Microcultures in the meso level of higher education organisations – the Commons, the Club, the Market and the Square

Abstract

Higher education (HE) is and has been a growing concern for various stakeholders for a considerable time. Sometimes contradictory attempts to reform HE have increased the pressure on academic teachers and contributed to an experience of demand overload.

This research conceptualises HE organisations so that dynamics related to change and stability become understandable. A socio-cultural perspective on organisations is applied, where interactions between academic teachers form the core of the analysis. It is assumed that through these interactions, academic teachers construct and maintain what they hold to be true in teaching and learning.

The research is conducted in a research-intensive institution using ethnographically inspired methods, such as observations, interviews and narratives.

Results maintain that more or less distinct collegial contexts form the organisational meso level, and that such microcultures in turn influence the individual academics. The influence is reciprocal; individuals as knowledgeable agents can influence the existing norms in the microculture, but due to the complexity in the day-to-day situations they mostly do not.

Microcultures shape collegial interactions and thereby influence matters like belonging, identities, and status. It is argued that these microcultures, which are loosely coupled to each other, provide opportunities for professional sophistication as well as for defensive withdrawal from the organisational context surrounding them.

The collegial interaction enables microcultures to be active as agents (partly independent organisational units) inside organisations. For example, academically strong microcultures themselves decide whether or not to be influenced by external pressures, whether these are policies formulated by senior management in the organisation to which they belong, or by other policymakers.

Microcultures are linked to each other through weak ties, that is, interactions of lower intensity and frequency than the interactions inside the microcultures. It is hypothesised that these weak ties are decisive for organisational learning, coordination, and governance, especially in times of external pressure. The results presented in this thesis as well as in the literature suggest that weak ties are essential for understanding how well an organisation is functioning.

Microcultures are signified by norms, traditions and recurrent practices that can vary considerably. This variation allows microcultures to adapt to the specifics of their respective contexts and thereby increase their functionality. It is shown that microcultures display similar design principles. The appearances, functions and applications of these design principles are keys for future exploration of microcultures in higher education organisations.

Microcultures differ from each other along two dimensions that are linked to variations in the internal collegial interaction. First, the degree to which the colleagues who share the microculture consider each other to be significant. Second, the degree to which members experience a shared responsibility for an educational practice. The analysis resulted in four types of microcultures: the commons, the market, the club, and the square. These are presented as heuristics that are applicable to future empirical exploration of higher education organisations.

Overall, it is essential to focus on the meso level of higher education organisations and the patterns of collegial interaction that result in various microcultures. This is, in turn, essential for understanding how higher education organisations function in times of increased pressure from various stakeholders.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Det knyts stora förhoppningar till högre utbildning. Nästan var tredje svensk tillbringar några år vid universitet och högskolor. Den erfarenhet de får bär de med sig i hela sitt vuxna liv. Den påverkar deras åsikter om vetenskap, kritiskt tänkande och universitetslärare så länge de lever. Högre utbildning ska förse professioner, myndigheter och näringsliv med kvalificerad arbetskraft. Landet ska bli konkurrenskraftigt som en kunskapsekonomi. Men också demokratin ska stärkas och framtidsfrågor som miljö, klimat och global politik ska hanteras. Det är svårt att överskatta förhoppningarna som knyts till den högre utbildningen. Med detta följer försök att påverka, utveckla och förbättra. Resurser avdelas till detta: regler formas, rapporteringar genomförs, utvärderingar sker kontinuerligt och periodvis. Hela tiden kontrolleras om förväntningar uppfylls. Hela tiden efterfrågas utveckling, förändring och anpassning till efterfrågan.

Trots dessa förhoppningar och intensiva försök till påverkan finns det inte mycket kunskap kring hur organisationer inom högre utbildning fungerar. Det gör att försöken att påverka mer styrs av de olika intressenternas egna villkor än de villkor som gäller inom de organisationer som ska påverkas. Därmed finns det en risk att de, i sin iver, inte åstadkommer något annat än mängder av merarbete för universitetslärarna eller att de rent av förstör det som redan är bra.

