Advanced

Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården: Utvärdering av det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik

Fridell, Mats LU ; Holmberg, Robert LU ; Billsten, Johan LU and Benderix, Ylva LU (2015) In Psykologiska rapporter från Lund, Vol 7 nr. 1. 1.
Abstract (Swedish)
ABSTRACT

Det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik (KtP) inleddes under 2008. Rekryteringen av deltagande län gjordes i tre etapper: hösten 2008, våren 2009 och hösten 2009. Utvärderingen inleddes under 2009 och avslutades 2014.

Urvalet var personal verksam inom landstings- och kommunal missbruks-/ beroendevård. Primärvårdspersonal deltog i ett fåtal län och inkludera-des därför inte. Urvalet i panelundersökningen omfattade personal i samtliga län. Det gjordes i två steg och bestod i den aktuella slut-rapporten av 3 063 respondenter i 203 kommuner i 20 av landets län. Stockholm inkluderades inte i panel-undersökningen men ingår i redovisningen av aktiviteter på länsnivå. Resultaten redovisas separat för... (More)
ABSTRACT

Det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik (KtP) inleddes under 2008. Rekryteringen av deltagande län gjordes i tre etapper: hösten 2008, våren 2009 och hösten 2009. Utvärderingen inleddes under 2009 och avslutades 2014.

Urvalet var personal verksam inom landstings- och kommunal missbruks-/ beroendevård. Primärvårdspersonal deltog i ett fåtal län och inkludera-des därför inte. Urvalet i panelundersökningen omfattade personal i samtliga län. Det gjordes i två steg och bestod i den aktuella slut-rapporten av 3 063 respondenter i 203 kommuner i 20 av landets län. Stockholm inkluderades inte i panel-undersökningen men ingår i redovisningen av aktiviteter på länsnivå. Resultaten redovisas separat för respondenter, på kommunnivå samt länsnivå. Bortfallsanalyser visade små skillnader i bakgrundsvariabler mellan populationen och urval.

Personalen var relativt homogen med ca 75% kvinnor, en medelålder av 46 år och 14 års yrkesverksamhet varav ca 7 år i missbruksarbete. Totalt fanns 8 yrkesgrupper representerade. Data för

del-tagare från kriminalvård och privata behandlingsenheter samlades också in men redovisas inte. Bakgrundsdata i urvalet till panelen jämfördes med bakgrundsdata i det numerärt mycket större urvalet från baskurserna 2010-2011 och överensstämmer bra. Representativiteten och generaliserbarheten av resultaten bedöms god. Vid jämförelser mellan de fem mättillfällena: 2010-2014 hade respondenter som deltog i samtliga mätningar oftare funktioner inom KtP som nyckelperson,

processledare, utbildare än de som ej ingick. Missing data fördelades jämnt över mättillfällena.

På kommunnivå saknades uppgifter för 61 av de utvalda 264 kommunerna, mest de som inte gjort överenskommelser med KtP (jämförelsegruppen). Data analyserades för 154 kommuner och 74 landstingsenheter med 3 eller fler svarande. Inga kommuner föll bort p.g.a. missing data.

Designen i den aktuella rapporten är en prospektiv uppföljning av en panel med deltagare med upprepade mätningar vid fem tillfällen. Samtliga bedömnings- och behandlingsmetoder har analyserats men i slutrapporten används sammanfattande mått för respektive typ av utfall. Variabler som kunde predicera högre användning analyserades på respektive nivå.

Statistik: för analys av proportioner har χ2 använts. Principalkompo-nentanalyser användes för att gruppera variabler och variansanalys för att studera medelvärdesskillnader. Growth mixture modeling (GMM), en variant av SEM, användes som en grundmodell för att samtidigt urskilja

kluster av respondenter eller kommuner som hade ett gemensamt beskriv-bart förlopp över de fem mätpunkterna. Modellen tar således hänsyn till vilka respondenter eller kommuner som ingår i ett visst kluster över tid. I beräkningarna väljs den modell som har bäst förklarings-nivå/effekt för respektive utfallsmått. Modellens styrka anges med sammanfattningsmåttet entropi. Därefter beräknades vilka variabler på respondent- respektive kommunnivå som ”predicerade” utfallet bäst. Path-analyser i Mplus användes för att beräkna prediktiviteten i ORC-indexvariablerna på utfallet i bedömnings- och behandlingsmetoder.

