Advanced

På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande

Eriksson, Keijo LU (1998) In STUDIA PSYCHOLOGICA ET PAEDAGOGICA
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling utgör den första delen i en planerad serie på tre rapporter med utgångspunkt i data insamlade läsåret 1993/94 i årskurs 9 vid en grundskola, där det lokala skolprojektet Tonåringens livssituation och livstolkning genomförts i ämnet religionskunskap. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka centrala livsvärden eleverna ger uttryck för i en uppsats om det eftersträvansvärda i livet. Med centrala livsvärden, det eftersträvansvärda i livet, avser jag sådana värderingar som eleverna inte kan tänka sig att ge upp, det vill säga sådant som de strävar efter och som de i handling vill förverkliga. Fokus för studien är



• att kartlägga inriktningen av... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling utgör den första delen i en planerad serie på tre rapporter med utgångspunkt i data insamlade läsåret 1993/94 i årskurs 9 vid en grundskola, där det lokala skolprojektet Tonåringens livssituation och livstolkning genomförts i ämnet religionskunskap. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka centrala livsvärden eleverna ger uttryck för i en uppsats om det eftersträvansvärda i livet. Med centrala livsvärden, det eftersträvansvärda i livet, avser jag sådana värderingar som eleverna inte kan tänka sig att ge upp, det vill säga sådant som de strävar efter och som de i handling vill förverkliga. Fokus för studien är



• att kartlägga inriktningen av och karaktären på elevernas centrala livsvärden, • att undersöka hur homogena eller heterogena dessa centrala livsfrågor är bland ungdomar, • att utveckla en undervisning så utformad att den kan stimulera elever till att reflektera kring livsfrågor och hur dessa reflektioner kan tillvaratas för en undervisningsprocess i ämnet religionskunskap.



Studien avser att ge ökad kunskap om vad äldre grundskoleelever upplever som eftersträvansvärt i livet när de är på väg att lämna grundskolan och hur detta återspeglas i deras personliga livsåskådning. Här har jag hämtat inspiration ur en serie forskningsprojekt som påbörjades i slutet av 1960-talet och som på 90-talet resulterat i projektet Barns livssituation och livstolkning - Balil (Green & Hartman, 1992). Min studie anknyter således till en mångårig forskningstradition som har beskrivit och analyserat livsfrågor och personlig livsåskådning hos yngre barn i åldersgruppen 5 till 13 år. Syftet med min studie är vidare att försöka komma åt de skillnader och nyanser som visar sig i materialet genom att inte alla ungdomar omfattas av samma övertygelse i fråga om centrala livsvärden. Slutligen är syftet att utveckla en undervisningsmetod som utgår från den syn på kunskap och lärande - kunskapande - som presenterats i läroplanskommitténs betänkande SOU 1992:94 (Skola för bildning) och som kan ge underlag för en forskande process. För att realisera mina syften har jag stimulerat deltagande elever till en inre dialog med pennan via enkätmetod, satskompletteringar och temaskrivning med avsikt att låta tänkandet - kunskapandet - struktureras och formas genom språket. Datainsamlingen innebar att jag kontinuerligt samlade in och dokumenterade allt vad eleverna producerade i form av skrivna texter. Ett urval av dessa texter har sedan blivit föremål för innehållsanalys i detta avhandlingsarbete. Denna avhandling handlar således om livsfrågor och livsåskådning samt om ett undervisningsmetodiskt försök i gränslandet mellan de båda läroplanerna för grundskolan, Lgr 80 och Lpo 94. Bland de väsentligaste resultaten från denna studie när det gäller det första syftet har jag funnit



• att äldre grundskoleelever ger uttryck för en stark kärlek till familjen, en grundläggande tilltro till utbildning, en tendens till värderationell arbetsmoral, ett utvecklat reflektivt tänkande om livsfrågor, en klart uttalad värdegrund samt framtidstro med inriktning mot tidsrelaterade företeelser, • att äldre elever funderar mycket över livsfrågor och att de livsviktiga frågorna - det viktigaste i livet - både engagerar och frambringar ställningstaganden som skapar en ambition till handling, • att värderingar och handlingsberedskap i äldre elevers föreställningsvärld hör nära samman. Då eleverna uttalar sig om antropologi, vilket är mest frekvent, politik och teologi hävdar de explicita värderingar som de vill omsätta i handling. Eleverna har dock lättare att se ur en antropologisk synvinkel än ur en ontologisk och betonar därvid särskilt de egna nära relationerna.



