Klimatberäkning av livsmedel

Abstract (Swedish)

Det råder idag en bred samsyn om att vårt klimat påverkas kraftigt av de växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika industrier och verksamheter. Det globala klimatet blir varmare och jordens medeltemperatur stiger. I Sverige står livsmedelsproduktionen för en betydelsefull del av Sveriges totala miljöpåverkan, ca 25 % av de totala utsläppen från konsumentdriven produktion. Detta motsvarar ca 2 ton CO2 ekvivalenter per person och år.
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga klimatpåverkande faktorer från Atrias verksamhet samt utveckla en beräkningsmodell för att kunna beräkna utsläppen för en enskild produkt. Målet med arbetet har även varit att undersöka tillämpningen för dessa klimatberäkningar samt finna mervärden hos produkter med hänsyn till miljö och ekonomi.
Genom intervjuer och närmre kontakt med marknadsavdelningen på Atria har arbetet kunnat formas. Litteratursökning har präglat större delen av arbetet och stort fokus har lagts på insamling av klimattal för olika typer av livsmedel. Genom denna information har en databas byggts upp för olika råvaror baserade på ett antal kriterier. Transparens i metoden har varit viktigt och noggrann dokumentation och motivering av antaganden har gjorts för att stärka beräkningarna.
Att beräkna klimatpåverkan från livsmedel är komplicerat av flera anledningar. Livsmedelskedjan är lång och komplex vilket gör att det kan vara svårt att få fram tillförlitliga data. Det finns dels stora variationer inom jordbruksverksamheten vilket leder till stora skillnader i klimatbelastning för samma livsmedel. Aspekter så som att kol kan lagras eller avges från marken och utsläpp från markändring, dvs skog röjs för att ge plats åt foderproduktion och bete, räknas i de flesta fall inte med i de studerade livscykelanalyserna.
Resultatet visar att positiva fördelar, när det kommer till klimatpåverkan, kan påvisas hos vissa produkter jämfört med andra. Klimatbelastningen är till stor grad beroende på typ av kött och mängd kött. Receptförändringar för korv har studerats närmre där en del av köttet byts ut mot morot. Genom att sänka kötthalten i en fläskkorv med 10 % och ersätta köttet med morot så besparas 0.6 kg CO2e/ kg korv. Från denna receptförändring har även andra fördelar observerats, bl.a. anger kunder som arbetar i storkök att korven håller sig saftigare under en längre tid vid värmehållning. Prisskillnaden på kött och morot är även stor, vilket också leder till ekonomiska fördelar.
En analys av produkternas försörjningskedja gav insyn i hur stor påverkan olika parametrar har på det totala utsläppet, exempelvis för förpackning och transporter. Skillnader mellan produkter analyserades och den generella slutsatsen var att större utsläpp från köttråvaran (speciellt för produkter med hög andel nötkött) ledde till obetydlig påverkan från övriga parametrar. För produkter som inte innehåller kött kan större del av utsläppen hänvisas till energianvändning, förpackning och transporter.
Användningsområdet för dessa beräkningar har närmre diskuterats i rapporten. Ett stort intresse för denna information finns inom den offentliga sektorn. En viktig drivkraft till miljökraven hos myndigheterna är krav från kunder och brukare på att verksamheten ställer miljö- och sociala krav. Krav på miljödeklarationer finns att ställa i upphandlingar och krav rörande klimat kommer troligtvis få större inverkan i framtiden.
För att enklare kunna nå ut med informationen till offentliga upphandlare och inköpare krävs att beräkningarna implementeras i någon form av måltidsplaneringsverktyg. För att informationen ska kunna registreras i programmen krävs att beräkningarna verifieras av en tredje part. Information rörande en tredjehandsgranskning är oklar och inga direkta krav eller standarder finns att tillgå vilket gör det svårare att anpassa beräkningen för en sådan granskning. Viktigt har därför varit att dokumentera beräkningen väl och använda trovärdiga offentliga källor. Vidare kan de beräknade siffrorna kommuniceras ut via hemsidan och kundtidningar. Möjligheten att förmedla ut produktens belastning samt visa hur Atria arbetar med klimatfrågan kan skapa mervärde hos produkten.