Resultat: De första åren 2009-2011 kan betraktas som en dissemi-neringsfas, året 2012 som en stabiliseringsfas och åren 2013-2014 som en konsolideringsfas då det blev möjligt att studera vilka metoder och för vilka grupper som användningen av metoder fortsatte på en stabil nivå trots att finansieringen från KtP avbröts 2012. Analys av nivåer på genomförda utbildningsinsatser och ett kombinerat effektmått beräk-nades för fyra bedömningsmetoder och fyra behandlingsmetoder som ingick i KtPs utbildningssatsning.

Den tidigare analysen av interventionsgrupp versus jämförelsegrupp (Rapport 2012) gav inga

tydliga skillnader. Den aktuella analysen grupperade i stället nivåer av användning och förloppen i

användning över fem år i olika ”kluster” och detta gav mer meningsfulla resultat. Det fanns således kluster som ökade användningen, de som planade ut liksom kluster som minskade användningen över tid. Hela 17% av socialtjänstförvaltningarna och 19% av landstingsenheterna använde inte några evidensbaserade metoder under hela studien.

1. Utbildningsinsatserna för både bedömnings- och behandlingsmetoder ökade flerfaldigt under de fem åren och en mycket stor del av urvalet i panelen (mellan 70% och 90%) uppgav att man utbildats inom ramen för KtP. Andelen utbildade i AUDIT och DUDIT och ASI ökade från 2010 till 2014 med respektive 63%, 54% och 58%.

2. Användningen av bedömningsmetoder ökade för AUDIT och DUDIT med 40% respektive 36%. ASI ökade inte efter 2011 och ADAD ökade inte alls. Användningen ökade mer för metoder som KtP utbildat i jämfört med metoder som inte ingick i KtP:s utbildningsuppdrag. T ex ökade användningen av DOK med bara 1% även om andelen utbildade ökade med 24%. Sambanden mellan utbildning som givits av KtP och användning av

motsvarande metoder var signifikanta. Från 2012 tillkom också en del nya bedömningsmetoder inom ramen för de tre nya utvärderingsmodellerna (särskilt LOKE och UIV).

3. Användning av de fyra behandlingsmetoder som ingick i KtP ökade, men det var främst två av metoderna som stod för ökningen från 2010 till 2014: MI med 28% och Återfallsprevention (ÅP) med 19%, medan haschavvänjningsprogrammet (HAP) och Community Reinforcement (CRA) ökade i liten omfattning med 10% respektive 4%. Även för några

av de metoder som inte ingick i KtP:s metodutbildningar ökade andelen utbildade men på en låg nivå: 5% till som högst 12% för en av metoderna (KbT).

4. Prediktionsanalyser på respondentnivå visade att högst effekter fanns i program med respondenter som var mer involverade i arbetet med KtP i olika funktioner.

5. På kommun/landstingsnivå fanns de mest framgångsrika organisatio-nerna i regioner med högre befolkningstäthet, större städer, och i betingelsen ”interventionskommuner” än i jämförelsekommuner och i lägst grad i den sist inkluderade ”omgången” i KtP.

6. För behandlingsmetoder fanns ett samband med 10 av 18 index i ORC medan för bedömningsmetoder bara ett av 18 index predicerade en hög användning år 2014. Organisationsfaktorer som ledarskap, förmåga att motivera medarbetarna, medinflytande, låg stress, tydliga mål och uppdragsformulering predicerade ökad användning.

7. Respondenternas uppfattning om betydelsen av samverkan mellan huvudmän var hela tiden positiv och som mest (2014) svarade 71% att samverkan fanns etablerad. Bedömningen fick stöd i en separat enkät-undersökning där 17 av 20 län upprättat integrerade mottagningar mellan socialtjänst och sjukvård/psykiatri år 2014 och samverkansavtal hade ingåtts i 14 län. Respondenter inom sjukvården uttryckte en måttlig men signifikant mer positiv syn på samverkan än respondenter inom socialtjänsten.

8. Brukarmedverkan bedömdes som en angelägen uppgift för socialtjänst och sjukvård under hela studien, men viktigare inom sjukvård än inom socialtjänst. Ökningen i brukarmedverkan validerades i två separata undersökningar till landets brukarråd och beroendemottagningarna i samtliga län.