Den här avhandlingen nyanserar bilden och beskriver högre utbildning på ett sätt som både kan användas för att förbättra det som behöver förbättras men också att bevara och bygga vidare på det som redan fungerar bra.

Min undersökning koncentrerar sig på verksamheten, det vill säga där jobbet görs. Chefer och ledare hamnar inte i centrum. Men inte heller de enskilda akademiska lärarna. Istället handlar det om hur akademiska lärare och andra arbetar tillsammans. Precis som vanligt när människor gör något tillsammans så skapar akademiska lärare traditioner som handlar om hur jobbet ska göras. Erfarna lärare kanske inte märker det längre, inte som nya medarbetare gör. De kan tänka: ”Jaha, det är tydligen så man ska göra här.” Dessa traditioner är en del av väldigt lokala idéer om hur undervisning och utbildning ska göras och se ut. De formar små mikrokulturer inom de större organisationerna.

Det är lätt att se hur sådana mikrokulturer blir konservativa. Medarbetarna gör som de är vana att göra. Det blir svårt att utveckla verksamheten. Men i tider av nedskärningar och mer stressade medarbetare så fungerar också mikrokulturen som ett försvar, den hjälper till att bevara den kvalitetsnivå som faktiskt finns. Dessutom kan vissa mikrokulturer, om de är bra och får hålla på, nå en väldigt hög kvalitet i det de gör; precis som andra mikrokulturer kan stagnera och kanske bli sämre.

Därför är det viktigt att förstå hur mikrokulturer fungerar, hur de skiljer sig från varandra och hur de utvecklas. Jag visar i avhandlingen att mikrokulturer kan karaktäriseras utifrån hur medarbetarna ser på varandra och på den uppgift man har att lösa. Det vill säga, de andra medarbetarna kan vara viktiga för mig. Jag låter mig påverkas av dem. De är signifikanta för mig. Eller så delar vi bara en plats utan att de betyder något särskilt för mig. Det kan också vara så att vi som arbetar tillsammans upplever att vi delar ansvaret för det vi gör; eller så jobbar var och en för sig själv utan att direkt bry sig om vad de andra gör.

Utifrån de här dimensionerna beskriver och diskuterar jag fyra typer av mikrokulturer:

• allmänningen, de inblandade är signifikanta för varandra och känner att de delar ett gemensamt ansvar;

• klubben, de inblandade är signifikanta för varandra men känner inte att de delar något ansvar för verksamheten;

• marknaden, de inblandade är inte signifikanta för varandra men de upplever i alla fall ett delat ansvar; och

• torget, de inblandade är inte signifikanta för varandra och känner heller inget något delat ansvar.

Dessa olika typer av mikrokulturer har olika förutsättningar att fungera bra och påverkas på olika sätt av förväntningar som kommer utifrån.

Ett annat sätt att skilja mikrokulturerna åt är att studera enligt vilka principer de fungerar, till exempel hur riktigt bra mikrokulturer fungerar. Jag ställer därför frågan: vilka funktions-principer är viktiga i bra mikrokulturer? I avhandlingen föreslår och beskriver jag åtta sådana principer.

De resultat jag för fram i avhandlingen kan öka förståelsen för hur organisationer inom högre utbildning faktiskt fungerar. Därmed blir det möjligt att bevara och lära sig av det som redan är bra och att stödja utveckling där stöd behövs.

• author: Roxå, Torgny
• supervisor: Per Odenrick
• opponent: Trigwell, Keith, The University of Sydney, Australia
• organization: Academic Development Unit
• publishing date: 2014
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Pedagogy
• keywords: Higher Education meso
• categories: Higher Education
• defense location: Stora hörsalen, Department of Design Sciences, IKDC, Sölvegatan 26, Lund University Faculty of Engineering
• defense date: 2014-05-14 10:15:00
• ISBN: 978-91-7473-933-6
• project: Roxå, Torgny (2014). Microcultures in the meso level of higher education organisations: the commons, the club, the market and the square. Diss. (sammanläggning) Lund: Lunds universitet.
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 3157b7ed-980c-44da-86f8-577a740311f8 (old id 4392928)
• date added to LUP: 2016-04-04 13:19:58
• date last changed: 2018-11-21 21:13:18