Att bära världen på sina axlar : Miljövetares uppfattningar av och förhållningssätt till miljöproblem och sin profession

Abstract

The aim of the thesis is to investigate experiences of and ways of relating to environmental issues and towards their profession among a group of graduates in environmentla science. The respondents were either in the end of or had completed an educational program in Environmental sciences with a social science perspective offered at Malmö University. Those who hade completed the program have recently begun to work with environmental issues in different professional settings.

The methodology of the thesis is based in the phenomenological notion of intentionality. According to this line of thought, our consciousness is directed towards the world. This makes our experiences of the world accrue a certain content, which we then relate to.

These experiences will here be studied using a phenomenographic methodological approach. Within the phenomenographic approach, variations in people’s experiences of different phenomena are explored, in other words, qualitatively different ways of experiencing the same situation or phenomenon. Experiences are seen as possible to describe by means of verbal statements. These statements may in turn be considered analytically as expressions for different aspects of experiences of a phenomenon.

The interview material allowed for four distinct ways of experiening environmental problems and three distinct manners of relating to these environmental issues to be identified: approaching them as administrative and organisational problems, as lifestyle problems in a mass consumption society, or as global, moral and existential challenges.

Two groups could be distinguished in the material: those that concerned conceptions of practice in their own profession and those that concerned conceptions of their own professional identity. Lastly, the following manners of relating to the profession could be identified in the interview material with regard to ways of exeriencing the profession: a profession where it is necessary to deal with existential issues; a profession where it is important not to come across as being extreme; and finally, a profession that is part of an inevitable societal change.

Starting in the experiences and approaches identified above, three abstract professional scenes could be described. These scenes constitute different descriptions of fields of potentiality that frame the experiences and approaches in the interview material. The scences are the administrative and organisational scene; the scene for educating and informing individuals; as well as the scene for ‘environmental sermons’.

The profession the graduates’ in this study were striving to acquire could be described as comprising two levels: a global and a local level. A professional environmentalist could therefore see him/herself as more or less competent to deal with environmental issues in different professional practices depending on which level was related to. Within the two levels, environmental problems were formulated starting in different point of departure, which in turn meant that different types of solutions could be formulated. At a global level, problem formulation was based on scientific knowledge and general policy discussions. At a local level, the problem formulation was based in the established norms, traditions and routines of local practice. A graduate in Environmental Science may therefore perceive his/her mission as ‘bringing down’ global problem formulations into a local practice. Graduates in Environmental Science need to develop a reflexive attitude, and become aware of their own view of the causes of and possible solutions to environmental problems.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingens syfte är att undersöka blivande och utexaminerade miljövetare uppfattningar av och förhållningssätt till miljöproblem och till sin profession. Professionaliseringen av miljöarbetet kan ses som en process som skedde till följd av en större samhällsförändring där miljöfrågorna tog plats i samhällsdebatten, vilket innebar att allt fler aktörer börjat arbeta med miljöfrågor. Miljöproblem är komplexa och mångkontextuella problem. De rymmer också etiska aspekter. Det är alltså möjligt att uppfatta miljöproblemens karaktär på skilda sätt. På samma sätt kan man uppfatta skilda kompetensbehov för att kunna arbeta framgångsrikt med miljöfrågor. Man kan även förhålla sig till miljöproblem på skilda sätt. Begreppet förhållningssätt är vidare än uppfattningsbegreppet och rymmer utöver själva uppfattningen även normer och avsikter gentemot det som uppfattas.

Avhandlingen vill rikta blicken mot de uppfattningar och förhållningssätt som utvecklats i anslutning till en specifik utbildning i miljövetenskap vid Malmö högskola. Dessa uppfattningar och förhållningssätt kommer att undersökas genom en fenomenografisk metodansats. Syftet med en fenomenografisk analys är att beskriva karaktären av och variationen mellan olika uppfattningar av ett fenomen på gruppnivå.

