Språklagen och skapandet av utrymme för svenska, engelska och andra språk vid ett universitet
Källkvist, Marie LU
and Hult, Francis
LU
(2014)
ASLA-symposiet, 2014
- Abstract (Swedish)
- Språklagen, som trädde i kraft 2009, avser att skydda användandet av svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk i Sverige. Den slår fast att ”[s]venska är huvudspråk i Sverige” (SFS 2009:600) samtidigt som den värnar om den språkliga mångfalden i Sverige och den enskilde individens rätt till språk, och kan därmed klassas som en mångspråkig policy. Sådana policyer kan skapa utrymme för flera språk, särskilt de som upplevs som hotade, att användas och utvecklas (Hornberger 2002). Högre utbildning är en av de samhällssektorer där svenskan riskerar domänförluster till engelskan (Melander & Thelander 2006; Salö 2010, 2012), och 2008 uppmanade Högskoleverket (HSV 2008) Sveriges lärosäten att utarbeta egna riktlinjer för användningen... (More)
- Språklagen, som trädde i kraft 2009, avser att skydda användandet av svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk i Sverige. Den slår fast att ”[s]venska är huvudspråk i Sverige” (SFS 2009:600) samtidigt som den värnar om den språkliga mångfalden i Sverige och den enskilde individens rätt till språk, och kan därmed klassas som en mångspråkig policy. Sådana policyer kan skapa utrymme för flera språk, särskilt de som upplevs som hotade, att användas och utvecklas (Hornberger 2002). Högre utbildning är en av de samhällssektorer där svenskan riskerar domänförluster till engelskan (Melander & Thelander 2006; Salö 2010, 2012), och 2008 uppmanade Högskoleverket (HSV 2008) Sveriges lärosäten att utarbeta egna riktlinjer för användningen av språk. I nuläget har ett tiotal lärosäten utarbetat sådana riktlinjer. Vi gavs möjlighet att följa en språkpolicygrupps arbete med att skapa ett förslag till språkliga riktlinjer vid ett svenskt lärosäte under tio månader. På basis av etnografiska data (ljudinspelningar av gruppens möten, deltagarobservationer och skriftliga dokument) visar vi i det här föredraget hur språkpolicygruppen använde språklagen som en bas i sitt arbete, och hur den med lagen som utgångspunkt skapade utrymme framförallt för svenska och engelska, men även för andra språk som behövs för att lärosätet ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Med hjälp av språklagen, dess förarbeten samt yttranden av justitieombudsmannen kunde gruppen ange de kärnområden inom vilka svenska ska användas. Samtidigt visade det sig att svensk lagstiftning öppnar för stort utrymme för andra språk vid sidan om svenskan. I det här specifika fallet domineras utrymmet av engelska jämte svenskan, alltså en planerad tvåspråkighet, ofta kallad parallellspråkighet (Josephson 2005; Salö & Josephson 2013). Föredraget avslutas med en granskning av den föreslagna språkpolicytexten, som visar vilka specifika funktioner som svenskan respektive engelskan och andra språk planeras fylla. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/4496447
- author
- Källkvist, Marie
LU
and Hult, Francis
LU
- organization
- publishing date
- 2014
- type
- Contribution to conference
- publication status
- unpublished
- subject
- conference name
- ASLA-symposiet, 2014
- conference location
- Södertörns högskola, Sweden
- conference dates
- 2014-05-08 - 2014-05-09
- project
- Language Policy Development
- Skapandet av en språkpolicy
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 421589c6-d408-49d7-aaca-1622405fd805 (old id 4496447)
- date added to LUP
- 2016-04-04 14:02:07
- date last changed
- 2018-11-21 21:17:53
@misc{421589c6-d408-49d7-aaca-1622405fd805,
abstract = {{Språklagen, som trädde i kraft 2009, avser att skydda användandet av svenskan som ett komplett och samhällsbärande språk i Sverige. Den slår fast att ”[s]venska är huvudspråk i Sverige” (SFS 2009:600) samtidigt som den värnar om den språkliga mångfalden i Sverige och den enskilde individens rätt till språk, och kan därmed klassas som en mångspråkig policy. Sådana policyer kan skapa utrymme för flera språk, särskilt de som upplevs som hotade, att användas och utvecklas (Hornberger 2002). Högre utbildning är en av de samhällssektorer där svenskan riskerar domänförluster till engelskan (Melander & Thelander 2006; Salö 2010, 2012), och 2008 uppmanade Högskoleverket (HSV 2008) Sveriges lärosäten att utarbeta egna riktlinjer för användningen av språk. I nuläget har ett tiotal lärosäten utarbetat sådana riktlinjer. Vi gavs möjlighet att följa en språkpolicygrupps arbete med att skapa ett förslag till språkliga riktlinjer vid ett svenskt lärosäte under tio månader. På basis av etnografiska data (ljudinspelningar av gruppens möten, deltagarobservationer och skriftliga dokument) visar vi i det här föredraget hur språkpolicygruppen använde språklagen som en bas i sitt arbete, och hur den med lagen som utgångspunkt skapade utrymme framförallt för svenska och engelska, men även för andra språk som behövs för att lärosätet ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Med hjälp av språklagen, dess förarbeten samt yttranden av justitieombudsmannen kunde gruppen ange de kärnområden inom vilka svenska ska användas. Samtidigt visade det sig att svensk lagstiftning öppnar för stort utrymme för andra språk vid sidan om svenskan. I det här specifika fallet domineras utrymmet av engelska jämte svenskan, alltså en planerad tvåspråkighet, ofta kallad parallellspråkighet (Josephson 2005; Salö & Josephson 2013). Föredraget avslutas med en granskning av den föreslagna språkpolicytexten, som visar vilka specifika funktioner som svenskan respektive engelskan och andra språk planeras fylla.}},
author = {{Källkvist, Marie and Hult, Francis}},
language = {{swe}},
title = {{Språklagen och skapandet av utrymme för svenska, engelska och andra språk vid ett universitet}},
year = {{2014}},
}