Advanced

Brandvägg. Ord och handling i en yrkesutbildning

Göransson, Anna-Lena LU (2004) In Dissertations from School of Education, Malmo Uniersity
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

När yrkesutbildningar teoretiseras ställs lärare och studerande inför skriftspråksbaserad, ofta abstrakt information som de förväntas läsa, kritiskt granska, ifrågasätta och omskapa till något eget. Språk och lärande hör nära samman, men när de studerandes vardagsspråk ska möta sådana texter kan språkandet skapa problem. Vårt sociala sammanhang har stor betydelse för vad och hur vi läser, skriver och lär. Forskare som Cazden m.fl. (1972), Heath (1983) och Säljö (1997, 2000) visar att förklaringar till språkliga förhållningssätt ska sökas i språkandets sociala källa, inte i enskilda individer eller i språksystemet som sådant. De låter oss förstå att elevers tillkortakommanden i skolan kan ha sin... (More)
Popular Abstract in Swedish

När yrkesutbildningar teoretiseras ställs lärare och studerande inför skriftspråksbaserad, ofta abstrakt information som de förväntas läsa, kritiskt granska, ifrågasätta och omskapa till något eget. Språk och lärande hör nära samman, men när de studerandes vardagsspråk ska möta sådana texter kan språkandet skapa problem. Vårt sociala sammanhang har stor betydelse för vad och hur vi läser, skriver och lär. Forskare som Cazden m.fl. (1972), Heath (1983) och Säljö (1997, 2000) visar att förklaringar till språkliga förhållningssätt ska sökas i språkandets sociala källa, inte i enskilda individer eller i språksystemet som sådant. De låter oss förstå att elevers tillkortakommanden i skolan kan ha sin grund i ofruktbara möten mellan skilda kulturer och olika språkliga praktiker.



Brandvägg beskriver hur en grupp brandmän som konsekvent framhåller att de är ”praktiker och inte teoretiker” förhåller sig till den språkburna kunskapen och det språkburna kunskapandet i sin yrkesut-bildning. Undersökningsdata samlades in under tio veckor på plats och består av klassrums- och övningsfältsobservationer, 14 intervjuer med sex studerande och flera informella samtal med olika studerande, enskilt och i grupp. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande (som lyfter fram lärandets sociala och kommunikativa aspekter) diskuteras i didaktiskt perspektiv framträdande språkliga drag i undervisningssituationen med stöd av bl.a. kunskapsteori, receptionsteori, gruppsykologi och organisa-tionsteori. Studien visar hur lärande kommer till stånd med hjälp av ord och handling, men också hur undervisningsaktörernas föreställningar och förhållningssätt gentemot undervisningens innehåll och form kan hindra meningsfullt lärande.



Brandmän lever och arbetar i en muntlig yrkeskultur. De föredrar att lära genom praktisk övning och genom att lyssna till och samtala med erfarna kolleger och lärare med praktisk yrkeserfarenhet från brandmansyrket. De vill känna igen sin yrkesvardag i den undervisning och i de böcker de möter och de vill ha praktisk nytta av de teorier som förs fram i utbildningen och av de läs- och skrivuppgifter de förväntas utföra. Den studerade brandmansutbildningen var uppbyggd kring problembaserat lärande (PBL) och syftade bl.a. till att skapa aktiva, ansvarstagande, kunskapssökande elever. Studien visar emellertid att metoden, trots utbildarens intentioner, inte lyckades stimulera brandmännen till att läsa, skriva, kritiskt granska, diskutera eller generalisera. Brandmännen ansåg istället att teorin tog alltför mycket tid i anspråk och de såg mycket av klassrumssamtal och biblioteksstudier som slöseri med tid. Mycket lärande blev strategisk och instrumentellt. Brandmännen spelade med i skolspelet och utförde flera läs- och skrivuppgifter bara för att ”det skulle så vara”. Av studien framgår att det är viktigt att ta tillvara de studerandes erfarenheter i undervisningen, inte minst deras språkliga erfarenheter, och här finns ett par exempel på undervisningssituationer som lyckas stimulera till ett aktivt språkande. Studien visar att lärarna spelar en viktig roll som förmedlare mellan teori och praktik i brandmansutbildningen. Det är viktigt att lärarna kan motivera det språkburna kunskapandet och stötta de studerande i arbetet med att utveckla nya språkliga repertoarer, bland annat genom att agera som goda modeller för ett utvecklat språkande.



