Staging Science : Some aspects of the production and distribution of science knowledge
(1999)- Abstract
- The dissertation presents a phenomenological view on the interaction between science knowledge and prescientific knowledge. Drawing on Husserl, Merleau-Ponty and Lévinas the human bodily grounded existence is described, the central feature of this existence being its responsivity to the Other. This responsivity is presented as the starting point for the production of science knowledge, thus making science knowledge always situated as knowledge-put-to-use. The presentation is using the metaphor of a "stage of events", which presents events as if staged on a "theatrical stage". To exemplify the production of science knowledge against the background of human bodily existence the discovery of the aetiology of puerperal fever by Semmelweis, and... (More)
- The dissertation presents a phenomenological view on the interaction between science knowledge and prescientific knowledge. Drawing on Husserl, Merleau-Ponty and Lévinas the human bodily grounded existence is described, the central feature of this existence being its responsivity to the Other. This responsivity is presented as the starting point for the production of science knowledge, thus making science knowledge always situated as knowledge-put-to-use. The presentation is using the metaphor of a "stage of events", which presents events as if staged on a "theatrical stage". To exemplify the production of science knowledge against the background of human bodily existence the discovery of the aetiology of puerperal fever by Semmelweis, and the attempt to construct a "musical model" of the universe by Johannes Kepler, are used. The two examples are presented as following a pattern of circularity: a "circuit of responsivity" is set off by viewing of a situation as presenting a difficulty, something to be amended. This ensues the translation to the "stage of events" of science knowledge, where problems can be formulated in a strict way, ideally already implying solutions. These latter must then be translated back onto the "stage of events" of the non-scientific everyday life, in order to evaluate their relevance for the originary situation, where amendment is sought. Some difference is seen between the two examples. Subsequently, two examples from school biology teaching (in a Swedish comprehensive school) are analysed (using a phenomenological approach, based on Husserl's transcendental phenomenology), interpreted, and discussed, using the metaphor of the "(theatrical) stages of events". The interaction between the "stages of events" of science (biology) and "everyday, non-scientific life" results in the construction of a "stage of school science (biology)". This leads to a specific construction of the human body in biology education, leading to a specific way of constructing human responsibility towards other life-forms, the environment etc - human beings are by biology education entitled to help themselves to the environment without limitations. There are certain gender aspects discernible in classroom interactions in one of the examples. The two historical examples serve as a part of the background of the discussion. The current debate on school science curriculum is providing further ingredients of that background. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Popular Abstract
Avhandlingen presenterar, från ett fenomenologiskt perspektiv, interaktionen mellan naturvetenskapens kunskap och annan kunskap, här kallad "vardagskunskap". Utgångspunkten i presentationen är människans existens. Två aspekter av denna lyfts fram som centrala - att människan är kroppsligt utsatt för, berörd av, något hon inte har full kontroll över, samt att hon alltid agerar utifrån en position av underkastelse, där hon är underkastad ett ansvar mot något som upplevs som "den andre". Detta stöder sig på Husserl, Merleau-Ponty och Lévinas. Den så beskrivna mänskliga situationen presenteras som utgångspunkten för produktionen av naturvetenskaplig kunskap, vilket gör den naturvetenskapliga kunskapen situerad i ett... (More) - Popular Abstract
Avhandlingen presenterar, från ett fenomenologiskt perspektiv, interaktionen mellan naturvetenskapens kunskap och annan kunskap, här kallad "vardagskunskap". Utgångspunkten i presentationen är människans existens. Två aspekter av denna lyfts fram som centrala - att människan är kroppsligt utsatt för, berörd av, något hon inte har full kontroll över, samt att hon alltid agerar utifrån en position av underkastelse, där hon är underkastad ett ansvar mot något som upplevs som "den andre". Detta stöder sig på Husserl, Merleau-Ponty och Lévinas. Den så beskrivna mänskliga situationen presenteras som utgångspunkten för produktionen av naturvetenskaplig kunskap, vilket gör den naturvetenskapliga kunskapen situerad i ett sammanhang där människor bemödar sig att ordna tillvaron. Dessa bemödanden präglas av att människor försöker tackla dels sin utsatthet och dels sitt ansvar. Naturvetenskaplig kunskap blir således en kunskap i användning. Presentationen använder sig av metaforen om en "scen" (som i en teater). På detta sätt kan man studera händelser som presenterade mot en bakgrund av scenvillkor. Del 2 ger två exempel för hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Varje exempel visar ett sätt att situera kunskapen. Det första exemplet är upptäckten av orsakssammanhaget bakom barnsängsfebern av Ignaz Semmelweis, det andra ett försök att konstruera en "musikalisk modell" av universum som företogs av Johannes Kepler. De två exemplen tolkas så att ett mönster framstår av en "ansvarighetescykel". En situation upplevs som att något visar sig som en svårighet, som borde