Advanced

No Time to Talk! : Teachers' Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health

Schad, Elinor LU (2018)
Abstract (Swedish)
Denna avhandling syftar till att utöka kunskapsbasen om hur grundskolelärare i Sverige kommunicerar och interagerar i sitt yrke och vilka arbetsrelaterade hälsoproblem de upplever.

Avhandlingen bygger på två studier, vilka genererat tre artiklar. Papper I är baserat på resultat från en explorativ studie med fokusgruppsmetodik. I denna studie undersöktes arbetsplatskommunikationspraxis bland skollärare. Totalt 44 deltagare (11 män, 33 kvinnor), delades in i fem grupper, vilka var och en mötes två gånger. Den kvalitativa studieutformningen kompletterades med två frågeformulär som undersökte demografiska variabler och gruppklimat. En förståelse för svenska grundskolelärarnas syn på kommunikationspraxis erhölls.
Papper II och III... (More)
Denna avhandling syftar till att utöka kunskapsbasen om hur grundskolelärare i Sverige kommunicerar och interagerar i sitt yrke och vilka arbetsrelaterade hälsoproblem de upplever.

Avhandlingen bygger på två studier, vilka genererat tre artiklar. Papper I är baserat på resultat från en explorativ studie med fokusgruppsmetodik. I denna studie undersöktes arbetsplatskommunikationspraxis bland skollärare. Totalt 44 deltagare (11 män, 33 kvinnor), delades in i fem grupper, vilka var och en mötes två gånger. Den kvalitativa studieutformningen kompletterades med två frågeformulär som undersökte demografiska variabler och gruppklimat. En förståelse för svenska grundskolelärarnas syn på kommunikationspraxis erhölls.
Papper II och III bygger på resultat från en tvärsnittsundersökning som administrerats till samtliga grundskollärare i två kommuner i södra Sverige. Centralt i den andra studien var användningen av kontextuellt förankrade organisatoriska kommunikationsmått, delvis utvecklade från studie I.
Papper II, rapporterar om lärarnas uppfattning om tid för kommunikation med kollegor, strukturer för kommunikativa interaktioner i skolan, arbetsplatskommunikationsklimatet och kollegial kommunikation. Vidare undersöker detta papper i vilken utsträckning organisatorisk kommunikation i skolan är förknippad med tydliga arbetsmiljöindikatorer (kvantitativa krav, fysisk arbetsmiljö och rollklarhet) och i vilken utsträckning organisatorkommunikation förutsätter arbetsnöjdhet utöver arbetsmiljöindikatorerna. Med hjälp av krav-resurs modellen (Job Demand Resources model) som ramverk fann vi att tillsammans med arbetsmiljörelaterade konstruktioner fungerar lärarnas uppfattning om organisationskommunikation som en förutsägelse för arbetsnöjdhet (totalt 49,2% av variationen i arbetsnöjdhet). Tid för kommunikation och kollegial kommunikation var de relativt starkaste prediktorerna för arbetstillfredsställelse.
Papper III, rapporterar om arbetsrelaterade hälso- och arbetsvillkor för lärare genom ett omfattande antal frågor. Resultaten visar att 40,2% rapporterade under cutoff rekommenderat vid screening för depression. En alarmerande 43,8% av lärarna i denna studie kvalificerar sig som ledande en stillasittande livsstil och 33,7% rapporterade otillräcklig återhämtning från arbetet. Resultaten tyder på att åtskillnad mellan arbete och fritid samt återhämtning från arbete delvis förmedlar sambandet mellan arbetstillfredsställelse och resultatvariablerna, välbefinnande och hälsoklagomål. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning som pekar på lärare som en utsatt yrkesgrupp. Särskilt relevant för lärare i Sverige är resultat som indikerar problem med återhämtning från arbete och otillräcklig separation mellan arbete och fritid.