Då det gäller det andra syftet kan konstateras att



• flickorna ofta skriver längre och mer känslomässigt i sina uppsatser än pojkarna. Att flickor har lättare för att uttrycka sina tankar i skrift gör, att det är svårt att avgöra om skillnader mellan könen är effekten av olika uttrycksförmåga eller av olikheter i tänkandet, • undersökningens huvudresultat i kulturteoretiskt perspektiv visar en stor enighet i fråga om gemensamma funderingar men också att heterogeniteten i form av alternativa funderingar ställer ökade krav på en individanpassad undervisning i skolan. Alternativa uttalanden i föreliggande studie antyder också en möjlig framtida värderingsförskjutning i fråga om livsfrågorna, • en jämförelse mellan yngre och äldre elever åskådliggör, att elevers sätt att ge uttryck åt sina reflektioner är beroende av ålder men också att innehållet uppvisar många gemensamma drag. Man kan dock notera betydande kvalitetsskillnader hos äldre grundskoleelever genom att de innehar en utvecklad förmåga att uttrycka sitt reflektiva tänkande och starkare betonar värderingar och handling.



När det gäller det tredje syftet kan observeras att



• jag har funnit att en konsekvent genomförd uppläggning av en undervisningsprocess, enligt den syn på kunskap och lärande som genomsyrar läroplanskommitténs betänkande SOU 1992:94, ger stora möjligheter till en kunskapande process i ämnet religionskunskap, • jag har visat att en demokratisk och elevaktiv undervisning, där varje individ får arbeta utifrån sina egna premisser med elevernas tänkande som utgångspunkt för lektionsinnehåll, ökar elevernas engagemang och motivation för ämnet, • jag har visat att ett undervisningsprogram, som låter elever skriva och i dialog med andra samtala om sina tankar och funderingar, skapar gynnsamma inlärningsmöjligheter vilka underlättar för elever att utveckla en personlig livsåskådning, • jag har funnit att det är att det är fullt möjligt att även skrivna texter i en undervisningssituation kan frilägga trovärdiga reflektioner om grundläggande uppfattningar i centrala livsfrågor. (Less)
Abstract
This dissertation makes up the first report based on data collected during the project "Teenagers: aspects of their life style and attitudes" (Tonåringens livssituation och livstolkning) in the subject Religious Studies taken by pupils attending Year 9 during the 1993/94 school year. The general aim of the study is to discover the central values of life which pupils hold, as expressed in an essay on what is worth striving for in life. The focus for the study is to (1) show the direction and character of the pupils’ central values of life, (2) investigate how consistent or diverse these ideas are amongst the pupils, and (3) develop a form of teaching designed to stimulate pupils to reflect on questions of an existential nature, and... (More)
This dissertation makes up the first report based on data collected during the project "Teenagers: aspects of their life style and attitudes" (Tonåringens livssituation och livstolkning) in the subject Religious Studies taken by pupils attending Year 9 during the 1993/94 school year. The general aim of the study is to discover the central values of life which pupils hold, as expressed in an essay on what is worth striving for in life. The focus for the study is to (1) show the direction and character of the pupils’ central values of life, (2) investigate how consistent or diverse these ideas are amongst the pupils, and (3) develop a form of teaching designed to stimulate pupils to reflect on questions of an existential nature, and subsequently to use their reflections in the teaching of the subject Religious Studies. The investigation shows: (i) That older pupils express a strong love of the family, a trust in education, a leaning towards a value-rational work ethic, developed and reflective thought processes on existential questions, a clearly articulated foundation of values, and a belief in the future which generates an ambition to act accordingly. The pupils do, however, find it easier to approach such problems from an anthropological rather than ontological perspective. (ii) That girls often write longer and more emotionally in their essays than boys. The investigation shows a consensus on common ideas, but also a diversity which creates a demand for teaching adapted to the individual. The pupils’ alternative viewpoints also hint at a possible future change