Advanced

Den fysiska miljöns betydelse för sjukvård och omsorg : Ett miljöpsykologiskt perspektiv

Johansson, Maria LU ; Küller, Rikard LU ; Laike, Thorbjörn LU and Tufvesson, Catrin LU (2007) In Omsorg: nordisk tidsskrift for palliativ medisin 24(2). p.47-52
Abstract (Swedish)
Redan romarna anlade fältsjukhus i natursköna områden för att rehabiliteringen

skulle fungera bra. Även i modern tid har man uppfört sjukhus i parkmiljöer

i syfte att förbättra hälsan hos patienterna. Sjukhusen har gärna utformats

så att det är lätt att ta sig ut till de omgivande markerna, fönstren vetter

utåt och trädgårdar planeras för att ge patienterna kontakt med naturmiljön. I

slutet av 1800-talet påpekade Florence Nightingale att olikheter i design och

konstruktion kunde förklara skillnader i patienternas överlevnad mellan olika

sjukhusbyggnader. Med utgångspunkt i samtida psykologisk forskning förespråkade

Humphry Osmond i slutet av 1950-talet återigen... (More)
Redan romarna anlade fältsjukhus i natursköna områden för att rehabiliteringen

skulle fungera bra. Även i modern tid har man uppfört sjukhus i parkmiljöer

i syfte att förbättra hälsan hos patienterna. Sjukhusen har gärna utformats

så att det är lätt att ta sig ut till de omgivande markerna, fönstren vetter

utåt och trädgårdar planeras för att ge patienterna kontakt med naturmiljön. I

slutet av 1800-talet påpekade Florence Nightingale att olikheter i design och

konstruktion kunde förklara skillnader i patienternas överlevnad mellan olika

sjukhusbyggnader. Med utgångspunkt i samtida psykologisk forskning förespråkade

Humphry Osmond i slutet av 1950-talet återigen betydelsen av den fysiska miljön för patienternas väl. Några år senare hölls den första arkitekturpsykologiska

konferensen (vad som sedermera blev miljöpsykologi) i Salt Lake City, Utah, USA. Vid konferensen diskuterade läkare, psykologer och arkitekter utformningen av bland annat mentalsjukhus (1). Idag finns återigen ett intresse

för den fysiska miljön inom vården och miljöns roll i den läkande processen.Miljöpsykologi är ett i grunden tvärvetenskapligt

ämne, vilket vuxit fram ur ett samarbete mellan framför

allt psykologer och arkitekter, men även med betydande

bidrag från andra professioner. Ämnet studerar människors

psykologiska och fysiologiska samspel med omgivningen,

i syfte att skapa en humant byggd miljö och en

god relation till naturmiljö (2). I denna artikel beskriver

vi en del av denna forskning, framför allt om miljöer för

sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, alltifrån

sjukhus till särskilt boende, samt miljöer för undervisning

av barn med särskilda behov. Tonvikten ligger på

vår egen forskning som bedrivs vid Miljöpsykologiska

Enheten vid Lunds Tekniska Högskola i södra Sverige.

Mycket av denna forskning har tagit sin utgångspunkt i

en holistisk teori för samspelet mellan människa och

miljö (the Human Environment Interaction-model; 3). (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
in
Omsorg: nordisk tidsskrift for palliativ medisin
volume
24
issue
2
pages
47 - 52
publisher
Fagbokforlaget
ISSN
0800-7489
language
Swedish
LU publication?
yes
id
c8bdb74a-adc7-4aad-b076-10f38c2bb8d9 (old id 782014)
date added to LUP
2008-02-21 16:44:53
date last changed
2017-01-30 11:30:28
@article{c8bdb74a-adc7-4aad-b076-10f38c2bb8d9,
  abstract     = {Redan romarna anlade fältsjukhus i natursköna områden för att rehabiliteringen<br/><br>
skulle fungera bra. Även i modern tid har man uppfört sjukhus i parkmiljöer<br/><br>
i syfte att förbättra hälsan hos patienterna. Sjukhusen har gärna utformats<br/><br>
så att det är lätt att ta sig ut till de omgivande markerna, fönstren vetter<br/><br>
utåt och trädgårdar planeras för att ge patienterna kontakt med naturmiljön. I<br/><br>
slutet av 1800-talet påpekade Florence Nightingale att olikheter i design och<br/><br>
konstruktion kunde förklara skillnader i patienternas överlevnad mellan olika<br/><br>
sjukhusbyggnader. Med utgångspunkt i samtida psykologisk forskning förespråkade<br/><br>
Humphry Osmond i slutet av 1950-talet återigen betydelsen av den fysiska miljön för patienternas väl. Några år senare hölls den första arkitekturpsykologiska<br/><br>
konferensen (vad som sedermera blev miljöpsykologi) i Salt Lake City, Utah, USA. Vid konferensen diskuterade läkare, psykologer och arkitekter utformningen av bland annat mentalsjukhus (1). Idag finns återigen ett intresse<br/><br>
för den fysiska miljön inom vården och miljöns roll i den läkande processen.Miljöpsykologi är ett i grunden tvärvetenskapligt<br/><br>
ämne, vilket vuxit fram ur ett samarbete mellan framför<br/><br>
allt psykologer och arkitekter, men även med betydande<br/><br>
bidrag från andra professioner. Ämnet studerar människors<br/><br>
psykologiska och fysiologiska samspel med omgivningen,<br/><br>
i syfte att skapa en humant byggd miljö och en<br/><br>
god relation till naturmiljö (2). I denna artikel beskriver<br/><br>
vi en del av denna forskning, framför allt om miljöer för<br/><br>
sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, alltifrån<br/><br>
sjukhus till särskilt boende, samt miljöer för undervisning<br/><br>
av barn med särskilda behov. Tonvikten ligger på<br/><br>
vår egen forskning som bedrivs vid Miljöpsykologiska<br/><br>
Enheten vid Lunds Tekniska Högskola i södra Sverige.<br/><br>
Mycket av denna forskning har tagit sin utgångspunkt i<br/><br>
en holistisk teori för samspelet mellan människa och<br/><br>
miljö (the Human Environment Interaction-model; 3).},
  author       = {Johansson, Maria and Küller, Rikard and Laike, Thorbjörn and Tufvesson, Catrin},
  issn         = {0800-7489},
  language     = {swe},
  number       = {2},
  pages        = {47--52},
  publisher    = {Fagbokforlaget},
  series       = {Omsorg: nordisk tidsskrift for palliativ medisin},
  title        = {Den fysiska miljöns betydelse för sjukvård och omsorg : Ett miljöpsykologiskt perspektiv},
  volume       = {24},
  year         = {2007},
}