Advanced

Hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildningen

Ivarsson, Heléne LU (2000) In Studia Psychologica et Paedagogica
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I avhandlingen studeras hur lärare och studenter uppfattar hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildningen. Det är begreppet hälsopedagogik som fokuseras, hur det innebördsligt kan förstås och beskrivas i ett utbildningssammanhang. Intresset för pedagogiskt arbete med hälsofrågor, har sin grund i en övertygelse, att hälsa kan påverkas genom kunskapsbildning. Pedagogiken handlar om att åstadkomma kunskapsutveckling som ger möjligheter till god hälsa. Kunskapsintresset är fokuserat på att öka medvetenheten och förståelsen för hälsopedagogik. Mot bakgrund av de förändringar som skett och sker i samhälle och vårdorganisationer avseende synsätt på hälsa och hur hälsa kan påverkas genom kunskapsutveckling... (More)
Popular Abstract in Swedish

I avhandlingen studeras hur lärare och studenter uppfattar hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildningen. Det är begreppet hälsopedagogik som fokuseras, hur det innebördsligt kan förstås och beskrivas i ett utbildningssammanhang. Intresset för pedagogiskt arbete med hälsofrågor, har sin grund i en övertygelse, att hälsa kan påverkas genom kunskapsbildning. Pedagogiken handlar om att åstadkomma kunskapsutveckling som ger möjligheter till god hälsa. Kunskapsintresset är fokuserat på att öka medvetenheten och förståelsen för hälsopedagogik. Mot bakgrund av de förändringar som skett och sker i samhälle och vårdorganisationer avseende synsätt på hälsa och hur hälsa kan påverkas genom kunskapsutveckling samt krav på hälsobefrämjande arbete inom hälso- och sjukvård är det angeläget att lyfta fram sjuksköterskans hälsopedagogiska funktion. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvård och har en viktig funktion i att främja människors hälsa. Sjuksköterskans pedagogiska hälsoarbete har handlat om att vara informationsgivare och rådgivare för att förebygga sjukdomar eller hindra förvärrande av sjukdomar. De pedagogiska ansatserna har varit kunskapsförmedlande, informativa och hälsoupplysande, ofta med underliggande antaganden som att auktoriteterna i sjukvården ,socialstyrelsen, sjuksköterskor och läkare vet bäst. Mångtydigheten och komplexiteten i hälsopedagogik i förhållande till olika synsätt på hälsa och pedagogik samt behov av att utveckla sjuksköterskans pedagogiska hälsobefrämjande arbete gör det angeläget att tydliggöra och lyfta fram olika sätt att uppfatta och förstå innebörder och betydelser av hälsopedagogik. Avsikten är att skapa en ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans hälsopedagogiska kunskaper och kompetens genom att fokusera hälsopedagogik i utbildningen. Delsyften preciseras som att undersöka: hur hälsopedagogiskt kunskapsinnehåll framgår i utbildningsplan och kursplaner inom ett utbildningsprogram hur lärare i sjuksköterskeutbildningen uppfattar hälsopedagogik hur sjuksköterskestuderanden uppfattar hälsopedagogik hur olika uppfattningar av hälsopedagogik relateras till hälsopedagogiskt kunskapsinnehåll i utbildningsplan och kursplaner. Studiens teoretiska ansats är fenomenografisk och inriktad på tolkning och förståelse. Designen är en fallstudie. Kontextuell analys är den metod som använts för att analysera datamaterial. Datamaterial består av kvalitativa intervjuer med 12 lärare och 12 studenter i sjuksköterskeutbildningen samt utbildningsplan och kursplaner vid en utbildningsinstitution. Resultatet från analysen av utbildningsdokumenten visar att begreppet hälsopedagogik inte används, samt att det är få ord som relaterar till pedagogiskt hälsofrämjande arbete. Dokumenten ger ingen tydlighet i vilket vetenskapsområde hälsopedagogik tillhör. I resultatet från intervjuerna har sex kvalitativt skilda beskrivningskategorier från lärargruppen och fyra från studentgruppen identifierats. Helheten av resultatet med beskrivningskategorier av lärares förståelse av hälsopedagogik karaktäriseras av bredd, mångtydighet och komplexitet. Helheten av resultatet med beskrivningskategorierna från studentgruppen visar att studenterna förståelse av hälsopedagogik karaktäriseras av process, relation och kommunikation. De relaterar mer till individnivå, till interaktion och till praktisk verklighet än till innehåll i lärandeprocessen. Beskrivningskategorierna visar att lärare och studenter förstår hälsopedagogik på många olika sätt och att det är ett komplext, situationellt och mångtydigt begrepp. I en sammanfattande resultatredovisning där jämförelse görs mellan gruppernas beskrivningskategorier samt utbildningsdokumenten framgår att hälsopedagogik kan ses som aspekter inom utbildningens vetenskapsområden folkhälsovetenskap, vårdvetenskap, och beteendevetenskap samt som ett eget ämnesområde. Resultatet kan användas till att visa alternativa sätt att förstå hälsopedagogiks olika innebörder. Diskussioner kring vad olika uppfattningar har för betydelse för undervisning och lärande kan föras. Beskrivningskategoriernas skilda meningsskapande perspektiv i olika verksamheter där hälsopedagogik ingår, som folkhälsoarbete, omvårdnad, hälsobefrämjande arbete och prevention, kan belysas. På så vis kan man använda beskrivningskategorierna som alternativa utgångspunkter för hur sjuksköterskor kan arbeta hälsopedagogiskt i olika sammanhang alltefter vad situationen kräver. Genom att i undervisningen konfrontera beskrivningskategorierna med varandra, diskutera och kritiskt ifrågasätta olika sätt att se på hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildning samt dess betydelse för olika verksamheter kan utveckling och kunskapsbildning ske. (Less)
Abstract
This study is about health pedagogy in nursing education. The main purpose is to describe health pedagogy in the context of nursing education and to increase the understanding for the subject. It is the different experiences of how teachers and students understand the concept, and how this can be related to how health pedagogical knowledge is expressed in the documents which govern nurses' education, that is in focus. The methodological approach is phenomenographic and interpretative. The method is contextual analysis and the study is designed as a case study of one education at one school. The data material is qualitative interviews, study program syllabus, and syllabuses for nurses' education. Twelve teachers and twelve students were... (More)
