Advanced

I fjärran blir fjällen blå: En komparativ studie av isländska och svenska grundskolor samt sex fallstudier om närhet som förutsättning för pedagogiskt ledarskap

Viggósson, Haukur LU (1998)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

De två studier som presenterats i föreliggande avhandling avser att belysa sambandet mellan den administrativa organisationen av skolan och rektors möjligheter att leda den pedagogiska verksamheten. Vidare avser den att granska sambandet mellan lärargruppens anda och tillfredsställelsen med rektors ledarskap. Studierna avser också att granska hur rektors förmåga att etablera närhet påverkar förhållandena mellan rektor och lärare. Studierna utgår från teorier om att trots att skolan är en byråkratisk organisation, präglas denna av lösa ”kopplingar” mellan skolans olika hierarkiska nivåer och system. Sådana svaga samband kan hindra rektors ledarskap. Studien utgår från att en viss närhet mellan... (More)
Popular Abstract in Swedish

De två studier som presenterats i föreliggande avhandling avser att belysa sambandet mellan den administrativa organisationen av skolan och rektors möjligheter att leda den pedagogiska verksamheten. Vidare avser den att granska sambandet mellan lärargruppens anda och tillfredsställelsen med rektors ledarskap. Studierna avser också att granska hur rektors förmåga att etablera närhet påverkar förhållandena mellan rektor och lärare. Studierna utgår från teorier om att trots att skolan är en byråkratisk organisation, präglas denna av lösa ”kopplingar” mellan skolans olika hierarkiska nivåer och system. Sådana svaga samband kan hindra rektors ledarskap. Studien utgår från att en viss närhet mellan rektor och lärare är viktig för ett väl fungerande ledarskap.



För studierna valdes isländska och svenska grundskolor. Valet gjordes bland annat på grund av att skolorna i dessa länder har olika administrativ organisation. De svenska skolorna indelas i rektorsområden, i vilka ett antal skolenheter ingår med en ansvarig rektor. De isländska skolorna består av en skolenhet med en ansvarig rektor. För att möjliggöra en jämförelse mellan länderna granskades rektorsyrkets åliggande i varje land för sig. Granskningen visade, att under den tid då undersökningen genomfördes, hade rektor i båda länderna i stort jämförbara uppgifter och ansvar.



För den empiriska datainsamlingen valdes samtliga grundskolor i en kommun i varje land; Lunds kommun i Sverige och Reykjavik på Island. Data samlades in genom enkäter till lärare och rektorer samt via intervjuer med rektorerna. Den empiriska undersökningen betraktas som två delstudier. I den ena analyserades materialet från samtliga skolor. Syftet med denna är att söka efter generella skillnader mellan isländska och svenska rektorer beträffande närhet och att belysa relationen mellan närhet och skolans organisation. Samtidigt avser studien att ge en överblick över några faktorer som tillsammans med skolstorleken kan bidra till rektors närhet eller distans till lärarna. Dessa faktorer är främst: rektors instrument för att samla information om lärarna, lärarnas autonomi samt rektors intervention och reaktion på lärarnas arbete. Dessa förhållanden jämfördes mellan länder och skolor.



I den andra studien analyseras förhållandena mellan rektorer och lärare i sex valda skolor, tre från varje land. Avgörande för valet av skolor för dessa fallstudier var hur ”närhet” uppfattades av lärarna. I två av de utvalda skolorna uppfattar lärarna rektors närhet som stor. I två skolor uppfattades rektors närhet som liten och i två skolor låg lärarnas uppfattning nära genomsnittresultatet för samtliga skolor. Genom en analys av lärarnas svar på enkäten och rektorernas svar på enkät och intervju försöker jag se hur skolorna skiljer sig åt.



