När historien blir språk - En studie om ämnesspråk i historia i läromedel och undervisning
(2026) ÄSVM12 20261Educational Sciences
Department of Educational Sciences
- Abstract (Swedish)
- Detta examensarbete undersöker hur ämnesspråk i historia förklaras och används i gymnasieskolans läroböcker och lärarledda undervisning. Arbetet har utförts på en har genomförts i form av en läromedelsanalys av två upplagor av Perspektiv på historien 1b som anpassats utifrån läroplanerna Gy11 & Gy25, följt av en observationsstudie av två verksamma historielärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Observationsstudierna kompletterades med semistrukturerade stimulated-recall intervjuer där lärarna reflekterade över sina didaktiska arbetssätt. Analysen genomfördes utifrån en lexikal och terminologisk analysmodell, där ämnesbegreppen sammanställts i hierarkiska begreppsnätverk med syftet att kategorisera det historiska ämnesspråkets... (More)
- Detta examensarbete undersöker hur ämnesspråk i historia förklaras och används i gymnasieskolans läroböcker och lärarledda undervisning. Arbetet har utförts på en har genomförts i form av en läromedelsanalys av två upplagor av Perspektiv på historien 1b som anpassats utifrån läroplanerna Gy11 & Gy25, följt av en observationsstudie av två verksamma historielärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Observationsstudierna kompletterades med semistrukturerade stimulated-recall intervjuer där lärarna reflekterade över sina didaktiska arbetssätt. Analysen genomfördes utifrån en lexikal och terminologisk analysmodell, där ämnesbegreppen sammanställts i hierarkiska begreppsnätverk med syftet att kategorisera det historiska ämnesspråkets överordnade hyperonymer och underordnade hyponymer, samt enkla, sammansatta begrepp och flerordstermer. Därutöver har ämnesbegreppen även kategoriserats och analyserats utifrån dess abstraktionsnivå och värdeladdning.
Resultatet visar att ämnesspråket i historia kännetecknas av hög abstraktionsnivå och informationstäthet, både i läroböckerna och klassrumsundervisningen. Centrala överordnade ämnesbegrepp samverkar tillsammans med en omfattande mängd underordnade termer och framställer ämnesinnehållet som abstrakt. Samtidigt anpassar lärarna ämnesspråksundervisningen utifrån elevernas språkliga förutsättningar, tidigare erfarenheter och läroböckernas utformning. Dock visar studien att en alltför omfattande vardagsspråklig anpassning riskerar att förenkla centralt ämnesinnehåll. Elevernas ämnesspråksutveckling kan även försvåras av läroböckernas användning av flera synonyma begrepp som syftar på samma fenomen. Slutligen identifieras ett behov av vidare forskning om hur ämnesspråksundervisning samspelar med andra ämnen som eleverna läser parallellt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9241601
- author
- Feng, Max LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- When history becomes language - A study of disciplinary language in History Textbooks and Classroom practices
- course
- ÄSVM12 20261
- year
- 2026
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Historia 1b, läromedel, lexikal och terminologisk analys, observation, ämnesspråk.
- language
- Swedish
- id
- 9241601
- date added to LUP
- 2026-06-24 11:29:11
- date last changed
- 2026-06-24 11:29:11
@misc{9241601,
abstract = {{Detta examensarbete undersöker hur ämnesspråk i historia förklaras och används i gymnasieskolans läroböcker och lärarledda undervisning. Arbetet har utförts på en har genomförts i form av en läromedelsanalys av två upplagor av Perspektiv på historien 1b som anpassats utifrån läroplanerna Gy11 & Gy25, följt av en observationsstudie av två verksamma historielärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Observationsstudierna kompletterades med semistrukturerade stimulated-recall intervjuer där lärarna reflekterade över sina didaktiska arbetssätt. Analysen genomfördes utifrån en lexikal och terminologisk analysmodell, där ämnesbegreppen sammanställts i hierarkiska begreppsnätverk med syftet att kategorisera det historiska ämnesspråkets överordnade hyperonymer och underordnade hyponymer, samt enkla, sammansatta begrepp och flerordstermer. Därutöver har ämnesbegreppen även kategoriserats och analyserats utifrån dess abstraktionsnivå och värdeladdning.
Resultatet visar att ämnesspråket i historia kännetecknas av hög abstraktionsnivå och informationstäthet, både i läroböckerna och klassrumsundervisningen. Centrala överordnade ämnesbegrepp samverkar tillsammans med en omfattande mängd underordnade termer och framställer ämnesinnehållet som abstrakt. Samtidigt anpassar lärarna ämnesspråksundervisningen utifrån elevernas språkliga förutsättningar, tidigare erfarenheter och läroböckernas utformning. Dock visar studien att en alltför omfattande vardagsspråklig anpassning riskerar att förenkla centralt ämnesinnehåll. Elevernas ämnesspråksutveckling kan även försvåras av läroböckernas användning av flera synonyma begrepp som syftar på samma fenomen. Slutligen identifieras ett behov av vidare forskning om hur ämnesspråksundervisning samspelar med andra ämnen som eleverna läser parallellt.}},
author = {{Feng, Max}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När historien blir språk - En studie om ämnesspråk i historia i läromedel och undervisning}},
year = {{2026}},
}