åtgärdas. Då sker en överflyttning (ordet "translation" har faktiskt denna betydelse) av situationen till en "scen" där den kan presenteras på ett annat sätt - nämligen så att en stringent problemställning kan genomföras. Denna "scen" är "naturvetenskapens scen". I idealfall, när problemets är verkligen välformulerat, är dess lösning inbyggd i problemformuleringen (så är det t ex när man ställer upp en ekvation). När lösningen har hittats väntar ytterligare ett steg, som faktiskt är avgörande. Lösningen måste flyttas över (translateras) till den "scen" där ursprunget finns, där något upplevs som svårt och pockar på en förändring. Det är vad som här kallas "vardagens scen". De två exemplen företer vissa skillnader. Vidare presenteras två exempel från grundskolans biologiutbildning. En fenomenologisk ansats, baserad på Husserls transcendentala fenomenologi används för att analysera dessa två händelser. Analysresultaten tolkas och diskuteras i termer av metaforen ac "händelsernas scen ". Interaktionen mellan "scenerna" av naturvetenskap (biologi) och "vardagens liv" utmynnar i att en "skolämnet biologis scen" uppstår. Detta medför att människokroppen konstrueras på ett specifikt sätt i biologiutbildningen, vilket leder till ett specifikt sätt att konstruera människans ansvar mot andra livsformer än hon själv, mot miljön osv. En av huvudaspekterna är här att männskan presenteras av utbildningen som berättigad att ta för sig av andra livsformer och av omvärlden. Analysen av en av exemplen presenterar vissa genusaspekter hos interaktionen i klassrummet. Semmelweis och Keplers exempel är en del av bakgrunden av diskussionen. En annan ingredeins av denna bakgrund kommer från den aktuella läroplansdebatten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/19204
- author
- Szybek, Piotr LU
- supervisor
- opponent
-
- Chaiklin, Seth, Aarhus University
- organization
- publishing date
- 1999
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- hermeneutics, phenomenology, philosophy of education, history and philosophy of science, ethical and political aspects, science curriculum, school science, Education, science education, life-world, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
- pages
- 219 pages
- publisher
- Department of Education, Lund University
- defense location
- Eden (H-huset), Lund
- defense date
- 2000-01-14 10:15:00
- external identifiers
-
- other:ISRN: LUSADG/SAPE 2000/1043
- ISBN
- ISBN 91-628-3966-7
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- db6ce463-7f74-421b-94f1-e956319cd314 (old id 19204)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:34:02
- date last changed
- 2019-09-23 15:03:47
@phdthesis{db6ce463-7f74-421b-94f1-e956319cd314,
abstract = {{The dissertation presents a phenomenological view on the interaction between science knowledge and prescientific knowledge. Drawing on Husserl, Merleau-Ponty and Lévinas the human bodily grounded existence is described, the central feature of this existence being its responsivity to the Other. This responsivity is presented as the starting point for the production of science knowledge, thus making science knowledge always situated as knowledge-put-to-use. The presentation is using the metaphor of a "stage of events", which presents events as if staged on a "theatrical stage". To exemplify the production of science knowledge against the background of human bodily existence the discovery of the aetiology of puerperal fever by Semmelweis, and the attempt to construct a "musical model" of the universe by Johannes Kepler, are used. The two examples are presented as following a pattern of circularity: a "circuit of responsivity" is set off by viewing of a situation as presenting a difficulty, something to be amended. This ensues the translation to the "stage of events" of science knowledge, where problems can be formulated in a strict way, ideally already implying solutions. These latter must then be translated back onto the "stage of events" of the non-scientific everyday life, in order to evaluate their relevance for the originary situation, where amendment is sought. Some difference is seen between the two examples. Subsequently, two examples from school biology teaching (in a Swedish comprehensive school) are analysed (using a phenomenological approach, based on Husserl's transcendental phenomenology), interpreted, and discussed, using the metaphor of the "(theatrical) stages of events". The interaction between the "stages of events" of science (biology) and "everyday, non-scientific life" results in the construction of a "stage of school science (biology)". This leads to a specific construction of the human body in biology education, leading to a specific way of constructing human responsibility towards other life-forms, the environment etc - human beings are by biology education entitled to help themselves to the environment without limitations. There are certain gender aspects discernible in classroom interactions in one of the examples. The two historical examples serve as a part of the background of the discussion. The current debate on school science curriculum is providing further ingredients of that background.}},
author = {{Szybek, Piotr}},
isbn = {{ISBN 91-628-3966-7}},
keywords = {{hermeneutics; phenomenology; philosophy of education; history and philosophy of science; ethical and political aspects; science curriculum; school science; Education; science education; life-world; Pedagogy and didactics; Pedagogik; didaktik}},
language = {{eng}},
publisher = {{Department of Education, Lund University}},
school = {{Lund University}},
title = {{Staging Science : Some aspects of the production and distribution of science knowledge}},
year = {{1999}},
}