Sammanfattning av studiernas resultat



De isländska och de svenska rektorerna har ganska liknande uppdrag och ansvar gällande ledningen av skolans verksamhet. Deras åligganden i samband med detta är i huvudsak likadana och deras uppdrag bygger i stort på likadana ideologiska grunder. De har huvudansvaret för ledningen av skolans verksamhet i sin helhet. Trots detta har de mycket begränsad sank- tionerande makt. Till sin natur liknar den administrativa organisation som präglar den isländska och den svenska skolan varandra, även om det finns väsentliga betingelser som skiljer dem. De svenska rektorernas ansvarsområde brukar vara geografiskt mycket större än det ansvarsområde isländska rektorer brukar ha. Det geografiska avståndet mellan enheterna i många av de svenska rektorsområdena leder till att svenska rektorer har svårare än de isländska rektorerna att upprätthålla närhet till sina lärare. Rektorerna i Lund har som följd av detta i genomsnitt inte lika stor närhet till sina lärare som rektorerna i Reykjavik. Det är alltså proportionellt sett mycket färre lärare i Lund än i Reykjavik som uppfattar rektor som mycket nära. Lunda-lärarna önskar i mycket större utsträckning än de isländska, att rektor tar mer informell kontakt med dem. Genom att granska lärarnas uppfattningar av närhet i de enskilda skolorna finner man att skillnaderna mellan skolor i de båda länderna är stora. Skillnaderna mellan skolor är dock oftast mindre i Lund än i Reykjavik. Analysen av lärarnas uppfattning visar också att närheten oftare är större i små skolor och rektorsområden än i de stora och medelstora. Organisationens storlek har således betydelse för närhet. Rektorer i Lund besöker genomsnittligt proportionellt mycket färre av sina lärare än vad rektorer i Reykjavik gör. Lundarektorernas besök i klassrummen försvåras ofta av skolenheternas geografiska spridning. Lundarek- torerna har i större utsträckning än reykjavikrektorerna delegerat uppgifter till arbetsenheterna, vilket leder till att lundalärarna har större formell autonomi än de isländska lärarna. Lärarna i båda länderna upplever emellertid lika stor autonomi vad gäller undervisning och möjlighet att bestämma över sitt arbete. Lundalärarna är dock en mer homogen grupp än de isländska, dvs skillnader mellan rektorsområderna vad gäller autonomi är mycket mindre i Lund än mellan skolor i Reykjavik. Vissa isländska rektorer verkar ha mer inflytande på undervisningen än övriga rektorer. Generellt sett blandar dock rektorerna sig inte mycket i lärarnas arbete utom i de fall några allvarliga incidenter inträffat. Detta gäller både de svenska och de isländska rektorerna. Ganska få rektorer anser dock att inblandning i lärares arbete är en självklar sak i deras strävan att leda det pedagogiska arbetet.



Närhet har visat sig vara en bra indikator på om rektors lyckas med sitt ledarskap. Det finns anledning att tro att i de skolor där rektor upplevs ”nära” trivs lärarna bättre med rektors ledarskap mätt i deras uppfattning om samverkan på skolan och förtroende för rektors ledarskap.



Trots de ibland stora skillnader som jag kan konstatera mellan skolor finns inte några principiella olikheter mellan svenska och isländska skolor. Skolorna organiseras huvudsakligen enligt byråkratisk tradition med hierarkisk kontroll. Rektor har huvudansvaret för organisationen, men hans ledarskap försvåras av de vanligen svaga sambanden mellan den administrativa och den pedagogiska verksamheten. Trots ökad decentralisering av skolan finns en tendens att koncentrera ansvaret hos rektor. Denna undersökning liksom ett antal internationella undersökningar visar att rektorer i allmänhet har svårt att genomföra den kontrolluppgift som åläggs dem. Undersökningen visar också att rektors svårigheter huvudsakligen finns inom tre områden:



1. En ökad administrativ börda har gjort att rektorer inte hinner utöva kontroll.



2. För många underordnade och/eller för stort geografiskt ansvarsområde tvingar rektor att formalisera kommunikationen med lärarna. Han tvingas därmed leda via andrahandskanaler och hämta information om lärarna på ett indirekt och/eller informellt sätt. 3. Rektors brist på kontroll beror på den egna synen på arbetet och på lärarna, t ex på en ovilja att blanda sig i lärarnas arbete och en uppfattning om att lärarna har en motvilja gällande direkt inspektion av deras arbete. Bristen på kontroll kan också bero på att rektor ser lärarna som professionella, som kan och bör arbeta helt självständigt. Lärarnas svar visar emellertid att om rektor hade tid och ville engagera sig i lärarnas arbete, skulle lärarna välkomna kontroll. Lärarna visar oftast en vilja till att ha mer kontakt med rektor. En stor grupp lärare önskar också mer stöd från rektor. Rektors bedömning av lärarnas arbete är viktig för en majoritet av lärarna. Det är inte lärarna som hindrar rektors kontroll. Där det inte är rektors egen syn på arbetet och lärarna, eller rektors brist på engagemang som utgör hinder för direkt kontroll, verkar det främst bero på organisationen. Skälet till att rektor distanserar sig från lärarna är då antingen att han har för många och tidskrävande administrativa uppgifter eller så beror det på organisationens storlek.