Slutsatser
Föreliggande avhandlingsarbete ger stöd för att lärare är en utsatt yrkesgrupp. Särskilt problematiskt och relevant för grundskollärare i Sverige är resultat som tyder på problem för lärare att hinna interagera med kollegor, möjlighet att återhämta sig från jobbet och separera arbete och fritid.
Utifrån det explorativa studieupplägget i studie I, i kombination med de empiriska data som samlats in i studie II, ges en inblick i organisatorisk kommunikation i de studerade skolorna både i sig och i förhållande till viktiga arbetsmiljöfaktorer relevanta för lärararbetet.
Resultaten från studie I fördjupar förståelsen för hur bristfällig organisatorisk kommunikation är sammanflätat med förutsättningar för arbetet och vilka konsekvenser detta har för arbetssituationen för svenska grundskollärare.
Gränserna mellan arbete och fritid är särskilt betydelsefulla för lärare i Sverige, eftersom de under skolveckorna har en 45-timmars arbetsvecka, varav 10 timmar regleras i hemmet. Separationen mellan arbete och fritid har för lärare i studie II för det mesta att göra med att ha energi för att ta hand om privatlivet och kunna slappna av i hemmet. Det sätt på vilket lärararbetet är organiserat kan potentiellt leda till svårigheter för dem att psykologiskt koppla från jobbet och därmed uppleva minskade möjligheter till återhämtning från jobbet. Faktum är att över en tredjedel av lärarna i studie II rapporterade att de inte kände att de fick tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.
Från studie II (papper I och II) framkommer det att en allmän tillfredsställelse och positiv syn på kommunikativa interaktioner mellan lärare är viktigt. Dessa utgör detta en god grund från vilken förbättringsarbete kan utgå. Att alla kommunikationsvariabler vilka studerats är kopplade till arbetsnöjdhet, liksom andra arbetsmiljövariabler, pekar på de centrala rollförhållandena som organisatorisk kommunikation har för lärare. Eftersom fynden pekar på att den kollegiala kommunikationen är en viktig aspekt av det organisatoriska klimatet i skolorna kan långsiktigt arbetsnöjdhet påverkas om insatser riktar sig till att hjälpa lärare att upprätta och upprätthålla bra professionella interaktioner. Detta stöds av forskning som visar att tillfredsställande interaktioner med kollegor stödjer lärares självförtroende och självkänsla.
Sammantaget kan det sägas att den lokala arbetsmiljön med de förutsättningar som skapas har betydelse för den enskilde lärarens arbetstillfredsställelse, subjektiva välbefinnande samt professionella utveckling. Detta ger vid hand att god och hälsosam kommunikation mellan kollegor och mellan anställda och ledning samt med samhället i stort, är en förutsättning för förbättringar inom skolan. (Less)
Abstract
During recent years, schoolteachers in Sweden have experienced many reforms and societal changes, resulting in altered conditions for work. Subsequently, many teachers have reported an increased workload and reduced well-being. In addition, previous research has identified a need for more contextually anchored measures of demands and resources pertaining to teachers’ work situation.
This dissertation, based on two studies generating three papers, aims to investigate primary and lower secondary school teachers’ perceptions of organizational communication and work-related health. A need for more contextually anchored research on teachers’ worklife, in relation to organizational communication and in combination with other salient demands... (More)
During recent years, schoolteachers in Sweden have experienced many reforms and societal changes, resulting in altered conditions for work. Subsequently, many teachers have reported an increased workload and reduced well-being. In addition, previous research has identified a need for more contextually anchored measures of demands and resources pertaining to teachers’ work situation.
This dissertation, based on two studies generating three papers, aims to investigate primary and lower secondary school teachers’ perceptions of organizational communication and work-related health. A need for more contextually anchored research on teachers’ worklife, in relation to organizational communication and in combination with other salient demands and resources is the theoretical and empirical starting point for the present research.

Paper I is based on results from an explorative study using focus group methodology. In this study, workplace communication practices among schoolteachers were examined. A total of 44 participants (11 men, 33 women), were divided into five groups, each meeting twice. The qualitative study design was supplemented with two questionnaires, identifying demographic variables and group climate. Several problemareas regarding especially structure and time aspects of organizational communication were found. One noteworthy observation was the many idiosyncratic ways teachers handled daily challenges.
In order to counter this, there is among other things an apparent need for support structures for organizational communication, such as communication platforms and meeting structures. The observed problems with deficient and weak communication may in the long-run negatively influence teachers’ work sustainability. These results speak directly to the relevance of organizational communication processes as they occur between teachers today. Paper II and III are based on results (N = 401) from a cross-sectional survey
administered to all primary and lower secondary school teachers in two municipalities in southern Sweden. Central to the study was the use of contextually anchored organizational communication measures, partially developed from study I.

Paper II reports on teachers’ perception of time for communication with colleagues, structures for communicative interactions in the school, the workplace communication climate, and collegial communication. Furthermore, this paper explores to what extent organizational communication in schools is associated with salient work environment indicators (quantitative demands, physical work environment, and role clarity), and to what extent organizational communication predicts job satisfaction above and beyond
the work environment indicators. Utilizing the Job Demands-Resources model as a framework, it was found that, along with the work environment related constructs, teachers’ perceptions of organizational communication act as predictors for job satisfaction (in total, 49.2% of the variance in job satisfaction is explained). Time for communication and collegial communication
were the relatively stronger predictors for job satisfaction.

