Skoltidens makt
(1995) In Zenit p.15-28- Abstract (Swedish)
- Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.
I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol-... (More) - Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.
I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol- eller samhällsmoderniseringen, utan försöker helt enkelt belysa hur skolobligatoriet organiserar, strukturerar och ordnar tiden — såväl den sociala som den individuella. Den obligatoriska skolgången innebär nämligen för det första en långvarig och ständig upprepning av liknande aktiviteter, vilken får till resultat att eleven blir inordnad i ett visst temporalt vanemönster. Detta speglar delvis skolans tidsmässiga inplacering i samhället och aktualiserar i synnerhet dess relation till andra sfärer i samhället, t.ex. familjen, lönearbetet och den högre utbildningen. Skolobligatoriet ger för det andra ett bidrag till produktionen av en social tidtabell genom att skolgången förbrukar tid i varje individs liv och därmed definierar ordningsföljden mellan olika aktiviteter och faser i individernas liv och, som en aggregerad konsekvens därav, i det sociala livet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/640708
- author
- Persson, Anders LU
- organization
- publishing date
- 1995
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- skolplikt, sociologi, tid, skola, skoltvång, skoltid, sociology, makt, skolforskning, utbildningsvetenskap, educational sciences
- in
- Zenit
- issue
- 1/1995
- pages
- 15 - 28
- publisher
- Zenit Samhällsstudier
- ISSN
- 0044-3980
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- Ett utdrag ur ”Skoltidens makt” ingick i högskoleprovets läsförståelseprov 1998.
- id
- 88a50570-8031-4d22-a09d-42d9c537d258 (old id 640708)
- date added to LUP
- 2016-04-01 16:05:01
- date last changed
- 2018-11-21 20:38:35
@article{88a50570-8031-4d22-a09d-42d9c537d258,
abstract = {{Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.<br/>I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol- eller samhällsmoderniseringen, utan försöker helt enkelt belysa hur skolobligatoriet organiserar, strukturerar och ordnar tiden — såväl den sociala som den individuella. Den obligatoriska skolgången innebär nämligen för det första en långvarig och ständig upprepning av liknande aktiviteter, vilken får till resultat att eleven blir inordnad i ett visst temporalt vanemönster. Detta speglar delvis skolans tidsmässiga inplacering i samhället och aktualiserar i synnerhet dess relation till andra sfärer i samhället, t.ex. familjen, lönearbetet och den högre utbildningen. Skolobligatoriet ger för det andra ett bidrag till produktionen av en social tidtabell genom att skolgången förbrukar tid i varje individs liv och därmed definierar ordningsföljden mellan olika aktiviteter och faser i individernas liv och, som en aggregerad konsekvens därav, i det sociala livet.}},
author = {{Persson, Anders}},
issn = {{0044-3980}},
keywords = {{skolplikt; sociologi; tid; skola; skoltvång; skoltid; sociology; makt; skolforskning; utbildningsvetenskap; educational sciences}},
language = {{swe}},
number = {{1/1995}},
pages = {{15--28}},
publisher = {{Zenit Samhällsstudier}},
series = {{Zenit}},
title = {{Skoltidens makt}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/4562026/1245765.pdf}},
year = {{1995}},
}