Enhancing the resilience of the Swedish food system with regenerative methods

Abstract (Swedish)

Sverige står idag inför sitt mest allvarliga säkerhetspolitiska läge sedan andra världskriget, med globala pandemier, geopolitiska konflikter och extrema väderfenomen. Dessa händelser har synliggjort sårbarheterna i ett livsmedelssystem som bygger på 'just-in-time'-distribution och ett stort beroende av externa insatsmedel. Denna uppsats undersöker tankesättet bakom regenerativa livsmedelssystem och analyserar hur regenerativa metoder och regenerativt jordbruk, med fokus på jordhälsa, ökad biologisk mångfald och en förbättrad lönsamhet i jordbruket, kan stärka det svenska livsmedelssystemets motståndskraft. Syftet med studien är att identifiera centrala sårbarheter kopplade till klimatförändringar och resursberoende samt undersöka hur regenerativa metoder kan bidra till att möta dessa utmaningar.

Med en utforskande, kvalitativ metod kombinerar studien en litteraturöversikt med 18 semi-strukturerade intervjuer med en bred variation av aktörer inom det svenska livsmedelssystemet, inklusive lantbrukare, industri, forskning, rådgivningstjänster, branschorganisationer, detaljhandel, kommuner och banker. Resultaten visar att regenerativa metoder, såsom minskad jordbearbetning, varierade växtföljder och integrerat växtskydd, bidrar med viktiga ekosystemtjänster som minskar behovet av mineralgödsel, växtskyddsmedel och bränsle. Detta ökar lantbrukets självständighet och motståndskraft mot extrema väderförhållanden.

Samtidigt identifierar studien flera hinder för en omställning mot regenerativa system, däribland avsaknaden av en gemensam regenerativ definition, en upp-och-ner vänd pyramid för lönsamhet där lantbrukare får en oproportionerligt liten andel av försäljningspriset av livsmedel, samt en omfattande administrativ börda. Studien drar slutsatsen att regenerativa metoder har potential att bidra till ett mer motståndskraftigt livsmedelssystem, men att en framgångsrik omställning kräver ökad efterfrågan på en större variation av grödor från både förädlingsindustri och konsumenter, förbättrad infrastruktur för system såsom samodling, samt en omfördelning av det ekonomiska ansvaret längs hela livsmedelskedjan.

Abstract

Sweden is currently facing its most serious security policy situation since World War II, with global pandemics, geopolitical conflicts, and extreme weather events. These events have shown the vulnerabilities of a food system built on "just-in-time" distribution and heavy reliance on external inputs. This thesis explores the mindset of regenerative food systems and analyses how regenerative methods and regenerative agriculture with its focus on restoring soil health, increasing biodiversity and improving farm profit, can enhance the resilience of the Swedish food system. The objective of the study is to identify key vulnerabilities related to climate change and resource dependency and investigate how regenerative methods can address these challenges.

Adopting an exploratory, qualitative approach, the study combines a literature review with 18 semi-structured interviews featuring a diverse range of actors, including farmers, industry, research, advisor services, industry organisation, retailers, municipality and banks. The results indicate that regenerative methods such as reduced tillage, diverse crop rotations, and integrated pest management provide critical ecosystem services that reduce the need for synthetic fertilizers, agrochemicals, and fuel, thereby increasing farm-level independence and resilience against extreme weather.
However, the research identifies several bottlenecks to a regenerative transition, including a lack of a standardised definition or label, an "upside-down pyramid" of profitability where farmers receive a disproportionately small share of food prices, and a significant administrative burden. The study concludes that while regenerative methods are a viable solution for building a resilient food system, a successful regenerative transition requires increased demand for crop diversity from processors and consumers, improved infrastructure for systems like intercropping, and a redistribution of financial responsibility across the entire supply chain.

Popular Abstract

Building a stronger Swedish food system for the future

Food is something most of us take for granted. Every day, food travels through a long chain before reaching our plates, from farms and food companies to shops, restaurants and public kitchens. But this system depends on many things working together. Recent years have shown how quickly global events, such as pandemics, conflicts and extreme weather, can create challenges for food production and supply. This raises an important question: how can Sweden build a food system that is better prepared for the future?

This study explores whether regenerative methods can contribute to a stronger and more reliable Swedish food system. Regenerative approaches are based on the idea that food production should not only avoid damaging the environment, but also help improve the conditions needed for future production. This includes supporting healthier soils, more diverse landscapes and farming systems that are better able to handle changes in weather and available resources.

The research combines previous scientific knowledge with interviews from 18 different actors involved in the Swedish food system. The participants represented farmers, food industries, researchers, advisors, interest organisations, retailers, municipalities and banks. By listening to perspectives from different parts of the system, the study investigated both the opportunities and the challenges of moving towards more regenerative ways of producing and distributing food.

The results show that regenerative methods can make the food system more prepared for future challenges. By improving the condition of agricultural land and making better use of natural processes, these methods can reduce the need for resources such as fertilisers, pesticides and fuel. This can make farms less vulnerable when access to resources is limited or when extreme weather affects production. The study also highlights that regenerative farming can create economic benefits for farmers through lower costs and new opportunities to sell products in different ways.

