Psykiatrisk tvångsvård vid självskadebeteende – kan en person ha ett oundgängligt behov av en vård som inte hjälper?
(2022) In Förvaltningsrättslig tidskrift 2022(4). p.605-625- Abstract (Swedish)
- Personer med upprepat självskadebeteende är inte sällan föremål för psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvården motiveras vanligen med att personen löper risk att allvarligt skada sig själv, och därför har ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård. Det finns emellertid inget tydligt vetenskapligt stöd för att sådan vård effektivt förhindrar självskadehandlingar i dessa fall. Medicinska studier pekar tvärtom på att heldygnsvård kan bidra till att självskadebeteenden eskalerar, vilket också bekräftas av den kliniska erfarenheten. I artikeln konstaterar vi att psykiatrisk tvångsvård av personer med självskadebeteende förutsätter en noggrann och kunskapsbaserad avvägning mellan de risker och den nytta som heldygnsvården innebär. Detta följer... (More)
- Personer med upprepat självskadebeteende är inte sällan föremål för psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvården motiveras vanligen med att personen löper risk att allvarligt skada sig själv, och därför har ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård. Det finns emellertid inget tydligt vetenskapligt stöd för att sådan vård effektivt förhindrar självskadehandlingar i dessa fall. Medicinska studier pekar tvärtom på att heldygnsvård kan bidra till att självskadebeteenden eskalerar, vilket också bekräftas av den kliniska erfarenheten. I artikeln konstaterar vi att psykiatrisk tvångsvård av personer med självskadebeteende förutsätter en noggrann och kunskapsbaserad avvägning mellan de risker och den nytta som heldygnsvården innebär. Detta följer av proportionalitetsprincipen och av kravet på att hälso- och sjukvård ska stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi analyserar därför om kravet på ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård i 3 § 1 p. lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128, LPT) kan anses uppfyllt mot bakgrund av kunskapsläget kring självskadebeteende. Vår slutsats är att så ofta inte är fallet.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/2cf4c616-2a37-4093-8553-ece8465be014
- author
- Åkerman, Sofia LU ; Nilsson, Anna LU ; Wahlberg, Lena LU ; Dahlin, Moa Kindström ; Vahlne Westerhäll, Lotta ; Almelin, Clara ; Thernfrid, Ingrid and Westling, Sofie LU
- organization
- publishing date
- 2022-12-01
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- Förvaltningsrättslig tidskrift
- volume
- 2022
- issue
- 4
- article number
- 4
- pages
- 605 - 625
- publisher
- Stockholm : Förvaltningsrättslig tidskrift
- ISSN
- 0015-8585
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 2cf4c616-2a37-4093-8553-ece8465be014
- alternative location
- https://www.forvaltningsrattslig.org/Articles/downloadopenaccess/18723
- date added to LUP
- 2022-12-01 19:52:22
- date last changed
- 2023-02-17 14:49:03
@article{2cf4c616-2a37-4093-8553-ece8465be014, abstract = {{Personer med upprepat självskadebeteende är inte sällan föremål för psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvården motiveras vanligen med att personen löper risk att allvarligt skada sig själv, och därför har ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård. Det finns emellertid inget tydligt vetenskapligt stöd för att sådan vård effektivt förhindrar självskadehandlingar i dessa fall. Medicinska studier pekar tvärtom på att heldygnsvård kan bidra till att självskadebeteenden eskalerar, vilket också bekräftas av den kliniska erfarenheten. I artikeln konstaterar vi att psykiatrisk tvångsvård av personer med självskadebeteende förutsätter en noggrann och kunskapsbaserad avvägning mellan de risker och den nytta som heldygnsvården innebär. Detta följer av proportionalitetsprincipen och av kravet på att hälso- och sjukvård ska stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi analyserar därför om kravet på ett oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård i 3 § 1 p. lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128, LPT) kan anses uppfyllt mot bakgrund av kunskapsläget kring självskadebeteende. Vår slutsats är att så ofta inte är fallet.<br/>}}, author = {{Åkerman, Sofia and Nilsson, Anna and Wahlberg, Lena and Dahlin, Moa Kindström and Vahlne Westerhäll, Lotta and Almelin, Clara and Thernfrid, Ingrid and Westling, Sofie}}, issn = {{0015-8585}}, language = {{swe}}, month = {{12}}, number = {{4}}, pages = {{605--625}}, publisher = {{Stockholm : Förvaltningsrättslig tidskrift}}, series = {{Förvaltningsrättslig tidskrift}}, title = {{Psykiatrisk tvångsvård vid självskadebeteende – kan en person ha ett oundgängligt behov av en vård som inte hjälper?}}, url = {{https://www.forvaltningsrattslig.org/Articles/downloadopenaccess/18723}}, volume = {{2022}}, year = {{2022}}, }