Brandmännens utsagor, berättelsen om deras verbalspråkliga agerande i lärosituationen och tolkningen och diskussionen av detta, manar till fortsatt dialog och reflektion kring språkandets betydelse för lärandet och kring aktörer, innehåll och undervisningsmetoder i olika former av yrkesutbildning. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till sådan reflektion och dialog och därmed skapa grogrund för utvecklande språkhandlingar i olika yrkesutbildningar. (Less)
Abstract
Brandvägg describes how a group of firefighters, who consistently maintain that they are “practitioners and not theorists”, relate to various forms of language based knowledge and language based “knowledging” in their vocational training, which is based on problem based learning. From a sociocultural perspective to learning, and within the parameters of a didactic perspective with the focus on the students as learning language users, understanding is searched for what happens in the educational setting. The actions of the students and teachers are discussed in relation to external contexts as the students’ vocational background as firefighters and national curricular directives. Data was gathered during 10 weeks on scene and consists of... (More)
Brandvägg describes how a group of firefighters, who consistently maintain that they are “practitioners and not theorists”, relate to various forms of language based knowledge and language based “knowledging” in their vocational training, which is based on problem based learning. From a sociocultural perspective to learning, and within the parameters of a didactic perspective with the focus on the students as learning language users, understanding is searched for what happens in the educational setting. The actions of the students and teachers are discussed in relation to external contexts as the students’ vocational background as firefighters and national curricular directives. Data was gathered during 10 weeks on scene and consists of classroom- and training field observations, 14 qualitative interviews and several informal discussions with the students.



The firefighters felt that theory took up too much time in relation to the practical exercises and they saw much of the library and classroom work as a waste of time. A lot of knowledging became instrumental and would come to consist of strategic and ritual actions. The study shows that the learning method, in spite of its intentions, did not stimulate reading or writ-ing, formal classroom interaction, abstract thinking and generalization. It implies the need for teachers to be able to cope with the linguistic difficulties that might occur in the classrooms when it comes to increase students repertoires with learning from written and abstract texts and to motivate this kind of learning and to scaffold the students by acting as good models for developing language use. The study also shows that different verbal actions are learned within different verbal practices, which implies the importance of school as a creative breeding ground for a multitude of verbal actions. It indicates the importance of building on the students’ own verbal repertoires, in this case e.g. their experiences from work in narrative form, examples and work-place stories. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof. Gustavsson, Bernt, Örebro Universitet
organization
alternative title
Fire wall. Words and action in vocational training
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Vocational training, Vygotskij, Student-teacher interaction, Student interaction, Sociocultural perspective of learning, Problem based learning (PBL), Practice and theory, Patterns of language use, Patterns of participation, Learning environment, Languaging, Language use, Language and learning, Ethnography of speaking, Firefighters, Didactics, Class-room literacy, Dialogicity, Work-place literacy, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
in
Dissertations from School of Education, Malmo Uniersity
pages
314 pages
publisher
Lärarutbildningen, Malmö högskola
defense location
Sal E122, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Munkhättegatan 3, Malmö
defense date
2004-12-10 10:15
ISSN
1651-4513
ISBN
91-85042-13-7
language
Swedish
LU publication?
yes
id
3f3330b2-ea81-4232-a2ab-e3945daf6213 (old id 27813)
date added to LUP
2007-06-07 11:41:58
date last changed
2016-09-19 08:44:56
@phdthesis{3f3330b2-ea81-4232-a2ab-e3945daf6213,
  abstract     = {Brandvägg describes how a group of firefighters, who consistently maintain that they are “practitioners and not theorists”, relate to various forms of language based knowledge and language based “knowledging” in their vocational training, which is based on problem based learning. From a sociocultural perspective to learning, and within the parameters of a didactic perspective with the focus on the students as learning language users, understanding is searched for what happens in the educational setting. The actions of the students and teachers are discussed in relation to external contexts as the students’ vocational background as firefighters and national curricular directives. Data was gathered during 10 weeks on scene and consists of classroom- and training field observations, 14 qualitative interviews and several informal discussions with the students.<br/><br>
<br/><br>
The firefighters felt that theory took up too much time in relation to the practical exercises and they saw much of the library and classroom work as a waste of time. A lot of knowledging became instrumental and would come to consist of strategic and ritual actions. The study shows that the learning method, in spite of its intentions, did not stimulate reading or writ-ing, formal classroom interaction, abstract thinking and generalization. It implies the need for teachers to be able to cope with the linguistic difficulties that might occur in the classrooms when it comes to increase students repertoires with learning from written and abstract texts and to motivate this kind of learning and to scaffold the students by acting as good models for developing language use. The study also shows that different verbal actions are learned within different verbal practices, which implies the importance of school as a creative breeding ground for a multitude of verbal actions. It indicates the importance of building on the students’ own verbal repertoires, in this case e.g. their experiences from work in narrative form, examples and work-place stories.},
  author       = {Göransson, Anna-Lena},
  isbn         = {91-85042-13-7},
  issn         = {1651-4513},
  keyword      = {Vocational training,Vygotskij,Student-teacher interaction,Student interaction,Sociocultural perspective of learning,Problem based learning (PBL),Practice and theory,Patterns of language use,Patterns of participation,Learning environment,Languaging,Language use,Language and learning,Ethnography of speaking,Firefighters,Didactics,Class-room literacy,Dialogicity,Work-place literacy,Pedagogy and didactics,Pedagogik,didaktik},
  language     = {swe},
  pages        = {314},
  publisher    = {Lärarutbildningen, Malmö högskola},
  school       = {Lund University},
  series       = {Dissertations from School of Education, Malmo Uniersity},
  title        = {Brandvägg. Ord och handling i en yrkesutbildning},
  year         = {2004},
}