Advanced

Samarbete och vision – en fallstudie över en musikhögskolas relation till amatörorkesterverksamhet

Lonnert, Lia LU (2017) Nordiska nätverket för musikpedagogisk forskning, 2017
Abstract (Swedish)
Detta paper är en del i en fallstudie som undersöker vad musikhögskolestudenter lär sig genom att delta i amatörorkesterverksamhet och vad det tillför utbildningen. Studien består av åtta intervjuer, fyra med utbildningsledning för en musikhögskola och fyra med dirigenter för amatörorkestrar där musikhögskolestudenter deltar. Här presenteras endast den del som rör relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna.
I ett internationellt och nationellt perspektiv på en föränderlig arbetsmarknad och ett föränderligt samhälle visar det sig att kontaktytorna mellan alla typer av musicerande på olika nivåer kan utvecklas. Studenter på musikutbildningar måste då ha beredskap för olika typer av roller. Kunskap om olika typer av roller... (More)
Detta paper är en del i en fallstudie som undersöker vad musikhögskolestudenter lär sig genom att delta i amatörorkesterverksamhet och vad det tillför utbildningen. Studien består av åtta intervjuer, fyra med utbildningsledning för en musikhögskola och fyra med dirigenter för amatörorkestrar där musikhögskolestudenter deltar. Här presenteras endast den del som rör relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna.
I ett internationellt och nationellt perspektiv på en föränderlig arbetsmarknad och ett föränderligt samhälle visar det sig att kontaktytorna mellan alla typer av musicerande på olika nivåer kan utvecklas. Studenter på musikutbildningar måste då ha beredskap för olika typer av roller. Kunskap om olika typer av roller inom ”community music” kan vara en del i denna föränderliga musikerarbetsmarknad. Detta behöver inte betyda att den professionella nivån behöver sänkas. Mycket av det som kan läras i en amatörorkester kan läras inom musikhögskoleinstitutionen eller på andra sätt, men inte alltid till lika hög grad. En del av det som lärs i amatörorkester blir ett komplement, till exempel gällande mängden erfarenhet, specifikt orkesterkunnande och repertoarkännedom. Däremot kan mycket av det som lärs om pedagogiska roller, formandet av en professionell yrkesroll och kunskap om olika sociala kontexter inte läras på samma sätt inom en musikutbildningsinstitution. Här visar det sig att amatörorkestern ger professionell kunskap på ett annat sätt än utbildningsinstitutionen.
Studien visar att relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna kännetecknas av informella kontakter och informella samarbeten av tradition. En viktig aspekt är autonomi, både lärarnas och studenternas. En annan aspekt är öppenheten inför en föränderlig arbetsmarknad och kulturscen där nya former av samarbeten är möjliga och önskvärda. Beroende på vilket instrument studenten spelar och vilken utbildning studenten gå är möjligheterna att spela orkester inom utbildningen olika. Detta gör att studenternas val av deltagande i amatörverksamhet ofta kännetecknas av brister inom utbildningarna.
Generellt är ledningen på musikhögskolan mycket positiv till alla typer av musicerande utanför musikhögskolans verksamhet och stöder den på olika sätt. Flera typer av samarbeten gällande orkesterverksamhet, framförallt genom personliga kontakter och av tradition, pågår. Dessa personliga kontakter är mellan dirigenter, studerande, ledning och lärare. Dirigenterna för amatörorkestrarna skulle gärna se fler kontaktytor mellan institutionerna, och skulle gärna åta sig pedagogiska uppdrag gentemot musikhögskolestudenterna.