9. Synen på Socialstyrelsen riktlinjer var positiv från 2010 och genom hela studien. Personal från sjukvård var mer positiv till riktlinjerna än personal inom socialtjänsten.

10. Kunskapsutvecklingen och behovet av ökade kunskaper betonades av samtliga respondenter under hela undersökningsperioden men personal inom socialtjänsten bedömde kunskapsökningen som större än sjukvården under hela undersökningsperioden. Ökningen av utbildningsnivån i respondentenkäterna validerades mot de årliga rapporterna från KtP.

11. Implementeringen av tre uppföljningsmetoder genomfördes mellan 2011 och 2014 och följdes kontinuerligt i 13 av initialt 15 län. Det var tre inbördes mycket olika metoder som användes och som fick ekonomiskt stöd från KtP under tre år. UIV var den mest traditionella uppföljningsmetodiken och implementerades i tre nya län förutom Göteborg där den användes reguljärt. Mångbesökarmodellen avsåg att kartlägga sökandeströmmen för brukare med multipla vårdbehov och stora insatser. (5 län). LOKE syftade till att skapa kontinuerlig och systematisk dokumentation av målgrupper, insatser och resultat

och att generera kunskap om de egna arbetsmetoderna. Initiala intervjuer gjordes med ansvariga, enkäter till deltagarna och avslutande intervju till både brukare och personal.

Resultat: Samtliga tre metoder disseminerades planenligt. UIV nådde 385 personalmedlemmar och 848 brukare/klienter. Mångbesökarmodellen prövades och genomfördes i 5 län med 110 personalmedlemmar och 57 brukare. Metoden bedömdes som ”ej fullt utvecklad” av dem som använde den och var komplicerad att implementera. LOKE användes i 5 län och hade nått 1700 personalmedlemmar och en population klienter inom socialtjänsten med 5.700 brukare från olika typer av socialtjänstverk-samheter.

12. Arbetet med brukarmedverkan och brukarinflytande markerade en uttalad ambition att stärka brukarnas inflytande inom missbruks- och beroendevården. KtP vände sig till brukarföreningarna i landet. Metodik i uppföljningen var observationer vid möten, enkäter till de ansvariga för brukarorganisationerna och en avslutande enkät som riktade sig såväl till brukarråd som till verksamhetsansvariga inom samtliga beroendecentra i landet.

Resultat: Antalet brukarråd ökade från ett till två år 2009 till minst ett i vardera 20 län år 2014. Utbildningar i brukarrevisionsmetodik ökade så att vid årsskiftet 2013/2014 totalt 15 län utbildat brukar-revisorer och 10 län hade genomfört brukarstyrda brukarrevisioner

fram till 2013/2014. Det fanns ett klart samband mellan de insatser som gjordes av KtP och ökad och formaliserad aktivitet i brukarorga-nisationerna.

13. De nationella baskurserna samlade som mest 15 000 deltagare. Det var det största projektet med nationell kunskapsspridning inom missbruks- och beroendeområdet som dittills hade gjorts i landet och omfattade kurser om fyra heldagar med personal från totalt 12 olika yrken och samtliga län. Utvärderingen omfattade 22 kurser på 24 orter i landet med observation, kvalitetbedömning och utvärdering per 2011. Totalt 8 130 deltagare tillfrågades och 5 357 deltagare besvarade en enkät både före och efter genomgången baskurs. Närvaron var mycket hög, 85% över samtliga fyra dagar. Kvaliteten på arrangemangen bedöm-des hög och utbildningarna väl utformade och genomförda. Deltagarna

bedömde innehållet som värdefullt och 50% skattade efter genomgången kurs att den hade förbättrat deras kunskaper och effektivitet i arbetet. Denna uppfattning kvarstod hos över hälften av deltagarna vid en uppföljning ett år senare.

