Advanced

Remissvar: Betänkandet (SOU 2004:131) Konkurrensbrott – En lagstiftningsmodell

Lidgard, Hans Henrik LU and Jönsson, Sverker (2005)
Abstract (Swedish)
Hans Henrik Lidgard & Sverker Jönsson enligt delegation

Abstract:

Anbudssamverkan, kvoteringsöverenskommelser, priskarteller och marknadsuppdelnings-åtgärder förekommer som separata överträdelser av konkurrensrätten. Dessa konkurrensrättens kärnöverenskommelser förefaller i allt att uppfylla kriterierna för allvarliga förmögenhetsbrott. Förfarandena kan fogas in under strafflagstiftningens bedrägeribestämmelsers krav på vinning för gärningsmannen, vilseledande och skada för tredje man. Likväl har de allmänna brottsbestämmelserna inte kommit till användning i Sverige. Konkurrensrätten är ett specialområde på vilket normala regler för samvaro inte tillämpas. ”Business is dirty” och det kommer man inte åt med... (More)
Hans Henrik Lidgard & Sverker Jönsson enligt delegation

Abstract:

Anbudssamverkan, kvoteringsöverenskommelser, priskarteller och marknadsuppdelnings-åtgärder förekommer som separata överträdelser av konkurrensrätten. Dessa konkurrensrättens kärnöverenskommelser förefaller i allt att uppfylla kriterierna för allvarliga förmögenhetsbrott. Förfarandena kan fogas in under strafflagstiftningens bedrägeribestämmelsers krav på vinning för gärningsmannen, vilseledande och skada för tredje man. Likväl har de allmänna brottsbestämmelserna inte kommit till användning i Sverige. Konkurrensrätten är ett specialområde på vilket normala regler för samvaro inte tillämpas. ”Business is dirty” och det kommer man inte åt med brottsregler. Liksom för idrotten gäller en annan moralisk begreppsvärld i affärsvärlden. Företagen kan liksom ishockeyspelare tillåtas ”puckla på” varandra, utan att allmänna samhällsnormer får sätta gränser. Till skillnad från hockeymatchen är det dock inte bara aktörerna som berörs vid konkurrensöverträdelser, utan samhället i stort drabbas av det ojusta spelet. Dessutom går faktiskt inte idrottsaktörerna fria vid riktigt allvarliga överträdelser. Någonstans går gränsen där domarens visselpipa inte räcker, utan allmänna misshandelsregler träder i funktion.

Utredningen överväger en komplicerad lagstiftningsmodell innebärande att överträdelser, som misstänks falla under lagen, prövas och lagförs av ekobrottsmyndigheten. Åtalsskyldigheten är absolut, vilket medför en rad besvärande konsekvenser, som ofrånkomligen leder till att det är olämpligt att genomföra en kriminalisering.

Utgångspunkten bör enligt fakultetsstyrelsens mening vara att konkurrensbegränsningar inte ska beivras med stöd av strafflagstiftningen, utan främst hanteras inom ramen för den administrativa konkurrensrättsliga regleringen. Någon absolut åtalsplikt bör därför inte gälla. Det är bara när det är av ”särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt” som lagföring ska ske. Denna bedömning bör göras av konkurrensverket, som anger en överträdelse till åtal när verket finner att förutsättningarna är uppfyllda. Ekobrottsmyndigheten för det allmännas talan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Working Paper
publication status
unpublished
subject
keywords
bedrägeri, konkurrensrätt, kriminalisering, åtalsplikt, civilrätt, private law
language
Swedish
LU publication?
yes
id
9c71fcbc-d372-4939-84b6-6cdb93a43e02 (old id 4023059)
date added to LUP
2013-10-29 13:53:22
date last changed
2016-04-16 11:18:08
@misc{9c71fcbc-d372-4939-84b6-6cdb93a43e02,
  abstract     = {Hans Henrik Lidgard &amp; Sverker Jönsson enligt delegation<br/><br>
Abstract:<br/><br>
Anbudssamverkan, kvoteringsöverenskommelser, priskarteller och marknadsuppdelnings-åtgärder förekommer som separata överträdelser av konkurrensrätten. Dessa konkurrensrättens kärnöverenskommelser förefaller i allt att uppfylla kriterierna för allvarliga förmögenhetsbrott. Förfarandena kan fogas in under strafflagstiftningens bedrägeribestämmelsers krav på vinning för gärningsmannen, vilseledande och skada för tredje man. Likväl har de allmänna brottsbestämmelserna inte kommit till användning i Sverige. Konkurrensrätten är ett specialområde på vilket normala regler för samvaro inte tillämpas. ”Business is dirty” och det kommer man inte åt med brottsregler. Liksom för idrotten gäller en annan moralisk begreppsvärld i affärsvärlden. Företagen kan liksom ishockeyspelare tillåtas ”puckla på” varandra, utan att allmänna samhällsnormer får sätta gränser. Till skillnad från hockeymatchen är det dock inte bara aktörerna som berörs vid konkurrensöverträdelser, utan samhället i stort drabbas av det ojusta spelet. Dessutom går faktiskt inte idrottsaktörerna fria vid riktigt allvarliga överträdelser. Någonstans går gränsen där domarens visselpipa inte räcker, utan allmänna misshandelsregler träder i funktion. <br/><br>
Utredningen överväger en komplicerad lagstiftningsmodell innebärande att överträdelser, som misstänks falla under lagen, prövas och lagförs av ekobrottsmyndigheten. Åtalsskyldigheten är absolut, vilket medför en rad besvärande konsekvenser, som ofrånkomligen leder till att det är olämpligt att genomföra en kriminalisering.<br/><br>
Utgångspunkten bör enligt fakultetsstyrelsens mening vara att konkurrensbegränsningar inte ska beivras med stöd av strafflagstiftningen, utan främst hanteras inom ramen för den administrativa konkurrensrättsliga regleringen. Någon absolut åtalsplikt bör därför inte gälla. Det är bara när det är av ”särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt” som lagföring ska ske. Denna bedömning bör göras av konkurrensverket, som anger en överträdelse till åtal när verket finner att förutsättningarna är uppfyllda. Ekobrottsmyndigheten för det allmännas talan.},
  author       = {Lidgard, Hans Henrik and Jönsson, Sverker},
  keyword      = {bedrägeri,konkurrensrätt,kriminalisering,åtalsplikt,civilrätt,private law},
  language     = {swe},
  note         = {Working Paper},
  title        = {Remissvar: Betänkandet (SOU 2004:131) Konkurrensbrott – En lagstiftningsmodell},
  year         = {2005},
}