At the same time, the research shows that changing the food system is not only about changing how food is produced. Many challenges appear after food leaves the farm. Today, the food system is built around large volumes, standardised products and efficient distribution. A shift towards regenerative production may require new ways of processing, selling and valuing food. The study identifies several barriers, including unclear understanding of what regenerative agriculture means, limited economic support for farmers, and a system where farmers often receive a small share of the final food price despite carrying many of the risks.

The study concludes that regenerative methods can be an important part of creating a stronger Swedish food system, but that the responsibility cannot lie with farmers alone. For this transition to succeed, farmers, food companies, retailers, policymakers and other actors need to work together. By changing how we value food and how the different parts of the food system cooperate, Sweden can build a food system that is better prepared for future challenges while supporting both people and the environment.

Popular Abstract (Swedish)

Att bygga ett starkare svenskt livsmedelssystem för framtiden

Mat är något som de flesta av oss tar för givet. Varje dag transporteras livsmedel genom en lång kedja av aktörer innan de når våra tallrikar, från lantbruk och livsmedelsföretag till butiker, restauranger och offentliga kök. Men detta system är beroende av att många delar fungerar tillsammans. De senaste åren har visat hur snabbt globala händelser, såsom pandemier, krig och extrema väderfenomen, kan skapa utmaningar för livsmedelsproduktion och försörjning. Detta väcker en viktig fråga: hur kan Sverige bygga ett livsmedelssystem som är bättre förberett för framtiden?

Denna studie undersöker om regenerativa metoder kan bidra till ett starkare och mer motståndskraftigt svenskt livsmedelssystem. Regenerativa metoder bygger på idén att livsmedelsproduktion inte bara ska undvika att skada miljön, utan även bidra till att förbättra de förutsättningar som krävs för framtida produktion. Detta innebär bland annat att förbättra jordhälsan, skapa mer varierade landskap och utveckla odlingssystem som bättre kan hantera förändringar i klimat och tillgången på resurser.

Forskningen kombinerar tidigare vetenskaplig kunskap med intervjuer från 18 olika aktörer inom det svenska livsmedelssystemet. Deltagarna representerade lantbrukare, livsmedelsindustri, forskare, rådgivare, intresseorganisationer, detaljhandel, kommuner och banker. Genom att samla perspektiv från olika delar av systemet undersökte studien både möjligheterna och utmaningarna med att gå mot mer regenerativa sätt att producera och distribuera livsmedel.

Resultaten visar att regenerativa metoder kan göra livsmedelssystemet bättre rustat för framtida utmaningar. Genom att förbättra jordhälsan och använda naturliga processer på ett effektivare sätt kan dessa metoder minska behovet av resurser såsom gödselmedel, växtskyddsmedel och bränsle. Detta kan göra lantbruk mindre sårbara när tillgången till resurser begränsas eller när extrema väderförhållanden påverkar produktionen. Studien visar även att regenerativt jordbruk kan skapa ekonomiska möjligheter för lantbrukare genom lägre kostnader och nya möjligheter att sälja produkter genom alternativa försäljningskanaler.

Samtidigt visar forskningen att en förändring av livsmedelssystemet inte enbart handlar om hur maten produceras. Många utmaningar uppstår efter att maten lämnar gården. Dagens livsmedelssystem är uppbyggt kring stora volymer, standardiserade produkter och effektiva distributionskedjor. En omställning mot regenerativ produktion kan därför kräva nya sätt att förädla, sälja och värdera livsmedel. Studien identifierar flera hinder, bland annat en otydlig förståelse för vad regenerativt jordbruk innebär, begränsat ekonomiskt stöd till lantbrukare samt ett system där lantbrukare ofta får en liten andel av det slutliga livsmedelspriset trots att de tar de största riskerna.

Studien drar slutsatsen att regenerativa metoder kan vara en viktig del i att skapa ett starkare svenskt livsmedelssystem, men att ansvaret för denna omställning inte enbart kan läggas på lantbrukarna. För att en regenerativ förändring ska lyckas behöver lantbrukare, livsmedelsföretag, handel, beslutsfattare och andra aktörer samarbeta. Genom att förändra hur vi värderar mat och hur de olika delarna av livsmedelssystemet samverkar kan Sverige bygga ett system som är bättre förberett för framtida utmaningar samtidigt som det stödjer både människor och miljö.

• author: Andersson, Elin
• supervisor: Karin Östergren
• organization: Food Technology and Nutrition (M.Sc.)
• alternative title: Att stärka det svenska livsmedelssystemets resiliens med regenerativa metoder
• course: KLTM02 20261
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Agriculture and Food Sciences; Technology and Engineering
• keywords: regenerative agriculture, soil health, regenerative food systems, resilience, food system vulnerabilities, food engineering nutrition and food chemistry
• language: English
• id: 9237193
• date added to LUP: 2026-06-16 14:06:30
• date last changed: 2026-06-16 14:06:30