Integrering av humaniora i läkar- och ingenjörsutbildning : En bild av forskningsläget och riktningar för vidare forskning
(2025) Forskning om högre utbildning 2025- Abstract
- De senaste 20 åren har humanioraintegrering i professionsutbildning varit på frammarsch i Sverige, både som forskningsfält och högskolepedagogisk praktik. Detta syns bland annat på bildandet av ett antal tvärvetenskapliga centra och program med sådan integrering i fokus. Den akademiska litteraturen om humanioraintegration i professionsutbildning visar att utvecklingen i Sverige är en del av en internationell rörelse. Härmed presenteras en litteraturstudie med syfte att (1) beskriva forskningsläget avseende humanioraintegrering i ingenjörs- och läkarutbildning samt (2) peka ut riktningar för vidare forskning.
Valet att studera ingenjörs- och läkarutbildning bygger på att litteraturen om humanioraintegrering är mycket rik inom... (More) - De senaste 20 åren har humanioraintegrering i professionsutbildning varit på frammarsch i Sverige, både som forskningsfält och högskolepedagogisk praktik. Detta syns bland annat på bildandet av ett antal tvärvetenskapliga centra och program med sådan integrering i fokus. Den akademiska litteraturen om humanioraintegration i professionsutbildning visar att utvecklingen i Sverige är en del av en internationell rörelse. Härmed presenteras en litteraturstudie med syfte att (1) beskriva forskningsläget avseende humanioraintegrering i ingenjörs- och läkarutbildning samt (2) peka ut riktningar för vidare forskning.
Valet att studera ingenjörs- och läkarutbildning bygger på att litteraturen om humanioraintegrering är mycket rik inom dessa två professionsutbildningsdomäner, i vilka humanioraintegrering som idé och praktik har en lång historia (Fox, 1985; Hitt et al., 2023). Två sökmetoder har nyttjats i litteraturstudien: nyckelordssökningar i LUBsearch och Google Scholar, samt följande av referenskedjor. Studien är en scoping review (Arksey & O’Malley, 2005).
Litteraturstudien visar att forskningsfälten ’humanioraintegrering i ingenjörsutbildning’ och ’humanioraintegrering i läkarutbildning’ har såväl likheter som skillnader.
Konceptuella och beskrivande arbeten dominerar båda fälten, och inom båda fält fokuserar konceptuella arbeten i regel på att ta fram begrepp och ramverk som kan tydliggöra generell pedagogisk potential i att integrera humaniora i respektive professionsutbildning. Beskrivande arbeten fokuserar å sin sida på att skildra genomförda eller planerade kurser eller läraktiviteter. Syftet med detta är vanligen att ge praktisk pedagogisk vägledning och/eller att på ett reflekterande snarare än metodiskt sätt utvärdera pedagogisk praktik.
De två fälten speglar också varandra i en pågående utökning av empirisk forskning. När det gäller vilken typ av forskning som denna vändning genererar finns dock olikheter.
Inom ingenjörsutbildningsfältet finns en betydande debatt om strukturella och kulturella faktorer som försvårar anammandet av reflektion och socialt ansvarstagande. Mot bakgrund av detta behandlar empirisk forskning om humanioraintegrering i ingenjörsutbildning i hög grad studenters och lärares attityder till humanioraintegrering samt vilka utmaningar och behov av organisatoriskt stöd som föreligger. Empiriska studier av utfallet av humanioraintegrering har börjat dyka upp de senaste åren men är fortfarande få.
Inom forskningsfältet ’humanioraintegrering i läkarutbildning’ har det förts en omfattande diskussion om behovet att genom forskning utvärdera den pedagogiska måluppfyllelsen med läraktiviteter som inbegriper humanistiska material och metoder. Det finns en gren inom forskningsfältet som i detta syfte tillämpar metoder som är vanliga i klinisk medicinsk forskning, exempelvis pre/post-testning eller behandlingsgrupp/kontrollgrupp. Till effektmätning används etablerade skattningsskalor för t.ex. empatisk respons, attityder, kommunikativ förmåga eller reflektionsförmåga. Det finns även en begränsad litteratur utifrån empirisk forskning i vilken kvalitativa metoder och data använts.
De två studerade fälten är också lika varandra i att de inbegriper ett växande antal litteraturstudier. Inom fältet ’humanioraintegrering i ingenjörsutbildning’ finns dock främst litteraturstudier avseende pedagogisk praktik, medan läkarutbildningsfältet i större utsträckning rymmer ansatser att sammanställa forskning om pedagogiskt utfall. Det senare har dock visat sig vara svårt eftersom tillgängliga studier har så olika utgångspunkter avseende metod och epistemologisk ansats (Dennhardt et al., 2016). Liknande diversitet kännetecknar den forskning om pedagogiskt utfall som börjat växa fram inom ingenjörsutbildningsfältet, så det är sannolikt att samma utmaning kommer att framträda där.