This study is about health pedagogy in nursing education. The main purpose is to describe health pedagogy in the context of nursing education and to increase the understanding for the subject. It is the different experiences of how teachers and students understand the concept, and how this can be related to how health pedagogical knowledge is expressed in the documents which govern nurses' education, that is in focus. The methodological approach is phenomenographic and interpretative. The method is contextual analysis and the study is designed as a case study of one education at one school. The data material is qualitative interviews, study program syllabus, and syllabuses for nurses' education. Twelve teachers and twelve students were interviewed and the interviews were analysed contextually. The documents were analysed on the basis of how health pedagogical knowledge is expressed in them. The result from the analyse of the documents shows that the concept health pedagogy is not used, and there are few words and terms which relate to how to work pedagogically in facilitating health. The terms, which are used in the documents and that relate to pedagogical work to facilitate health are public health, health promotion, prevention, health guidance and nursing care. The documents do not give a clear indication in which area of science health pedagogy belongs. In the results from the interviews six different categories of descriptions of how teachers experience health pedagogy were found and from the students' interviews four categories were found. The teachers categories relate to an educational and activity perspective. The student's categories relate to health pedagogy mostly at an individual activity level. Teacher and student categories together can be related to health policy questions, to subject and activity levels. A comparison is made between the categories of description from teachers and students groups, but also between the categories of description and how pedagogical knowledge is expressed in the document. The conclusion is that health pedagogy could be seen as aspects of four different areas: nursing science, public health, social science and as a specific subject. The result also shows that teachers and students understand health pedagogy in many ways and that health pedagogy is complex and has a character, which is rational, contextual and situational. The study shows that there are grounds to accommodate the growing debate of teaching issues. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Walldal, Elvi
organization
alternative title
Health pedagogy in nursing education
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
didaktik, Pedagogik, Pedagogy and didactics, teachers and students conceptions., phenomenography, nursing education, Contextual analysis, health pedagogy, Psychology, Psykologi, General practice, medical training, Allmän medicinsk utövning, medicinsk utbildning
in
Studia Psychologica et Paedagogica
pages
211 pages
publisher
Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Lund University at Malmö
defense location
School of Education Room E122
defense date
2000-12-15 10:15
ISSN
0346-5926
ISBN
91-88810-16-X
language
Swedish
LU publication?
yes
id
32f38f36-ff8f-4cdc-9537-779e19048001 (old id 27733)
date added to LUP
2007-06-07 15:56:36
date last changed
2016-09-19 08:44:56
@phdthesis{32f38f36-ff8f-4cdc-9537-779e19048001,
  abstract     = {This study is about health pedagogy in nursing education. The main purpose is to describe health pedagogy in the context of nursing education and to increase the understanding for the subject. It is the different experiences of how teachers and students understand the concept, and how this can be related to how health pedagogical knowledge is expressed in the documents which govern nurses' education, that is in focus. The methodological approach is phenomenographic and interpretative. The method is contextual analysis and the study is designed as a case study of one education at one school. The data material is qualitative interviews, study program syllabus, and syllabuses for nurses' education. Twelve teachers and twelve students were interviewed and the interviews were analysed contextually. The documents were analysed on the basis of how health pedagogical knowledge is expressed in them. The result from the analyse of the documents shows that the concept health pedagogy is not used, and there are few words and terms which relate to how to work pedagogically in facilitating health. The terms, which are used in the documents and that relate to pedagogical work to facilitate health are public health, health promotion, prevention, health guidance and nursing care. The documents do not give a clear indication in which area of science health pedagogy belongs. In the results from the interviews six different categories of descriptions of how teachers experience health pedagogy were found and from the students' interviews four categories were found. The teachers categories relate to an educational and activity perspective. The student's categories relate to health pedagogy mostly at an individual activity level. Teacher and student categories together can be related to health policy questions, to subject and activity levels. A comparison is made between the categories of description from teachers and students groups, but also between the categories of description and how pedagogical knowledge is expressed in the document. The conclusion is that health pedagogy could be seen as aspects of four different areas: nursing science, public health, social science and as a specific subject. The result also shows that teachers and students understand health pedagogy in many ways and that health pedagogy is complex and has a character, which is rational, contextual and situational. The study shows that there are grounds to accommodate the growing debate of teaching issues.},
  author       = {Ivarsson, Heléne},
  isbn         = {91-88810-16-X},
  issn         = {0346-5926},
  keyword      = {didaktik,Pedagogik,Pedagogy and didactics,teachers and students conceptions.,phenomenography,nursing education,Contextual analysis,health pedagogy,Psychology,Psykologi,General practice,medical training,Allmän medicinsk utövning,medicinsk utbildning},
  language     = {swe},
  pages        = {211},
  publisher    = {Department of Educational and Psychological Research, School of Education, Lund University at Malmö},
  school       = {Lund University},
  series       = {Studia Psychologica et Paedagogica},
  title        = {Hälsopedagogik i sjuksköterskeutbildningen},
  year         = {2000},
}