De svaga sambanden mellan rektors sätt att leda skolan och klimatet i lärargruppen är ett tydligt tecken på lärarnas autonomi. Lärarna arbetar självständigt utan någon betydande inblandning från rektors sida. I skolorna skapas därför ”zoner” som är åtskilda – en zon för den administrativa ledningen och en zon för den pedagogiska ledningen. Rektors ledarskap begränsas huvudsakligen till den administrativa zonen och inflytandet på den pedagogiska zonen blir svagt.



Det finns emellertid ett starkt samband mellan rektors ledning och den individuella lärarens allmänna trivsel. Detta samband är större än mellan klimatet i lärargruppen och den individuella lärarens allmänna trivsel på skolan. Rektor verkar således ha mer betydelse för den individuella läraren än han har för gruppen. En sambandsanalys kan dock inte bekräfta detta. Om sambandet förhåller sig på detta vis, kan det bl a tyda på att lärarna i många fall arbetar mycket ensamma och att samarbetet mellan lärare ofta är begränsat till ett eller annat formellt sammanträde någon dag i veckan. Läraren kan därför känna sig ensam och utlämnad. I sådana situationer är troligen rektors kompetens att handskas med olika problem viktig för att läraren kan känna sig trygg och tillfreds. Detta är dock mer tydligt i Reykjavik än i Lund.



Fallstudierna visar att i skolor ledda av rektorer, som av lärarna upplevs nära, har det utvecklats ett formellt kommunikationssystem utöver de som är fastställda i lag. Lärarnas deltagande i och inflytande på skolans ledning verkar större, ju större närheten är. Lärarna är också i högre grad nöjda med hur kommunikationen fungerar och sina möjligheter till inflytande. Rektorer som upplevs nära av sina lärare har mer mångsidiga metoder för att få information om sina lärare. De besöker proportionellt fler av sina lärare i klassrummen och de finns mer ute bland lärarna än de flesta av de rektorer som har mindre ”närhet”. I skolor med större närhet finns mindre behov av stöd och kontakter från rektor, sannolikt därför att rektor finns till hands. I dessa skolor verkar rektor också ha mer inflytande på lärarnas arbete genom att rektors och lärarnas gemensamma zon är stor.



