungdomars musikaliska lärande och som kom till konkret uttryck i resonemanget ovan. Musikpedagoger med ambition att möta de nya krav dessa villkor ställer på musikundervisning, kan vara betjänta av reflektion kring den syn på musikaliskt lärande som ungdomarna i denna undersökning företräder, för att om möjligt se sin egen undervisning i ny belysning. En belysning som kan föranleda att en rörelse från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse kommer till stånd. (Less)
Abstract
Abstract In the Swedish compulsory school system there is a trend towards increased student influence. School ideologists have for at least ten years strongly emphasised this issue. This tendency is in line with a more general direction in Western societies, which in many aspects has moved toward individualisation. Based on these developments, the main reason for undertaking the presents study was to contribute to the discussion about different aspects of learning, which have as their starting point the issue of how adolescents experience musical learning. The study moves in and between the two fields of musical learning in school and in leisure time, and the data consists of seven group conversations carried out with eighth and ninth... (More)
Abstract In the Swedish compulsory school system there is a trend towards increased student influence. School ideologists have for at least ten years strongly emphasised this issue. This tendency is in line with a more general direction in Western societies, which in many aspects has moved toward individualisation. Based on these developments, the main reason for undertaking the presents study was to contribute to the discussion about different aspects of learning, which have as their starting point the issue of how adolescents experience musical learning. The study moves in and between the two fields of musical learning in school and in leisure time, and the data consists of seven group conversations carried out with eighth and ninth graders in secondary school. The analysis is undertaken in three steps, each one of which represents a gradually increasing level of abstraction. The theory is grounded on two different areas which have some common aspects, namely theories of modernity and philosophy of music education. The results show that value related issues such as preference and interpretation in the greatest possible extent should be left to the students, and the teacher should instead provide help to students by giving them tools for expression, such as training skills and providing a suitable milieu for musicing. Adolescents give expression to an apprehension that an important task of the school subject music is to expose musical genres and activities, whereupon the students can then choose what suits them. This way of acquiring music does not correspond to the way in which students assimilate music in everyday contexts and highlights a contradiction between how they legitimise musical learning in school and in leisure time. In their leisure time, students acquire preferences for music in an unsystematic and random manner. Their discussions strongly emphasise a search for music “to call their own”. Furthermore, the study shows that learning often occurs in situations where it is not intentional, for example when music listening is a background activity, but still an analysis of musical parameters takes place in an unconscious matter. Some of the adolescents consider ability to collaborate as the most important knowledge that comes out of music education in school. This attitude can be seen as a move from content to form. Two main discourses were identified: the discourse music and the discourse the school subject music. The discourse music is wide and embraces music in leisure time as well as in school. It consists of listening and musicing. The discourse the school subject music is narrow and legitimised only through its position as a school subject. The study also shows that musical learning has a therapeutical dimension and can be considered as a means to strengthen the self. This function seems to be an important end in musical activities. Finally, modern aesthetical values were applied to a post modern context, which implies that the aesthetics of modernity is still alive, and occupying a new body. Music educators in schools ought to consider the above outlined modernised conditions for musical learning, and thereby reflect upon the implications they might bring for music education. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Lilliestam, Lars
organization
alternative title
From guided exhibition to shopping and preoccupied assimilation
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Musikvetenskap, Musicology, group conversations, learning in school and in leisure time, modernity, adolescents, teaching, Music, learning, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
in
Studies in Music and Music Education
pages
241 pages
publisher
Malmö Academy of Music, Lund University
defense location
Malmö Academy of Music Lilla salen
defense date
2004-04-12 10:15
ISSN
1404-6539
ISBN
91-628-5179-9
language
Swedish
LU publication?
yes
id
bd493887-b067-420f-88c2-37650d2f4117 (old id 20911)
date added to LUP
2007-05-28 13:29:25
date last changed
2016-09-19 08:44:57
@phdthesis{bd493887-b067-420f-88c2-37650d2f4117,
  abstract     = {Abstract In the Swedish compulsory school system there is a trend towards increased student influence. School ideologists have for at least ten years strongly emphasised this issue. This tendency is in line with a more general direction in Western societies, which in many aspects has moved toward individualisation. Based on these developments, the main reason for undertaking the presents study was to contribute to the discussion about different aspects of learning, which have as their starting point the issue of how adolescents experience musical learning. The study moves in and between the two fields of musical learning in school and in leisure time, and the data consists of seven group conversations carried out with eighth and ninth graders in secondary school. The analysis is undertaken in three steps, each one of which represents a gradually increasing level of abstraction. The theory is grounded on two different areas which have some common aspects, namely theories of modernity and philosophy of music education. The results show that value related issues such as preference and interpretation in the greatest possible extent should be left to the students, and the teacher should instead provide help to students by giving them tools for expression, such as training skills and providing a suitable milieu for musicing. Adolescents give expression to an apprehension that an important task of the school subject music is to expose musical genres and activities, whereupon the students can then choose what suits them. This way of acquiring music does not correspond to the way in which students assimilate music in everyday contexts and highlights a contradiction between how they legitimise musical learning in school and in leisure time. In their leisure time, students acquire preferences for music in an unsystematic and random manner. Their discussions strongly emphasise a search for music “to call their own”. Furthermore, the study shows that learning often occurs in situations where it is not intentional, for example when music listening is a background activity, but still an analysis of musical parameters takes place in an unconscious matter. Some of the adolescents consider ability to collaborate as the most important knowledge that comes out of music education in school. This attitude can be seen as a move from content to form. Two main discourses were identified: the discourse music and the discourse the school subject music. The discourse music is wide and embraces music in leisure time as well as in school. It consists of listening and musicing. The discourse the school subject music is narrow and legitimised only through its position as a school subject. The study also shows that musical learning has a therapeutical dimension and can be considered as a means to strengthen the self. This function seems to be an important end in musical activities. Finally, modern aesthetical values were applied to a post modern context, which implies that the aesthetics of modernity is still alive, and occupying a new body. Music educators in schools ought to consider the above outlined modernised conditions for musical learning, and thereby reflect upon the implications they might bring for music education.},
  author       = {Ericsson, Claes},
  isbn         = {91-628-5179-9},
  issn         = {1404-6539},
  keyword      = {Musikvetenskap,Musicology,group conversations,learning in school and in leisure time,modernity,adolescents,teaching,Music,learning,Pedagogy and didactics,Pedagogik,didaktik},
  language     = {swe},
  pages        = {241},
  publisher    = {Malmö Academy of Music, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Studies in Music and Music Education},
  title        = {Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande.},
  year         = {2002},
}