Att uppfatta och förhålla sig till något innebär att urskilja det som man uppfattar och förhåller sig till mot en bakgrund. I ett fenomenologiskt perspektiv kan detta beskrivas som att våra uppfattningar situerats genom att de träder fram mot en viss horisont. Att uppfatta och förhålla sig till ett problem innebär att bildligt talat rama in det mot en bakgrund som sätter gränser för vad som kan vara tänkbara och meningsfulla sätt att hantera ett visst problem. Dessa gränser skapar också olika spelrum av möjligheter. i detta fall olika spelrum av möjligheter att hantera miljöproblem i professionella praktiker, vilket kan beskrivas som att fenomenet träder fram på olika scener.

I detta sammanhang är scenerna beskrivningar av skilda sätt att kontextualisera miljöproblem och miljöprofessioner. Vad som uppfattas som relevanta eller irrelevanta kunskaper och färdigheter för att framgångsrikt kunna hantera miljöproblem kan alltså variera beroende på vilken scen man placerar sig själv som professionell miljövetare och de miljöproblemen man försöker hantera. Scenerna kan då ses som analytiska utgångspunkter för didaktiska reflektioner om villkoren att utbilda individer för att arbeta professionellt med miljöfrågor.

Det empiriska materialet består av 14 intervjuer fördelade på sju studenter och sju yrkesverksamma miljövetare. Studenterna läste sista terminen på utbildningsprogrammet Människa-Miljö-Samhälle vid Malmöhögskola. De yrkesverksamma hade alla en examen från samma utbildningsprogram.

Miljöproblem uppfattades av informanterna som orsakade av människors okunskap och bristande engagemang, som hotfulla och ångestskapande, som svårgripbara, osynliga och abstrakta och slutligen som en utmaning för dagens moderna samhälle och kanske omöjliga att lösa.

I intervjumaterialet kunde man identifiera fyra skilda sätt att uppfatta miljöproblem och tre olika sätt att förhålla sig till dessa miljöproblem, genom att möta dem som administrativa och organisatoriska problem, som livsstilsproblem i ett konsumtionssamhälle eller som globala, moraliska och existentiella utmaningar. I materialet kunde två grupper av uppfattningar av professionen identifieras: de som rörde uppfattningar av den egna professionens praktik samt uppfattningar av den egna professionella identiteten. I intervjumaterialet kunde slutligen följande sätt att förhålla sig till professionen identifieras: en profession där man måste hantera existentiella frågor, en profession där det är viktigt att inte framstå som extrem och slutligen en profession som är en del av en oundviklig samhällsförändring.

Med utgångspunkt i de ovan identifierade uppfattningarna och förhållningssätten kunde tre skilda professionella scener beskrivas: den administrativa och organisatoriska scenen, scenen för undervisning och information av individer samt scenen för miljöpredikningar. Scenerna skall förstås som skilda aspekter av den fenomenologiska beskrivningen av det spelrum som träder fram i de uppfattningar och förhållningssätt som visars sig i intervjumaterialet Varje scen visar alltså vilket spelrum som finns för att uppfatta miljöproblem och förhålla sig till dem, samt möjliga sätt att agera.

Utifrån en tolkning av resultaten kan miljövetarprofessionen beskrivas som en profession med två nivåer: en globala och en lokal. Inom de två nivåerna formulerades miljöproblemen utifrån olika utgångspunkter, vilket i sin tur innebar att skilda lösningar var möjliga att formulera. Som professionell miljövetare måste man utveckla en förmåga att reflektera över miljöproblematiken och skapa relationer mellan globala och lokala sammanhang.

• author: Johansson, Magnus
• supervisor: Piotr Szybek; Åsa Lindberg-Sand
• opponent: Professor Östman, Leif, Uppsala universitet
• organization: Education
• publishing date: 2008
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Educational Sciences
• keywords: environmental education, professional competence, phenomenology, higher education, phenomenographic research, education for sustainable development
• pages: 202 pages
• defense location: Språk och litteraturcentrums hörsal
• defense date: 2008-05-16 13:00:00
• ISBN: 978-91-628-7447-6
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 78686c39-cd39-4865-b004-1c19e9cf6b61 (old id 1057330)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:21:34
• date last changed: 2021-11-17 11:34:32