Advanced

"Hade jag inte läst de där artiklarna -" : barnmorskors förhållningssätt till användning av forskningsresultat inom omvårdnad

Berggren, Anne Charlotte LU (2003)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Upprinnelsen till denna avhandling finns i frågan: ”Till vilken nytta skrivs alla akademiska avhandlingar och forskningsrapporter?” Vikten och behovet av att forskningsbasera omvårdnaden har i internationell litteratur belysts i över 40 år. I Sverige började denna process i anslutning till att vårdutbildningarna genom 1977 års högskolereform kom att ingå i universitets- och högskolesystemet, där högskolelagen föreskriver att utbildningen ”ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Ungefär samtidigt uppdrogs åt universitet och högskolor att sprida kunskap till det omgivande samhället, den så kallade ”tredje uppgiften”. Denna uppgift har inte alltför hög status inom högskolevärlden.... (More)
Popular Abstract in Swedish

Upprinnelsen till denna avhandling finns i frågan: ”Till vilken nytta skrivs alla akademiska avhandlingar och forskningsrapporter?” Vikten och behovet av att forskningsbasera omvårdnaden har i internationell litteratur belysts i över 40 år. I Sverige började denna process i anslutning till att vårdutbildningarna genom 1977 års högskolereform kom att ingå i universitets- och högskolesystemet, där högskolelagen föreskriver att utbildningen ”ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Ungefär samtidigt uppdrogs åt universitet och högskolor att sprida kunskap till det omgivande samhället, den så kallade ”tredje uppgiften”. Denna uppgift har inte alltför hög status inom högskolevärlden. Den ökade kunskapsmängden inom omvårdnadsområdet kommer att ställa allt större krav på vårdgivarna att ta till sig ny information och omsätta ny kunskap i den egna verksamheten. Det pedagogiska intresset i samband med forskningsanvändning ligger kanske varken i spridningen av forskningsresultat eller i vilken utsträckning resultaten används utan i integreringen av den nya vetenskapliga kunskapen med den tidigare yrkeskunskapen. Avhandlingens syfte var att utforska, beskriva och förstå barnmorskors förhållningssätt till användning av omvårdnadsforskning. När forskningsanvändning undersökts i olika sjuksköterskegrupper har dessa uppgivit att de inte haft auktoritet nog att förändra sin verksamhet utifrån nya forskningsresultat. Barnmorskor har på historiska grunder en viss självständighet i sin yrkesutövning, vilket skulle kunna tolkas så att de skulle ha större möjlighet att använda forskningsresultat i sitt arbete. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen var att se forskningsanvändning som ett lärande. Tjugotvå (22) barnmorskor intervjuades med samma ingångsfråga: Kan du berätta för mig om något tillfälle när Du har använt resultat från omvårdnadsforskningen i Ditt arbete? Under intervjun reflekterade barnmorskorna över a/ hur de fick kunskap om forskningsresultat och vilka forskningsresultat de kände till, b/ på vilket sätt de använde forskningsresultat, c/ vilka motiv de hade för att använda forskning och d/ vilka faktorer, som påverkade deras relation till omvårdnadsforskning och forskningsanvändning. Barnmorskornas reflexioner över dessa förhållanden uttryckte fyra olika förhållningssätt till forskningsanvändning. Utsagorna kunde med hjälp av kontextuell analys, som är en metod utvecklad i nära anslutning till den fenomenografiska ansatsen, analyseras och presenteras i fyra olika beskrivningskategorier: professionellt, realistiskt, personligt samt eftertänksamt förhållningssätt till användning av omvårdnadsforskning. Det som var mest avgörande för om ett forskningsresultat användes i praktiken eller inte var forskningsresultatets karaktär och den enskilda barnmorskans förhållningssätt. Avgörande när det gällde forskningsresultaten var om de problem, som behandlas i forskning inom omvårdnad uppfattades som relevanta för praktiken samt omvårdnadsvetenskapens språkbruk. Barnmorskor med ett professionellt förhållningssätt uppfattade forskningsanvändning som ett stöd, vilket innebar att de uppfattade att de har nytta av att inhämta och använda nya forskningsresultat. Dessa barnmorskor var aktiva i sitt förhållande till forskningsanvändning. De refererade till forskning när de utförde olika omvårdnadsåtgärder och de argumenterade utifrån olika forskningsresultat med såväl läkare, under/barnsköterskor som patienter. Barnmorskor med ett realistiskt förhållningssätt uppfattade forskningsanvändning som något som gör anspråk på deras tid. Dessa barnmorskor använde forskningsresultat i praktiken först när de insett att kunskapen är till nytta och är väsentlig. Barnmorskor med ett personligt förhållningssätt uppfattade forskningsanvändning som en inblandning i den egna yrkesutövningen. Dessa barnmorskor reflekterade och tog ställning utifrån sig själva som barnmorskor till om forskningsresultat skulle användas eller ej. De var selektivt aktiva i sitt lärande och använder forskningsresultat, som de ansåg passade dem i deras arbete och som de kände sig tillfreds med. Barnmorskor med ett eftertänksamt förhållningssätt uppfattade forskningsanvändning, som en bekräftelse. Detta innebar att de förväntade att de forskningsresultat, som presenterades för dem är i överensstämmelse med deras sätt att utföra arbete och därför skulle göra dem tillfreds med sin arbetsinsats. Ett gemensamt förhållningssätt till forskningsanvändning för att etablera en barnmorskornas forskningskultur i vården rekommenderas. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet kan inslag från de olika förhållningssätten kombineras till ett gemensamt förhållningssätt till forskningsanvändning: 1/ att ta del av nya forskningsresultat, som ett naturligt inslag i arbetet, 2/ att öka förståelsen för vetenskapliga uttryckssätt och hur vetenskaplig kunskap förbättrar omvårdnaden, 3/ att vara förankrad i barnmorskerollen samt 4/ att relatera ny vetenskaplig kunskap till den beprövade erfarenheten. Om barnmorskorna omfattades av ett förhållningssätt, som karaktäriserades av dessa inslag skulle en forskningsanvändningskultur kunna etableras i barnmorskornas praktik. Att etablera en sådan kultur är angeläget eftersom forskningsanvändning inte är något enkelt tekniskt utan komplicerat mänskligt. (Less)
Abstract