Popular Abstract (Swedish)

Matens utsläpp av växthusgaser - Beräkningar för klimatet

Jordens klimat blir allt varmare. Fler skogsbränder, stigande havsnivåer, extrem torka, fler och intensivare regnfall är några av de klimateffekter vi står inför. FN:s klimatpanel IPCC har gått ut med att människans påverkan ligger bakom större delen av den temperaturökning som skett sedan 1900-talets mitt. Genom att kartlägga klimatpåverkande utsläpp från företag kan arbetet med att minska utsläppen effektiviseras.
Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största bransch, sett till omsättningen, och den har direkt koppling till flera av FN:s hållbarhetsmål och begränsad klimatpåverkan är en av dom. Det har beräknats att ca 25 % av utsläppen från svensk konsumentdriven produktion härstammar från livsmedelsindustrin. Detta betyder att maten vi äter och slänger släpper ut växthusgaser motsvarande ca 2 ton CO2 per person och år. I jämförelse släpper ett genomsnittligt hushålls transporter också ut ca 2 ton CO2 per person och år. Många är bekymrade över utsläpp från transporter men glömmer bort att matval och matsvinn har en lika stor betydelse för miljön.
Utsläppen måste minskas drastiskt för att vi ska nå de klimat- och miljömålen som riksdagen satt upp. För att kunna uppnå dessa klimatmål blir utsläppsfrågan ett viktigt inslag i offentliga upphandlingar. Offentliga upphandlingar omsätter i Sverige idag ca 500 miljarder kronor och är en viktig del i många företags omsättning. I nuläget saknar många företag specifik information om klimatpåverkan av deras produkter, något som lär blir allt viktigare för att vinna offentliga upphandlingar i framtiden.
Atria Scandinavia är ett stort livsmedelsföretag i Norden som främst producerar kött- och charkvaror. Genom att sammanställa en databas med klimattal för olika typer av råvaror kan klimatutsläppen beräknas för varje produkt baserat på dess innehåll. Utöver utsläpp från råvaror inkluderas även klimatutsläppen från företagets verksamhet. Där ingår utsläpp från b.la tjänsteresor, transporter av råvaror samt färdigvaror, förpackning och energianvändning. Igenom att tillämpa informationen i denna databas i en beräkningsmodell med systemgränserna från primärproduktionen till färdig vara ut till kunden kan utsläppen enkelt beräknas.
I nuläget har beräkningsmodellen tillämpats för ca 70 olika recept. Resultatet talar sitt tydliga språk då man enkelt kan se hur den absolut största miljöboven bland råvarorna är kött, framförallt nötkött. Igenom att jämföra en vanlig nötköttskorv med t.ex. en kycklingkorv syns tydligt att nötköttkorven har störst miljöpåverkan. Nötköttskorven släpper ut 17.8 kg CO2 per kg korv mot kycklingkorvens 2.5, dvs mer än sju gånger så mycket.
Modellen visar att nötkött är den ur klimatsynpunkt sämsta råvaran och kyckling den bästa när det kommer till köttinnehåll i charkprodukter. Vegetabiliska råvaror är betydligt mer klimatsmart och de recept som ersätter delar av köttinnehållet med t.ex. morot sänker klimatbelastningen avsevärt. Till exempel Atrias ”fläskmiddagskorv 9% fetthalt” utan morot ger ett utsläpp på 4.4 kg CO2 per kg medans Atrias ”fläskmiddagskorv med morot 9% fetthalt” har ett utsläpp på bara 3.8 kg CO2 per kg. Detta är en minskning på 14 %.
Det finns helt enkelt mycket förbättringar vi kan göra i dagens livsmedelsindustri för att minska klimatbelastningen. Men detta måste ske med ett tätt samarbete med konsumenterna. Ett förändrat konsumtionsmönster är viktigt för att nya klimatsmarta produkter ska kunna utvecklas och spridas på marknaden

• author: Wernquist, Johanna
• supervisor: Björn Bergenståhl; Ingegerd Sjöholm
• organization: Food Technology and Nutrition (M.Sc.)
• course: KLG820 20171
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Agriculture and Food Sciences; Technology and Engineering
• keywords: klimatpåverkan, Atria, klimatbelastning, klimatavtryck, livsmedel, koldioxidekvivalenter, beräkningsmodell, livsmedelsteknologi, food technology
• language: Swedish
• id: 8913658
• date added to LUP: 2019-05-20 09:43:02
• date last changed: 2019-05-20 09:43:02