Paper III reports on teacher work-related health and working conditions. In
addition, the associations and proportional contributions of salient work-related
constructs for health-related outcomes were examined. The results show that 40.2% of the teachers are at risk for depression. A worrying 43.8% of the teachers in this study qualify as leading a sedentary life-style, and 33.7% reported insufficient recovery from work. The results further indicate that separation between work and spare time as well as recovery from work partially mediate the association between job satisfaction and the outcome variables, well-being and health complaints as explored in two separate models. These results confirm recent national research pointing to the teaching profession as a vulnerable occupational group. The results from the present dissertation add to previous findings on teachers’ work situation, using contextually anchored demands and resources. The results further suggest that the Job Demands-Resources model can be extended by including organizational communication as one important aspect of organizationally centered constructs. Of practical relevance are results indicative of problems with teachers finding time to interact with colleagues, the possibility to recover from work, and insufficient separation between work and spare time. The studies have not received any external funding. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Hakanen, Jari, University of Helsinki
organization
alternative title
Ingen tid till samtal! : Lärares uppfattningar om organisatorisk kommunikation och arbetsrelaterad hälsa
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Job demands-resources model, organizational communication, organizational psychology, recovery, self-rated health, Sweden, teachers, time, well-being, WHO-5, krav och resurser, lärare, lärares arbetsmiljö, WHO-5 välbefinnande index, organisatorisk kommunikation, organisationspsykologi, Sverige , återhämtning, separation mellan arbete och fritid
pages
184 pages
publisher
Lund University
defense location
Kulturen aula, Tegnérsplatsen, Lund
defense date
2018-05-03 13:00
ISBN
978-91-7753-570-6
978-91-7753-569-0
language
English
LU publication?
yes
id
480e43ea-5e43-41b9-bac9-783bdb4fdf25
date added to LUP
2018-03-19 15:08:04
date last changed
2019-09-08 15:16:32
@phdthesis{480e43ea-5e43-41b9-bac9-783bdb4fdf25,
  abstract     = {During recent years, schoolteachers in Sweden have experienced many reforms and societal changes, resulting in altered conditions for work. Subsequently, many teachers have reported an increased workload and reduced well-being. In addition, previous research has identified a need for more contextually anchored measures of demands and resources pertaining to teachers’ work situation.<br/>This dissertation, based on two studies generating three papers, aims to investigate primary and lower secondary school teachers’ perceptions of organizational communication and work-related health. A need for more contextually anchored research on teachers’ worklife, in relation to organizational communication and in combination with other salient demands and resources is the theoretical and empirical starting point for the present research. <br/><br/>Paper I is based on results from an explorative study using focus group methodology. In this study, workplace communication practices among schoolteachers were examined. A total of 44 participants (11 men, 33 women), were divided into five groups, each meeting twice. The qualitative study design was supplemented with two questionnaires, identifying demographic variables and group climate. Several problemareas regarding especially structure and time aspects of organizational communication were found. One noteworthy observation was the many idiosyncratic ways teachers handled daily challenges.<br/>In order to counter this, there is among other things an apparent need for support structures for organizational communication, such as communication platforms and meeting structures. The observed problems with deficient and weak communication may in the long-run negatively influence teachers’ work sustainability. These results speak directly to the relevance of organizational communication processes as they occur between teachers today. Paper II and III are based on results (N = 401) from a cross-sectional survey<br/>administered to all primary and lower secondary school teachers in two municipalities in southern Sweden. Central to the study was the use of contextually anchored organizational communication measures, partially developed from study I. <br/><br/>Paper II reports on teachers’ perception of time for communication with colleagues, structures for communicative interactions in the school, the workplace communication climate, and collegial communication. Furthermore, this paper explores to what extent organizational communication in schools is associated with salient work environment indicators (quantitative demands, physical work environment, and role clarity), and to what extent organizational communication predicts job satisfaction above and beyond<br/>the work environment indicators. Utilizing the Job Demands-Resources model as a framework, it was found that, along with the work environment related constructs, teachers’ perceptions of organizational communication act as predictors for job satisfaction (in total, 49.2% of the variance in job satisfaction is explained). Time for communication and collegial communication <br/>were the relatively stronger predictors for job satisfaction. <br/><br/>Paper III reports on teacher work-related health and working conditions. In<br/>addition, the associations and proportional contributions of salient work-related<br/>constructs for health-related outcomes were examined. The results show that 40.2% of the teachers are at risk for depression. A worrying 43.8% of the teachers in this study qualify as leading a sedentary life-style, and 33.7% reported insufficient recovery from work. The results further indicate that separation between work and spare time as well as recovery from work partially mediate the association between job satisfaction and the outcome variables, well-being and health complaints as explored in two separate models. These results confirm recent national research pointing to the teaching profession as a vulnerable occupational group. The results from the present dissertation add to previous findings on teachers’ work situation, using contextually anchored demands and resources. The results further suggest that the Job Demands-Resources model can be extended by including organizational communication as one important aspect of organizationally centered constructs. Of practical relevance are results indicative of problems with teachers finding time to interact with colleagues, the possibility to recover from work, and insufficient separation between work and spare time. The studies have not received any external funding.},
  author       = {Schad, Elinor},
  isbn         = {978-91-7753-570-6},
  keyword      = {Job demands-resources model,organizational communication,organizational psychology,recovery,self-rated health,Sweden,teachers,time,well-being,WHO-5,krav och resurser,lärare,lärares arbetsmiljö,WHO-5 välbefinnande index,organisatorisk kommunikation,organisationspsykologi,Sverige ,återhämtning,separation mellan arbete och fritid},
  language     = {eng},
  pages        = {184},
  publisher    = {Lund University},
  school       = {Lund University},
  title        = {No Time to Talk! : Teachers' Perceptions of Organizational Communication and Work-related Health},
  year         = {2018},
}