Advanced

Att formulera skriftliga betygskriterier : bedömarkompetens och att sätta praxis på pränt

Bergqvist, Johanna LU and Mårtensson, Katarina LU (2015) Lunds universitets utvecklingskonferens, 2015 In LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015
Abstract (Swedish)
Betygsättande lärare utvecklar ofta med tiden en stor kunskap om betygskriterier, i så motto att de får en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts – den så viktiga bedömarkompetensen. Ibland formuleras denna kunskap medvetet och explicit, inför läraren själv, liksom inför berörda studenter och kollegor. Andra gånger stannar den som mer tyst kunskap hos läraren och kan då vara mindre explicit även för läraren själv (Ecclestone 2001). Ett sätt att komma ur denna tystnad är att formulera skriftliga betygskriterier, vilket i hög grad handlar om att sätta befintlig praxis på pränt; om att i ord fånga det som redan bedöms, värderas och betygsätts. Så enkelt – men också just så svårt. Internationellt och... (More)
Betygsättande lärare utvecklar ofta med tiden en stor kunskap om betygskriterier, i så motto att de får en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts – den så viktiga bedömarkompetensen. Ibland formuleras denna kunskap medvetet och explicit, inför läraren själv, liksom inför berörda studenter och kollegor. Andra gånger stannar den som mer tyst kunskap hos läraren och kan då vara mindre explicit även för läraren själv (Ecclestone 2001). Ett sätt att komma ur denna tystnad är att formulera skriftliga betygskriterier, vilket i hög grad handlar om att sätta befintlig praxis på pränt; om att i ord fånga det som redan bedöms, värderas och betygsätts. Så enkelt – men också just så svårt. Internationellt och historiskt sett har skriftliga betygskriterier i någon form använts länge. Det finns därför flera utvärderande studier, publicerade särskilt under det senaste decenniet, som visar på de pedagogiska konsekvenserna av olika former av kriterieformuleringar och användandet av dessa; vad som fungerar mer eller mindre bra i olika sammanhang. Vid HT-fakulteterna i Lund har implementeringen av en satsning på att införa skriftliga betygskriterier nyligen inletts. Den har föregåtts av en omsorgsfull förstudie som bl.a. resulterat i en handbok (Bergqvist 2015). Genom att utgå dels från publicerade erfarenheter av skriftliga betygskriterier, dels från erfarenheter inom de undervisningskulturer som finns inom de aktuella fakultetsmiljöerna, har handbokens författare landat i att förespråka betygskriterier som är ämnes- och delkursspecifika, analytiska och kvalitativa (Bergqvist 2015). I detta paper argumenterar vi för dessa kvaliteter, men uppmärksammar och bemöter även en del av de utmaningar som lärare som ska formulera kriterier kan uppleva, och problematiserar balansgången mellan ideal och pragmatism i kriterieformulerandet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
categories
Higher Education
in
LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015
pages
7 pages
publisher
Lunds universitet
conference name
Lunds universitets utvecklingskonferens, 2015
language
Swedish
LU publication?
yes
id
74271a61-31b2-43a3-b15c-86e2d62acb24 (old id 8567366)
alternative location
http://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/LUkonf2015/71a_Bergqvist_Ma__rtensson.pdf
date added to LUP
2016-01-25 15:46:03
date last changed
2017-09-18 10:34:35
@inproceedings{74271a61-31b2-43a3-b15c-86e2d62acb24,
  abstract     = {Betygsättande lärare utvecklar ofta med tiden en stor kunskap om betygskriterier, i så motto att de får en god känsla för vad i en studentprestation som värderas, bedöms och betygsätts – den så viktiga bedömarkompetensen. Ibland formuleras denna kunskap medvetet och explicit, inför läraren själv, liksom inför berörda studenter och kollegor. Andra gånger stannar den som mer tyst kunskap hos läraren och kan då vara mindre explicit även för läraren själv (Ecclestone 2001). Ett sätt att komma ur denna tystnad är att formulera skriftliga betygskriterier, vilket i hög grad handlar om att sätta befintlig praxis på pränt; om att i ord fånga det som redan bedöms, värderas och betygsätts. Så enkelt – men också just så svårt. Internationellt och historiskt sett har skriftliga betygskriterier i någon form använts länge. Det finns därför flera utvärderande studier, publicerade särskilt under det senaste decenniet, som visar på de pedagogiska konsekvenserna av olika former av kriterieformuleringar och användandet av dessa; vad som fungerar mer eller mindre bra i olika sammanhang. Vid HT-fakulteterna i Lund har implementeringen av en satsning på att införa skriftliga betygskriterier nyligen inletts. Den har föregåtts av en omsorgsfull förstudie som bl.a. resulterat i en handbok (Bergqvist 2015). Genom att utgå dels från publicerade erfarenheter av skriftliga betygskriterier, dels från erfarenheter inom de undervisningskulturer som finns inom de aktuella fakultetsmiljöerna, har handbokens författare landat i att förespråka betygskriterier som är ämnes- och delkursspecifika, analytiska och kvalitativa (Bergqvist 2015). I detta paper argumenterar vi för dessa kvaliteter, men uppmärksammar och bemöter även en del av de utmaningar som lärare som ska formulera kriterier kan uppleva, och problematiserar balansgången mellan ideal och pragmatism i kriterieformulerandet.},
  author       = {Bergqvist, Johanna and Mårtensson, Katarina},
  booktitle    = {LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015},
  language     = {swe},
  pages        = {7},
  publisher    = {Lunds universitet},
  title        = {Att formulera skriftliga betygskriterier : bedömarkompetens och att sätta praxis på pränt},
  year         = {2015},
}