Advanced

Språklagen och skapandet av utrymme för svenska, engelska och andra språk vid ett universitet

Källkvist, Marie LU and Hult, Francis LU (2014) ASLA-symposiet, 2014
Abstract (Swedish)
Språklagen, som trädde i kraft 2009, avser att skydda användandet av svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk i Sverige. Den slår fast att ”[s]venska är huvudspråk i Sverige” (SFS 2009:600) samtidigt som den värnar om den språkliga mångfalden i Sverige och den enskilde individens rätt till språk, och kan därmed klassas som en mångspråkig policy. Sådana policyer kan skapa utrymme för flera språk, särskilt de som upplevs som hotade, att användas och utvecklas (Hornberger 2002). Högre utbildning är en av de samhällssektorer där svenskan riskerar domänförluster till engelskan (Melander & Thelander 2006; Salö 2010, 2012), och 2008 uppmanade Högskoleverket (HSV 2008) Sveriges lärosäten att utarbeta egna riktlinjer för användningen... (More)
Språklagen, som trädde i kraft 2009, avser att skydda användandet av svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk i Sverige. Den slår fast att ”[s]venska är huvudspråk i Sverige” (SFS 2009:600) samtidigt som den värnar om den språkliga mångfalden i Sverige och den enskilde individens rätt till språk, och kan därmed klassas som en mångspråkig policy. Sådana policyer kan skapa utrymme för flera språk, särskilt de som upplevs som hotade, att användas och utvecklas (Hornberger 2002). Högre utbildning är en av de samhällssektorer där svenskan riskerar domänförluster till engelskan (Melander & Thelander 2006; Salö 2010, 2012), och 2008 uppmanade Högskoleverket (HSV 2008) Sveriges lärosäten att utarbeta egna riktlinjer för användningen av språk. I nuläget har ett tiotal lärosäten utarbetat sådana riktlinjer. Vi gavs möjlighet att följa en språkpolicygrupps arbete med att skapa ett förslag till språkliga riktlinjer vid ett svenskt lärosäte under tio månader. På basis av etnografiska data (ljudinspelningar av gruppens möten, deltagarobservationer och skriftliga dokument) visar vi i det här föredraget hur språkpolicygruppen använde språklagen som en bas i sitt arbete, och hur den med lagen som utgångspunkt skapade utrymme framförallt för svenska och engelska, men även för andra språk som behövs för att lärosätet ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Med hjälp av språklagen, dess förarbeten samt yttranden av justitieombudsmannen kunde gruppen ange de kärnområden inom vilka svenska ska användas. Samtidigt visade det sig att svensk lagstiftning öppnar för stort utrymme för andra språk vid sidan om svenskan. I det här specifika fallet domineras utrymmet av engelska jämte svenskan, alltså en planerad tvåspråkighet, ofta kallad parallellspråkighet (Josephson 2005; Salö & Josephson 2013). Föredraget avslutas med en granskning av den föreslagna språkpolicytexten, som visar vilka specifika funktioner som svenskan respektive engelskan och andra språk planeras fylla. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to conference
publication status
unpublished
subject
conference name
ASLA-symposiet, 2014
language
Swedish
LU publication?
yes
id
421589c6-d408-49d7-aaca-1622405fd805 (old id 4496447)
date added to LUP
2014-06-26 09:18:36
date last changed
2016-04-16 12:00:29
@misc{421589c6-d408-49d7-aaca-1622405fd805,
  abstract     = {Språklagen, som trädde i kraft 2009, avser att skydda användandet av svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk i Sverige. Den slår fast att ”[s]venska är huvudspråk i Sverige” (SFS 2009:600) samtidigt som den värnar om den språkliga mångfalden i Sverige och den enskilde individens rätt till språk, och kan därmed klassas som en mångspråkig policy. Sådana policyer kan skapa utrymme för flera språk, särskilt de som upplevs som hotade, att användas och utvecklas (Hornberger 2002). Högre utbildning är en av de samhällssektorer där svenskan riskerar domänförluster till engelskan (Melander & Thelander 2006; Salö 2010, 2012), och 2008 uppmanade Högskoleverket (HSV 2008) Sveriges lärosäten att utarbeta egna riktlinjer för användningen av språk. I nuläget har ett tiotal lärosäten utarbetat sådana riktlinjer. Vi gavs möjlighet att följa en språkpolicygrupps arbete med att skapa ett förslag till språkliga riktlinjer vid ett svenskt lärosäte under tio månader. På basis av etnografiska data (ljudinspelningar av gruppens möten, deltagarobservationer och skriftliga dokument) visar vi i det här föredraget hur språkpolicygruppen använde språklagen som en bas i sitt arbete, och hur den med lagen som utgångspunkt skapade utrymme framförallt för svenska och engelska, men även för andra språk som behövs för att lärosätet ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Med hjälp av språklagen, dess förarbeten samt yttranden av justitieombudsmannen kunde gruppen ange de kärnområden inom vilka svenska ska användas. Samtidigt visade det sig att svensk lagstiftning öppnar för stort utrymme för andra språk vid sidan om svenskan. I det här specifika fallet domineras utrymmet av engelska jämte svenskan, alltså en planerad tvåspråkighet, ofta kallad parallellspråkighet (Josephson 2005; Salö & Josephson 2013). Föredraget avslutas med en granskning av den föreslagna språkpolicytexten, som visar vilka specifika funktioner som svenskan respektive engelskan och andra språk planeras fylla.},
  author       = {Källkvist, Marie and Hult, Francis},
  language     = {swe},
  title        = {Språklagen och skapandet av utrymme för svenska, engelska och andra språk vid ett universitet},
  year         = {2014},
}