The starting point for this dissertation was the interest in dissemination and utilization of research-based knowledge in practice. The interest in research utilization in USA has spread to nursing from foremost the social sciences. In Sweden there are some studies in research utilization from different fields. The aim of the study was to explore, describe and understand midwives’ approaches to midwifery research utilization. The study is of a phenomenographic character using contextual analysis, which explores the aspects and components of the investigated phenomenon and their relations to each other and to the phenomenon as a whole. The theoretical perspective is that research utilization involves learning to know and to act. Twenty-two... (More)
The starting point for this dissertation was the interest in dissemination and utilization of research-based knowledge in practice. The interest in research utilization in USA has spread to nursing from foremost the social sciences. In Sweden there are some studies in research utilization from different fields. The aim of the study was to explore, describe and understand midwives’ approaches to midwifery research utilization. The study is of a phenomenographic character using contextual analysis, which explores the aspects and components of the investigated phenomenon and their relations to each other and to the phenomenon as a whole. The theoretical perspective is that research utilization involves learning to know and to act. Twenty-two (22) midwives participated in the empirical investigation. Data were collected through in-depth interviews. The analysis had an exploratory, descriptive and interpretative character and was carried out in several phases. The main result is four qualitatively different categories describing approaches to research utilization. Category A/ professional; Category B/ realistic; Category C/ personal and Category D/ considerate approach. With a professional approach using results from midwifery research in practice is natural. With a realistic approach it is important to understand in which way the research findings improve midwifery practice. With a personal approach it is crucial to feel comfortable with the research findings. With a considerate approach the midwives compare the scientific research with their approved experience. The study shows that it is possible for the midwives to use midwifery research findings within their field of professional competence. In order to promote a homogeneous approach to research utilization and a research utilization culture in the midwifery practice, it is, in line with the results in this thesis, essential for midwives; a/ to consider continuous seeking for new information as natural, b/ to increase the understanding of ways of expressing research-based knowledge and how this knowledge benefits practice, c/ to be confident in the professional role as midwife and d/ to be critical in examining new research findings in comparison with approved experience. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Associate Professor Sjöström, Björn, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg
organization
alternative title
"If I had read those articles..." Midwives' approaches to midwifery research utilization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Vuxenutbildning, permanent education, contextual analysis, approach, learning, midwife, professional competence, Adult education, research utilization, livslångt lärande
pages
280 pages
publisher
Department of Education, Lund University
defense location
Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård, Lund
defense date
2003-12-15 13:15
external identifiers
  • other:ISRN: LUSADG/SAPE--03/1053--SE
ISBN
91-628-5905-6
language
Swedish
LU publication?
yes
id
2f0f7874-e5c1-42d7-b908-2dc1d39e3f63 (old id 21219)
date added to LUP
2007-05-25 13:35:03
date last changed
2016-09-19 08:45:12
@phdthesis{2f0f7874-e5c1-42d7-b908-2dc1d39e3f63,
  abstract     = {The starting point for this dissertation was the interest in dissemination and utilization of research-based knowledge in practice. The interest in research utilization in USA has spread to nursing from foremost the social sciences. In Sweden there are some studies in research utilization from different fields. The aim of the study was to explore, describe and understand midwives’ approaches to midwifery research utilization. The study is of a phenomenographic character using contextual analysis, which explores the aspects and components of the investigated phenomenon and their relations to each other and to the phenomenon as a whole. The theoretical perspective is that research utilization involves learning to know and to act. Twenty-two (22) midwives participated in the empirical investigation. Data were collected through in-depth interviews. The analysis had an exploratory, descriptive and interpretative character and was carried out in several phases. The main result is four qualitatively different categories describing approaches to research utilization. Category A/ professional; Category B/ realistic; Category C/ personal and Category D/ considerate approach. With a professional approach using results from midwifery research in practice is natural. With a realistic approach it is important to understand in which way the research findings improve midwifery practice. With a personal approach it is crucial to feel comfortable with the research findings. With a considerate approach the midwives compare the scientific research with their approved experience. The study shows that it is possible for the midwives to use midwifery research findings within their field of professional competence. In order to promote a homogeneous approach to research utilization and a research utilization culture in the midwifery practice, it is, in line with the results in this thesis, essential for midwives; a/ to consider continuous seeking for new information as natural, b/ to increase the understanding of ways of expressing research-based knowledge and how this knowledge benefits practice, c/ to be confident in the professional role as midwife and d/ to be critical in examining new research findings in comparison with approved experience.},
  author       = {Berggren, Anne Charlotte},
  isbn         = {91-628-5905-6},
  keyword      = {Vuxenutbildning,permanent education,contextual analysis,approach,learning,midwife,professional competence,Adult education,research utilization,livslångt lärande},
  language     = {swe},
  pages        = {280},
  publisher    = {Department of Education, Lund University},
  school       = {Lund University},
  title        = {"Hade jag inte läst de där artiklarna -" : barnmorskors förhållningssätt till användning av forskningsresultat inom omvårdnad},
  year         = {2003},
}