of values on existential questions. The study shows that the pupils means of expressing their ideas is dependent on their age, but it also reveals much in common with earlier studies on younger children. One can, however, note a difference in quality in older pupils in this study, owing to the fact that they possess a greater ability to express their reflective thinking. (iii) That a consistently followed programme of teaching based on the pupils’ own ideas gives rise to good possibilities of knowledge acquisition in the compulsory-school subject Religious Studies, and that a democratic and pupil-active method of teaching increases pupils’ involvement in and motivation for the subject. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Hartman, Sven G., Lingköpings Universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Pedagogy and didactics, personal philosophy of life., moral convictions, central values of life, Religious education, existential questions, Pedagogik, didaktik
in
STUDIA PSYCHOLOGICA ET PAEDAGOGICA
pages
226 pages
publisher
Department of Educational Research, Box 23 501, S-20045 Malmö, Sweden
defense location
E 126 Lärarhögskolan Malmö
defense date
1999-02-16 10:15
external identifiers
  • other:LUSADG/(SAPP-1068) 1-226 (1999)
ISSN
0346-5926
ISBN
91-88810-05-4
language
Swedish
LU publication?
yes
id
8e3e1f0d-1213-4f09-9d61-22d9757ae81c (old id 27686)
date added to LUP
2007-06-07 15:20:41
date last changed
2016-09-19 08:44:56
@phdthesis{8e3e1f0d-1213-4f09-9d61-22d9757ae81c,
  abstract     = {This dissertation makes up the first report based on data collected during the project "Teenagers: aspects of their life style and attitudes" (Tonåringens livssituation och livstolkning) in the subject Religious Studies taken by pupils attending Year 9 during the 1993/94 school year. The general aim of the study is to discover the central values of life which pupils hold, as expressed in an essay on what is worth striving for in life. The focus for the study is to (1) show the direction and character of the pupils’ central values of life, (2) investigate how consistent or diverse these ideas are amongst the pupils, and (3) develop a form of teaching designed to stimulate pupils to reflect on questions of an existential nature, and subsequently to use their reflections in the teaching of the subject Religious Studies. The investigation shows: (i) That older pupils express a strong love of the family, a trust in education, a leaning towards a value-rational work ethic, developed and reflective thought processes on existential questions, a clearly articulated foundation of values, and a belief in the future which generates an ambition to act accordingly. The pupils do, however, find it easier to approach such problems from an anthropological rather than ontological perspective. (ii) That girls often write longer and more emotionally in their essays than boys. The investigation shows a consensus on common ideas, but also a diversity which creates a demand for teaching adapted to the individual. The pupils’ alternative viewpoints also hint at a possible future change of values on existential questions. The study shows that the pupils means of expressing their ideas is dependent on their age, but it also reveals much in common with earlier studies on younger children. One can, however, note a difference in quality in older pupils in this study, owing to the fact that they possess a greater ability to express their reflective thinking. (iii) That a consistently followed programme of teaching based on the pupils’ own ideas gives rise to good possibilities of knowledge acquisition in the compulsory-school subject Religious Studies, and that a democratic and pupil-active method of teaching increases pupils’ involvement in and motivation for the subject.},
  author       = {Eriksson, Keijo},
  isbn         = {91-88810-05-4},
  issn         = {0346-5926},
  keyword      = {Pedagogy and didactics,personal philosophy of life.,moral convictions,central values of life,Religious education,existential questions,Pedagogik,didaktik},
  language     = {swe},
  pages        = {226},
  publisher    = {Department of Educational Research, Box 23 501, S-20045 Malmö, Sweden},
  school       = {Lund University},
  series       = {STUDIA PSYCHOLOGICA ET PAEDAGOGICA},
  title        = {På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande},
  year         = {1998},
}