Mot denna bakgrund kan två huvudsakliga riktningar för vidare forskning pekas ut. 1) Såväl kvantitativ som kvalitativ empirisk forskning är underrepresenterad inom respektive fält. De empiriska studier av pedagogiskt utfall som finns tenderar att fokusera på kvantifierbar effekt eller studenters självskattning av lärande direkt efter genomförd undervisning. Det behövs därmed studier som fördjupar kunskapen om vad som sker under läraktiviteter där humaniora integreras i professionsutbildning och ställer det i relation till utfallsdata, samt longitudinella studier som följer utveckling över tid. 2) Det behöver utvecklas sätt att göra meningsfulla översikts- och metastudier som går bortom att beskriva pedagogisk praktik inom dessa mycket heterogena fält.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/8fa92f1a-a731-4529-ba3a-da9b5a35d38e
- author
- Andersson, Sara LU
- organization
- publishing date
- 2025
- type
- Contribution to conference
- publication status
- unpublished
- subject
- conference name
- Forskning om högre utbildning 2025
- conference dates
- 2025-05-08
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- 8fa92f1a-a731-4529-ba3a-da9b5a35d38e
- date added to LUP
- 2025-05-20 17:48:10
- date last changed
- 2025-05-27 10:37:04
@misc{8fa92f1a-a731-4529-ba3a-da9b5a35d38e,
abstract = {{De senaste 20 åren har humanioraintegrering i professionsutbildning varit på frammarsch i Sverige, både som forskningsfält och högskolepedagogisk praktik. Detta syns bland annat på bildandet av ett antal tvärvetenskapliga centra och program med sådan integrering i fokus. Den akademiska litteraturen om humanioraintegration i professionsutbildning visar att utvecklingen i Sverige är en del av en internationell rörelse. Härmed presenteras en litteraturstudie med syfte att (1) beskriva forskningsläget avseende humanioraintegrering i ingenjörs- och läkarutbildning samt (2) peka ut riktningar för vidare forskning. <br/><br/>Valet att studera ingenjörs- och läkarutbildning bygger på att litteraturen om humanioraintegrering är mycket rik inom dessa två professionsutbildningsdomäner, i vilka humanioraintegrering som idé och praktik har en lång historia (Fox, 1985; Hitt et al., 2023). Två sökmetoder har nyttjats i litteraturstudien: nyckelordssökningar i LUBsearch och Google Scholar, samt följande av referenskedjor. Studien är en scoping review (Arksey & O’Malley, 2005).<br/><br/>Litteraturstudien visar att forskningsfälten ’humanioraintegrering i ingenjörsutbildning’ och ’humanioraintegrering i läkarutbildning’ har såväl likheter som skillnader. <br/><br/>Konceptuella och beskrivande arbeten dominerar båda fälten, och inom båda fält fokuserar konceptuella arbeten i regel på att ta fram begrepp och ramverk som kan tydliggöra generell pedagogisk potential i att integrera humaniora i respektive professionsutbildning. Beskrivande arbeten fokuserar å sin sida på att skildra genomförda eller planerade kurser eller läraktiviteter. Syftet med detta är vanligen att ge praktisk pedagogisk vägledning och/eller att på ett reflekterande snarare än metodiskt sätt utvärdera pedagogisk praktik.<br/><br/>De två fälten speglar också varandra i en pågående utökning av empirisk forskning. När det gäller vilken typ av forskning som denna vändning genererar finns dock olikheter. <br/><br/>Inom ingenjörsutbildningsfältet finns en betydande debatt om strukturella och kulturella faktorer som försvårar anammandet av reflektion och socialt ansvarstagande. Mot bakgrund av detta behandlar empirisk forskning om humanioraintegrering i ingenjörsutbildning i hög grad studenters och lärares attityder till humanioraintegrering samt vilka utmaningar och behov av organisatoriskt stöd som föreligger. Empiriska studier av utfallet av humanioraintegrering har börjat dyka upp de senaste åren men är fortfarande få. <br/><br/>Inom forskningsfältet ’humanioraintegrering i läkarutbildning’ har det förts en omfattande diskussion om behovet att genom forskning utvärdera den pedagogiska måluppfyllelsen med läraktiviteter som inbegriper humanistiska material och metoder. Det finns en gren inom forskningsfältet som i detta syfte tillämpar metoder som är vanliga i klinisk medicinsk forskning, exempelvis pre/post-testning eller behandlingsgrupp/kontrollgrupp. Till effektmätning används etablerade skattningsskalor för t.ex. empatisk respons, attityder, kommunikativ förmåga eller reflektionsförmåga. Det finns även en begränsad litteratur utifrån empirisk forskning i vilken kvalitativa metoder och data använts. <br/><br/>De två studerade fälten är också lika varandra i att de inbegriper ett växande antal litteraturstudier. Inom fältet ’humanioraintegrering i ingenjörsutbildning’ finns dock främst litteraturstudier avseende pedagogisk praktik, medan läkarutbildningsfältet i större utsträckning rymmer ansatser att sammanställa forskning om pedagogiskt utfall. Det senare har dock visat sig vara svårt eftersom tillgängliga studier har så olika utgångspunkter avseende metod och epistemologisk ansats (Dennhardt et al., 2016). Liknande diversitet kännetecknar den forskning om pedagogiskt utfall som börjat växa fram inom ingenjörsutbildningsfältet, så det är sannolikt att samma utmaning kommer att framträda där. <br/><br/>Mot denna bakgrund kan två huvudsakliga riktningar för vidare forskning pekas ut. 1) Såväl kvantitativ som kvalitativ empirisk forskning är underrepresenterad inom respektive fält. De empiriska studier av pedagogiskt utfall som finns tenderar att fokusera på kvantifierbar effekt eller studenters självskattning av lärande direkt efter genomförd undervisning. Det behövs därmed studier som fördjupar kunskapen om vad som sker under läraktiviteter där humaniora integreras i professionsutbildning och ställer det i relation till utfallsdata, samt longitudinella studier som följer utveckling över tid. 2) Det behöver utvecklas sätt att göra meningsfulla översikts- och metastudier som går bortom att beskriva pedagogisk praktik inom dessa mycket heterogena fält. <br/>}},
author = {{Andersson, Sara}},
language = {{eng}},
title = {{Integrering av humaniora i läkar- och ingenjörsutbildning : En bild av forskningsläget och riktningar för vidare forskning}},
year = {{2025}},
}