Advanced

Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen : slutrapport

Harderup, Lars-Erik LU and Arfvidsson, Jesper LU (2008) In Rapport TVBH 3050.
Abstract (Swedish)
En ökning av skador på kalla ventilerade vindar orsakade av kondensproblem har iakttagits. En ökad isolering i vindsbjälklaget i kombination med att skorstensstocken numera är kall, eller saknas helt, har bidragit till att vindsutrymmet blivit kallare. Med skorsten säkerställdes alltid ett undertryck i hela byggnaden samt en bättre luftomsättning under uppvärmningssäsongen. Utan skorsten får vi följaktligen en sämre ventilation och större risk för övertryck i

byggnadens övre delar. För att säkerställa att varm, fuktig inomhusluft inte kommer upp på vinden har vikten av lufttäthet i vindsbjälklaget ökat. Trots att man bygger lufttäta bjälklag får

man ibland kondensproblem på kalla vindar. En bidragande orsak kan vara att... (More)
En ökning av skador på kalla ventilerade vindar orsakade av kondensproblem har iakttagits. En ökad isolering i vindsbjälklaget i kombination med att skorstensstocken numera är kall, eller saknas helt, har bidragit till att vindsutrymmet blivit kallare. Med skorsten säkerställdes alltid ett undertryck i hela byggnaden samt en bättre luftomsättning under uppvärmningssäsongen. Utan skorsten får vi följaktligen en sämre ventilation och större risk för övertryck i

byggnadens övre delar. För att säkerställa att varm, fuktig inomhusluft inte kommer upp på vinden har vikten av lufttäthet i vindsbjälklaget ökat. Trots att man bygger lufttäta bjälklag får

man ibland kondensproblem på kalla vindar. En bidragande orsak kan vara att nattutstrålningen får större betydelse i nybyggda kalla vindsutrymme.



Målet med projektet är att prediktera fukt och temperaturtillstånd i kalla vindar och därmed risken för fuktrelaterade skador. Detta har skett genom att praktiskt prova olika alternativa utformningar

på vindar och takkonstruktioner på kalla vindar och jämföra med beräkningar. Experimentell insamling av data från nybyggda konstruktioner samt omgivande klimat har samlats in och verifierats mot beräkningar. Följande konstruktioner har undersökts:



Värmeisolering under råspont - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna generellt högre. Vidare registrerades ett högre fukttillskott under sommaren samt något mindre under vintern. Värmekällor på vinden - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna generellt något högre, medan relativa fuktigheten ligger något lägre. Höga värden för fukttillskottet registrerades

i samband med kompletterande betonggjutning på mellanbjälklagen.

Reducerad ventilation - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna något högre på sommaren och något lägre på vintern. Relativa fuktigheten ligger lägre på sommaren men ungefär

lika på vintern. Fukttillskottet är förhöjt under första vintern p.g.a. kompletterande pågjutning. Reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont – I en kompletterande fallstudie undersöktes reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont. Slutsatsen från denna studie och liknade pågående studier i Storbritannien är att reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning

på råspont tycks minska risken för fukt och mögelskador i jämförelse med en traditionellt ventilerad vind med underlagspapp på råspont.

Gemensamt för samtliga vindar är att lufttemperaturen nästan alltid är högre på vindarna i jämförelse med uteluften. Fukttillskottet under vintern är mycket litet. Detta tyder på att luftläckaget underifrån är litet eller inget alls, vilket ur fuktsäkerhetssynpunkt är positivt. Det uppmätta fukttillskottet är lägre under vintern i samtliga hus. Fukttillskottet är dock mycket högt under produktionsskedet i några av husen. Därför är det viktigt att luft- och ångtätande åtgärder mellan vindsutrymme och underliggande lokaler utförs i ett tidigt skede. Plastfolie, tätningar av genomföringar och anslutningar samt tät vindslucka är direkt avgörande för en acceptabel fuktnivå i vindsutrymmet. En dålig luft- och ångtäthet under byggskedet kan få

negativa konsekvenser under mycket lång tid. Det är olämpligt att reducera ventilationen under byggskedet eftersom risken finns att byggfukten kan fukta upp vinden. Däremot bör åtgärden, med gott resultat, kunna genomföras under driftsskedet under förutsättning att god lufttäthet gentemot bostadsutrymmen kan garanteras under byggnadens hela livslängd.

Isolering på utsida av råspont bör fungera väl tillsammans med normal underlagspapp. Vid

användning av diffusionsöppen underlagstäckning på råspont i kombination med relativt ångtät

cellplast minskar dock ånggenomsläppligheten.