Mest positivt värderades basutbildningarna av deltagare från de regioner i landet där man inte tidigare hade haft tillgång till kvalificerade utbildningsinsatser. Deltagarnas eget initiativ till att gå utbildningarna inverkade dessutom positivt på värderingen även där

dessa varit beordrade av arbetsgivaren. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
implementering, Socialstyrelsens riktlinjer, utvärdering, longitudinell processstudie, missbruk, beroende
in
Psykologiska rapporter från Lund, Vol 7 nr. 1.
volume
1
pages
146 pages
publisher
Lund University
ISSN
1404-8124
language
Swedish
LU publication?
yes
id
71db7b92-422c-4016-921a-6fcfe4e8de20 (old id 5218815)
date added to LUP
2015-03-27 15:07:26
date last changed
2016-04-16 00:41:40
@techreport{71db7b92-422c-4016-921a-6fcfe4e8de20,
  abstract     = {ABSTRACT<br/><br>
Det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik (KtP) inleddes under 2008. Rekryteringen av deltagande län gjordes i tre etapper: hösten 2008, våren 2009 och hösten 2009. Utvärderingen inleddes under 2009 och avslutades 2014.<br/><br>
Urvalet var personal verksam inom landstings- och kommunal missbruks-/ beroendevård. Primärvårdspersonal deltog i ett fåtal län och inkludera-des därför inte. Urvalet i panelundersökningen omfattade personal i samtliga län. Det gjordes i två steg och bestod i den aktuella slut-rapporten av 3 063 respondenter i 203 kommuner i 20 av landets län. Stockholm inkluderades inte i panel-undersökningen men ingår i redovisningen av aktiviteter på länsnivå. Resultaten redovisas separat för respondenter, på kommunnivå samt länsnivå. Bortfallsanalyser visade små skillnader i bakgrundsvariabler mellan populationen och urval.<br/><br>
Personalen var relativt homogen med ca 75% kvinnor, en medelålder av 46 år och 14 års yrkesverksamhet varav ca 7 år i missbruksarbete. Totalt fanns 8 yrkesgrupper representerade. Data för<br/><br>
del-tagare från kriminalvård och privata behandlingsenheter samlades också in men redovisas inte. Bakgrundsdata i urvalet till panelen jämfördes med bakgrundsdata i det numerärt mycket större urvalet från baskurserna 2010-2011 och överensstämmer bra. Representativiteten och generaliserbarheten av resultaten bedöms god. Vid jämförelser mellan de fem mättillfällena: 2010-2014 hade respondenter som deltog i samtliga mätningar oftare funktioner inom KtP som nyckelperson,<br/><br>
processledare, utbildare än de som ej ingick. Missing data fördelades jämnt över mättillfällena.<br/><br>
På kommunnivå saknades uppgifter för 61 av de utvalda 264 kommunerna, mest de som inte gjort överenskommelser med KtP (jämförelsegruppen). Data analyserades för 154 kommuner och 74 landstingsenheter med 3 eller fler svarande. Inga kommuner föll bort p.g.a. missing data.<br/><br>
Designen i den aktuella rapporten är en prospektiv uppföljning av en panel med deltagare med upprepade mätningar vid fem tillfällen. Samtliga bedömnings- och behandlingsmetoder har analyserats men i slutrapporten används sammanfattande mått för respektive typ av utfall. Variabler som kunde predicera högre användning analyserades på respektive nivå. <br/><br>
Statistik: för analys av proportioner har χ2 använts. Principalkompo-nentanalyser användes för att gruppera variabler och variansanalys för att studera medelvärdesskillnader. Growth mixture modeling (GMM), en variant av SEM, användes som en grundmodell för att samtidigt urskilja<br/><br>
kluster av respondenter eller kommuner som hade ett gemensamt beskriv-bart förlopp över de fem mätpunkterna. Modellen tar således hänsyn till vilka respondenter eller kommuner som ingår i ett visst kluster över tid. I beräkningarna väljs den modell som har bäst förklarings-nivå/effekt för respektive utfallsmått. Modellens styrka anges med sammanfattningsmåttet entropi. Därefter beräknades vilka variabler på respondent- respektive kommunnivå som ”predicerade” utfallet bäst. Path-analyser i Mplus användes för att beräkna prediktiviteten i ORC-indexvariablerna på utfallet i bedömnings- och behandlingsmetoder.<br/><br>