I de skolor där närheten är måttlig eller liten, visar sig de ovannämnda faktorerna fungera sämre än i ”närhet-skolorna”. I skolor med lägre ”närhets-faktor” har kommunikationen oftast formaliserats och lärarnas deltagande i beslutsprocessen och därmed inflytande på skolans ledning blivit mindre än i ”närhet-skolorna”. Rektorerna i dessa skolor har ofta på grund av administrativ arbetsbörda ringa tid för att gå ut till lärarna på arbetsfältet. Ibland är skolorna så stora att rektor helt enkelt hinner inte med. Ibland kan dock uteblivna besök ha andra, oftast organisatoriska orsaker. Det kan t ex handla om att prioritera. Rektor föredrar kanske att syssla med administration. Det kan även handla om rektors sätt att umgås med lärarna, t ex brist på initiativ, att rektor inte skiljer mellan god och bristande framgång eller att de kontakter rektor har med lärarna är ytliga. (Less)
Abstract
The thesis focuses on the elementary school principal’s formal responsibility and role in connection with his spatial and psycho-social nearness to the teachers. On one hand it is a comparison between schools in Sweden and Iceland, while on the other hand it is a case study of the principal’s leadership in several different school organisations. These studies are based on the theory that even if the school is a bureaucratic organisation it is characterised by loose couplings between hierarchical levels within the school as well as its system and that the principal’s understanding of how the teachers perform their work is of vital importance for successful leadership, as well as close contact between the principal and the teachers. The... (More)
The thesis focuses on the elementary school principal’s formal responsibility and role in connection with his spatial and psycho-social nearness to the teachers. On one hand it is a comparison between schools in Sweden and Iceland, while on the other hand it is a case study of the principal’s leadership in several different school organisations. These studies are based on the theory that even if the school is a bureaucratic organisation it is characterised by loose couplings between hierarchical levels within the school as well as its system and that the principal’s understanding of how the teachers perform their work is of vital importance for successful leadership, as well as close contact between the principal and the teachers. The empirical study is divided into two parts: One that is mostly based on quantitative analysis of the material collected from all the schools in question (42 schools). And a case study of the relations between principals and teachers in six schools, three in each country. The quantitative analysis indicates that the principals’ problems of leadership are mainly based on three factors: (1) the administrative burden has had the effect that the principal has not managed to have full control over school work, (2) the principal has too many subordinates and/or geographically too large a sphere of responsibility, so that he is forced to formalise all communications with his teachers and must, therefore, depend on others in carrying out his orders along with indirect and/or informal information about the teachers, (3) the principal’s approach to his role and his teachers’ role as well, for instance reluctance to interfere in the work of his teachers, his apprehension of the teachers’ resistance to direct inspection of their work and/or his regard for the teachers as professionals who are entitled to work on their own. The case studies show that in schools led by principals to whom the teachers experience nearness, there has developed a formal system of communication which goes beyond the school legislation. The teachers’ participation in, as well as their potential to affect the administration of the school and its policy seems to increase in proportion to the nearness. In the schools where there is moderate or little nearness it appears that the aforementioned factors do not function as well as in the ‘nearness-schools’. In these schools communication has most often become quite formalistic; the teachers have had less say in the decision-making process, and thereby their impact on school-management has been less than in the 'nearness schools'. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Stålhammar, Bert, Högskolan i Örebro
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Pedagogy and didactics, principal’s-teachers relationship., compulsory schools, personnel leadership, School administration, school organisation, Pedagogik, didaktik
pages
252 pages
publisher
Almqvist & Wiksell
defense location
N/A
defense date
1998-02-26 10:15
external identifiers
  • other:LUSADG/ (SAPP-1063) 1-252 (1998)
ISBN
91-22-01785-2
language
Swedish
LU publication?
yes
id
befe381e-6043-4ba0-90ae-47f15badcbb2 (old id 27666)
date added to LUP
2007-06-07 14:25:30
date last changed
2016-09-19 08:45:08
@phdthesis{befe381e-6043-4ba0-90ae-47f15badcbb2,
  abstract     = {The thesis focuses on the elementary school principal’s formal responsibility and role in connection with his spatial and psycho-social nearness to the teachers. On one hand it is a comparison between schools in Sweden and Iceland, while on the other hand it is a case study of the principal’s leadership in several different school organisations. These studies are based on the theory that even if the school is a bureaucratic organisation it is characterised by loose couplings between hierarchical levels within the school as well as its system and that the principal’s understanding of how the teachers perform their work is of vital importance for successful leadership, as well as close contact between the principal and the teachers. The empirical study is divided into two parts: One that is mostly based on quantitative analysis of the material collected from all the schools in question (42 schools). And a case study of the relations between principals and teachers in six schools, three in each country. The quantitative analysis indicates that the principals’ problems of leadership are mainly based on three factors: (1) the administrative burden has had the effect that the principal has not managed to have full control over school work, (2) the principal has too many subordinates and/or geographically too large a sphere of responsibility, so that he is forced to formalise all communications with his teachers and must, therefore, depend on others in carrying out his orders along with indirect and/or informal information about the teachers, (3) the principal’s approach to his role and his teachers’ role as well, for instance reluctance to interfere in the work of his teachers, his apprehension of the teachers’ resistance to direct inspection of their work and/or his regard for the teachers as professionals who are entitled to work on their own. The case studies show that in schools led by principals to whom the teachers experience nearness, there has developed a formal system of communication which goes beyond the school legislation. The teachers’ participation in, as well as their potential to affect the administration of the school and its policy seems to increase in proportion to the nearness. In the schools where there is moderate or little nearness it appears that the aforementioned factors do not function as well as in the ‘nearness-schools’. In these schools communication has most often become quite formalistic; the teachers have had less say in the decision-making process, and thereby their impact on school-management has been less than in the 'nearness schools'.},
  author       = {Viggósson, Haukur},
  isbn         = {91-22-01785-2},
  keyword      = {Pedagogy and didactics,principal’s-teachers relationship.,compulsory schools,personnel leadership,School administration,school organisation,Pedagogik,didaktik},
  language     = {swe},
  pages        = {252},
  publisher    = {Almqvist & Wiksell},
  school       = {Lund University},
  title        = {I fjärran blir fjällen blå: En komparativ studie av isländska och svenska grundskolor samt sex fallstudier om närhet som förutsättning för pedagogiskt ledarskap},
  year         = {1998},
}