Beräkningar har genomförts för de fyra husen i Paradsängen. Resultaten från dessa visar att

samtliga provade åtgärder är gynnsamma och minskar risken för fuktskador. Jämförelser mellan beräkningar och mätningar visar på god överensstämmelse. Generellt är skillnaderna störst under vintern, beräkningarna ligger dock på säkra sidan, det vill säga beräkningarna ger högre relativa fuktigheter än vad mätningarna visar. Uppskattningar av luftomsättningen på vindarna tycks stämma. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
Rapport TVBH
volume
3050
publisher
Byggnadsfysik LTH, Lunds Tekniska Högskola
external identifiers
  • other:TVBH-3050
ISSN
0349-4950
ISBN
978-91-88722-38-6
language
Swedish
LU publication?
yes
id
ffdfc6f6-9de0-49ad-9f83-3786e6cabd4c (old id 8054933)
alternative location
http://www.byfy.lth.se/fileadmin/byfy/files/TVBH-3000pdf/TVBH-3050L-HJA.pdf
date added to LUP
2015-10-13 14:18:57
date last changed
2016-04-16 00:23:38
@techreport{ffdfc6f6-9de0-49ad-9f83-3786e6cabd4c,
  abstract     = {En ökning av skador på kalla ventilerade vindar orsakade av kondensproblem har iakttagits. En ökad isolering i vindsbjälklaget i kombination med att skorstensstocken numera är kall, eller saknas helt, har bidragit till att vindsutrymmet blivit kallare. Med skorsten säkerställdes alltid ett undertryck i hela byggnaden samt en bättre luftomsättning under uppvärmningssäsongen. Utan skorsten får vi följaktligen en sämre ventilation och större risk för övertryck i<br/><br>
byggnadens övre delar. För att säkerställa att varm, fuktig inomhusluft inte kommer upp på vinden har vikten av lufttäthet i vindsbjälklaget ökat. Trots att man bygger lufttäta bjälklag får<br/><br>
man ibland kondensproblem på kalla vindar. En bidragande orsak kan vara att nattutstrålningen får större betydelse i nybyggda kalla vindsutrymme.<br/><br>
<br/><br>
Målet med projektet är att prediktera fukt och temperaturtillstånd i kalla vindar och därmed risken för fuktrelaterade skador. Detta har skett genom att praktiskt prova olika alternativa utformningar<br/><br>
på vindar och takkonstruktioner på kalla vindar och jämföra med beräkningar. Experimentell insamling av data från nybyggda konstruktioner samt omgivande klimat har samlats in och verifierats mot beräkningar. Följande konstruktioner har undersökts:<br/><br>
<br/><br>
Värmeisolering under råspont - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna generellt högre. Vidare registrerades ett högre fukttillskott under sommaren samt något mindre under vintern. Värmekällor på vinden - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna generellt något högre, medan relativa fuktigheten ligger något lägre. Höga värden för fukttillskottet registrerades<br/><br>
i samband med kompletterande betonggjutning på mellanbjälklagen.<br/><br>
Reducerad ventilation - I jämförelse med referenshuset ligger temperaturerna något högre på sommaren och något lägre på vintern. Relativa fuktigheten ligger lägre på sommaren men ungefär<br/><br>
lika på vintern. Fukttillskottet är förhöjt under första vintern p.g.a. kompletterande pågjutning. Reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont – I en kompletterande fallstudie undersöktes reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning på råspont. Slutsatsen från denna studie och liknade pågående studier i Storbritannien är att reducerad ventilation i kombination med diffusionsöppen underlagstäckning<br/><br>
på råspont tycks minska risken för fukt och mögelskador i jämförelse med en traditionellt ventilerad vind med underlagspapp på råspont.<br/><br>
Gemensamt för samtliga vindar är att lufttemperaturen nästan alltid är högre på vindarna i jämförelse med uteluften. Fukttillskottet under vintern är mycket litet. Detta tyder på att luftläckaget underifrån är litet eller inget alls, vilket ur fuktsäkerhetssynpunkt är positivt. Det uppmätta fukttillskottet är lägre under vintern i samtliga hus. Fukttillskottet är dock mycket högt under produktionsskedet i några av husen. Därför är det viktigt att luft- och ångtätande åtgärder mellan vindsutrymme och underliggande lokaler utförs i ett tidigt skede. Plastfolie, tätningar av genomföringar och anslutningar samt tät vindslucka är direkt avgörande för en acceptabel fuktnivå i vindsutrymmet. En dålig luft- och ångtäthet under byggskedet kan få<br/><br>
negativa konsekvenser under mycket lång tid. Det är olämpligt att reducera ventilationen under byggskedet eftersom risken finns att byggfukten kan fukta upp vinden. Däremot bör åtgärden, med gott resultat, kunna genomföras under driftsskedet under förutsättning att god lufttäthet gentemot bostadsutrymmen kan garanteras under byggnadens hela livslängd.<br/><br>
Isolering på utsida av råspont bör fungera väl tillsammans med normal underlagspapp. Vid<br/><br>
användning av diffusionsöppen underlagstäckning på råspont i kombination med relativt ångtät<br/><br>
cellplast minskar dock ånggenomsläppligheten.<br/><br>
Beräkningar har genomförts för de fyra husen i Paradsängen. Resultaten från dessa visar att<br/><br>
samtliga provade åtgärder är gynnsamma och minskar risken för fuktskador. Jämförelser mellan beräkningar och mätningar visar på god överensstämmelse. Generellt är skillnaderna störst under vintern, beräkningarna ligger dock på säkra sidan, det vill säga beräkningarna ger högre relativa fuktigheter än vad mätningarna visar. Uppskattningar av luftomsättningen på vindarna tycks stämma.},
  author       = {Harderup, Lars-Erik and Arfvidsson, Jesper},
  institution  = {Byggnadsfysik LTH, Lunds Tekniska Högskola},
  isbn         = {978-91-88722-38-6},
  issn         = {0349-4950},
  language     = {swe},
  series       = {Rapport TVBH},
  title        = {Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen : slutrapport},
  volume       = {3050},
  year         = {2008},
}