Eftersom ledningen för musikhögskolan ser musicerande som ett livsval för studenter anser de att alla typer av musicerande inte kan, eller ska, ingå i utbildningen. Det finns en stor frihet för studerande att kunna välja vad de vill inrikta sig på och alla typer av musicerande kan ses som att det tillför både de enskilda studenterna och utbildningarna mycket. Det finns både frihet och ansvar för studenter och lärare. Dock visar det sig att studenter inte alltid har förmåga att bedöma sin kompetens, i viss mån blir det då ett institutionellt ansvar att se till att studenter får den kompetens de behöver för sin utbildning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to conference
publication status
published
subject
conference name
Nordiska nätverket för musikpedagogisk forskning, 2017
language
Swedish
LU publication?
yes
id
d0bacb84-bbd9-4e11-beee-904e177ffff0
date added to LUP
2017-07-18 22:21:32
date last changed
2017-08-07 11:56:38
@misc{d0bacb84-bbd9-4e11-beee-904e177ffff0,
  abstract     = {Detta paper är en del i en fallstudie som undersöker vad musikhögskolestudenter lär sig genom att delta i amatörorkesterverksamhet och vad det tillför utbildningen. Studien består av åtta intervjuer, fyra med utbildningsledning för en musikhögskola och fyra med dirigenter för amatörorkestrar där musikhögskolestudenter deltar. Här presenteras endast den del som rör relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna.<br/>I ett internationellt och nationellt perspektiv på en föränderlig arbetsmarknad och ett föränderligt samhälle visar det sig att kontaktytorna mellan alla typer av musicerande på olika nivåer kan utvecklas. Studenter på musikutbildningar måste då ha beredskap för olika typer av roller. Kunskap om olika typer av roller inom ”community music” kan vara en del i denna föränderliga musikerarbetsmarknad. Detta behöver inte betyda att den professionella nivån behöver sänkas. Mycket av det som kan läras i en amatörorkester kan läras inom musikhögskoleinstitutionen eller på andra sätt, men inte alltid till lika hög grad. En del av det som lärs i amatörorkester blir ett komplement, till exempel gällande mängden erfarenhet, specifikt orkesterkunnande och repertoarkännedom. Däremot kan mycket av det som lärs om pedagogiska roller, formandet av en professionell yrkesroll och kunskap om olika sociala kontexter inte läras på samma sätt inom en musikutbildningsinstitution. Här visar det sig att amatörorkestern ger professionell kunskap på ett annat sätt än utbildningsinstitutionen.<br/>Studien visar att relationen mellan musikhögskolan och amatörorkestrarna kännetecknas av informella kontakter och informella samarbeten av tradition. En viktig aspekt är autonomi, både lärarnas och studenternas. En annan aspekt är öppenheten inför en föränderlig arbetsmarknad och kulturscen där nya former av samarbeten är möjliga och önskvärda. Beroende på vilket instrument studenten spelar och vilken utbildning studenten gå är möjligheterna att spela orkester inom utbildningen olika. Detta gör att studenternas val av deltagande i amatörverksamhet ofta kännetecknas av brister inom utbildningarna.<br/>Generellt är ledningen på musikhögskolan mycket positiv till alla typer av musicerande utanför musikhögskolans verksamhet och stöder den på olika sätt. Flera typer av samarbeten gällande orkesterverksamhet, framförallt genom personliga kontakter och av tradition, pågår. Dessa personliga kontakter är mellan dirigenter, studerande, ledning och lärare. Dirigenterna för amatörorkestrarna skulle gärna se fler kontaktytor mellan institutionerna, och skulle gärna åta sig pedagogiska uppdrag gentemot musikhögskolestudenterna.<br/>Eftersom ledningen för musikhögskolan ser musicerande som ett livsval för studenter anser de att alla typer av musicerande inte kan, eller ska, ingå i utbildningen. Det finns en stor frihet för studerande att kunna välja vad de vill inrikta sig på och alla typer av musicerande kan ses som att det tillför både de enskilda studenterna och utbildningarna mycket. Det finns både frihet och ansvar för studenter och lärare. Dock visar det sig att studenter inte alltid har förmåga att bedöma sin kompetens, i viss mån blir det då ett institutionellt ansvar att se till att studenter får den kompetens de behöver för sin utbildning.},
  author       = {Lonnert, Lia},
  language     = {swe},
  title        = {Samarbete och vision – en fallstudie över en musikhögskolas relation till amatörorkesterverksamhet},
  year         = {2017},
}