Resultat: De första åren 2009-2011 kan betraktas som en dissemi-neringsfas, året 2012 som en stabiliseringsfas och åren 2013-2014 som en konsolideringsfas då det blev möjligt att studera vilka metoder och för vilka grupper som användningen av metoder fortsatte på en stabil nivå trots att finansieringen från KtP avbröts 2012. Analys av nivåer på genomförda utbildningsinsatser och ett kombinerat effektmått beräk-nades för fyra bedömningsmetoder och fyra behandlingsmetoder som ingick i KtPs utbildningssatsning.<br/><br>
Den tidigare analysen av interventionsgrupp versus jämförelsegrupp (Rapport 2012) gav inga<br/><br>
tydliga skillnader. Den aktuella analysen grupperade i stället nivåer av användning och förloppen i<br/><br>
användning över fem år i olika ”kluster” och detta gav mer meningsfulla resultat. Det fanns således kluster som ökade användningen, de som planade ut liksom kluster som minskade användningen över tid. Hela 17% av socialtjänstförvaltningarna och 19% av landstingsenheterna använde inte några evidensbaserade metoder under hela studien.<br/><br>
1. Utbildningsinsatserna för både bedömnings- och behandlingsmetoder ökade flerfaldigt under de fem åren och en mycket stor del av urvalet i panelen (mellan 70% och 90%) uppgav att man utbildats inom ramen för KtP. Andelen utbildade i AUDIT och DUDIT och ASI ökade från 2010 till 2014 med respektive 63%, 54% och 58%.<br/><br>
2. Användningen av bedömningsmetoder ökade för AUDIT och DUDIT med 40% respektive 36%. ASI ökade inte efter 2011 och ADAD ökade inte alls. Användningen ökade mer för metoder som KtP utbildat i jämfört med metoder som inte ingick i KtP:s utbildningsuppdrag. T ex ökade användningen av DOK med bara 1% även om andelen utbildade ökade med 24%. Sambanden mellan utbildning som givits av KtP och användning av<br/><br>
motsvarande metoder var signifikanta. Från 2012 tillkom också en del nya bedömningsmetoder inom ramen för de tre nya utvärderingsmodellerna (särskilt LOKE och UIV).<br/><br>
3. Användning av de fyra behandlingsmetoder som ingick i KtP ökade, men det var främst två av metoderna som stod för ökningen från 2010 till 2014: MI med 28% och Återfallsprevention (ÅP) med 19%, medan haschavvänjningsprogrammet (HAP) och Community Reinforcement (CRA) ökade i liten omfattning med 10% respektive 4%. Även för några<br/><br>
av de metoder som inte ingick i KtP:s metodutbildningar ökade andelen utbildade men på en låg nivå: 5% till som högst 12% för en av metoderna (KbT).<br/><br>
4. Prediktionsanalyser på respondentnivå visade att högst effekter fanns i program med respondenter som var mer involverade i arbetet med KtP i olika funktioner.<br/><br>
5. På kommun/landstingsnivå fanns de mest framgångsrika organisatio-nerna i regioner med högre befolkningstäthet, större städer, och i betingelsen ”interventionskommuner” än i jämförelsekommuner och i lägst grad i den sist inkluderade ”omgången” i KtP.<br/><br>
6. För behandlingsmetoder fanns ett samband med 10 av 18 index i ORC medan för bedömningsmetoder bara ett av 18 index predicerade en hög användning år 2014. Organisationsfaktorer som ledarskap, förmåga att motivera medarbetarna, medinflytande, låg stress, tydliga mål och uppdragsformulering predicerade ökad användning.<br/><br>
7. Respondenternas uppfattning om betydelsen av samverkan mellan huvudmän var hela tiden positiv och som mest (2014) svarade 71% att samverkan fanns etablerad. Bedömningen fick stöd i en separat enkät-undersökning där 17 av 20 län upprättat integrerade mottagningar mellan socialtjänst och sjukvård/psykiatri år 2014 och samverkansavtal hade ingåtts i 14 län. Respondenter inom sjukvården uttryckte en måttlig men signifikant mer positiv syn på samverkan än respondenter inom socialtjänsten.<br/><br>
8. Brukarmedverkan bedömdes som en angelägen uppgift för socialtjänst och sjukvård under hela studien, men viktigare inom sjukvård än inom socialtjänst. Ökningen i brukarmedverkan validerades i två separata undersökningar till landets brukarråd och beroendemottagningarna i samtliga län.<br/><br>
9. Synen på Socialstyrelsen riktlinjer var positiv från 2010 och genom hela studien. Personal från sjukvård var mer positiv till riktlinjerna än personal inom socialtjänsten.<br/><br>
10. Kunskapsutvecklingen och behovet av ökade kunskaper betonades av samtliga respondenter under hela undersökningsperioden men personal inom socialtjänsten bedömde kunskapsökningen som större än sjukvården under hela undersökningsperioden. Ökningen av utbildningsnivån i respondentenkäterna validerades mot de årliga rapporterna från KtP.<br/><br>
11. Implementeringen av tre uppföljningsmetoder genomfördes mellan 2011 och 2014 och följdes kontinuerligt i 13 av initialt 15 län. Det var tre inbördes mycket olika metoder som användes och som fick ekonomiskt stöd från KtP under tre år. UIV var den mest traditionella uppföljningsmetodiken och implementerades i tre nya län förutom Göteborg där den användes reguljärt. Mångbesökarmodellen avsåg att kartlägga sökandeströmmen för brukare med multipla vårdbehov och stora insatser. (5 län). LOKE syftade till att skapa kontinuerlig och systematisk dokumentation av målgrupper, insatser och resultat<br/><br>
och att generera kunskap om de egna arbetsmetoderna. Initiala intervjuer gjordes med ansvariga, enkäter till deltagarna och avslutande intervju till både brukare och personal.<br/><br>
Resultat: Samtliga tre metoder disseminerades planenligt. UIV nådde 385 personalmedlemmar och 848 brukare/klienter. Mångbesökarmodellen prövades och genomfördes i 5 län med 110 personalmedlemmar och 57 brukare. Metoden bedömdes som ”ej fullt utvecklad” av dem som använde den och var komplicerad att implementera. LOKE användes i 5 län och hade nått 1700 personalmedlemmar och en population klienter inom socialtjänsten med 5.700 brukare från olika typer av socialtjänstverk-samheter.<br/><br>
12. Arbetet med brukarmedverkan och brukarinflytande markerade en uttalad ambition att stärka brukarnas inflytande inom missbruks- och beroendevården. KtP vände sig till brukarföreningarna i landet. Metodik i uppföljningen var observationer vid möten, enkäter till de ansvariga för brukarorganisationerna och en avslutande enkät som riktade sig såväl till brukarråd som till verksamhetsansvariga inom samtliga beroendecentra i landet.<br/><br>
Resultat: Antalet brukarråd ökade från ett till två år 2009 till minst ett i vardera 20 län år 2014. Utbildningar i brukarrevisionsmetodik ökade så att vid årsskiftet 2013/2014 totalt 15 län utbildat brukar-revisorer och 10 län hade genomfört brukarstyrda brukarrevisioner<br/><br>
fram till 2013/2014. Det fanns ett klart samband mellan de insatser som gjordes av KtP och ökad och formaliserad aktivitet i brukarorga-nisationerna.<br/><br>
13. De nationella baskurserna samlade som mest 15 000 deltagare. Det var det största projektet med nationell kunskapsspridning inom missbruks- och beroendeområdet som dittills hade gjorts i landet och omfattade kurser om fyra heldagar med personal från totalt 12 olika yrken och samtliga län. Utvärderingen omfattade 22 kurser på 24 orter i landet med observation, kvalitetbedömning och utvärdering per 2011. Totalt 8 130 deltagare tillfrågades och 5 357 deltagare besvarade en enkät både före och efter genomgången baskurs. Närvaron var mycket hög, 85% över samtliga fyra dagar. Kvaliteten på arrangemangen bedöm-des hög och utbildningarna väl utformade och genomförda. Deltagarna<br/><br>
bedömde innehållet som värdefullt och 50% skattade efter genomgången kurs att den hade förbättrat deras kunskaper och effektivitet i arbetet. Denna uppfattning kvarstod hos över hälften av deltagarna vid en uppföljning ett år senare.<br/><br>
Mest positivt värderades basutbildningarna av deltagare från de regioner i landet där man inte tidigare hade haft tillgång till kvalificerade utbildningsinsatser. Deltagarnas eget initiativ till att gå utbildningarna inverkade dessutom positivt på värderingen även där<br/><br>
dessa varit beordrade av arbetsgivaren.},
  author       = {Fridell, Mats and Holmberg, Robert and Billsten, Johan and Benderix, Ylva},
  institution  = {Lund University},
  issn         = {1404-8124},
  keyword      = {implementering,Socialstyrelsens riktlinjer,utvärdering,longitudinell processstudie,missbruk,beroende},
  language     = {swe},
  pages        = {146},
  series       = {Psykologiska rapporter från Lund, Vol 7 nr. 1.},
  title        = {Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården: Utvärdering av det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik},
  volume       = {1},
  year         = {2015},
}