Voice use in teaching environments: Speakers' comfort

Abstract

Teachers have high occupational voice demands and is a group frequently presented at voice clinics. Little is known about the teachers’ own view of the contribution from the environment and about the teachers’ voice use at their work-place.

The purpose of the present thesis was ; to develop and assess a self-rating instrument for the rating of throat-related problems in relation to voice, to investigate the voices and the voice use of teaching staff in their teaching environment, to explore the prevalence of voice problems in Swedish teachers, to explore the teachers’ ratings of aspects of their working environment that can be presumed to have an impact on vocal behavior and voice function, to clinically assess the voice function in teachers with self-rated voice problems and to compare to the voice function in their vocally healthy colleagues.

It was shown that voice problems in teachers emerge in the interplay of the individual and the environment and that 13% of the teachers suffer from voice problems. Teachers with voice problems are more affected by any loading factor in the work-environment than their voice healthy colleagues, and they are more perceptive of the room acoustics. The differences between the teachers with voice problems and their voice healthy colleagues were shown during field-measurements of the voice during a whole typical school day, while the findings from the clinical examinations of larynx and voice did not differ between the groups Teachers with voice problems differ from their voice healthy colleagues also in their ratings of the time for vocal recovery and by suffering from voice problems also without a concurring cold. No correlation was found between subjective assessment of voice problems and deviations of laryngeal morphology or voice quality. When investigating or diagnosing voice dysfunction, the individual’s self assessment of the problems needs to be covered. Reports of throat-symptoms are common in investigations of teachers’ voices. The Voice Handicap Index-Throat proved to be a stable instrument for the estimation of self-perceived voice and throat problems.

In conclusion: Teachers with voice problems are more affected by vocally loading factors in the work-environment, 13% of the teachers suffer from voice problems and the differences in their voice use differed from their voice healthy colleagues’ clearest, measured during a whole school-day.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Undervisning ställer stora krav på lärares röster. Rösten behövs som ett pedagogiskt verktyg, i kommunikation med eleverna, i allt ifrån högläsning till instruktioner i idrottshallen. I en studie från 1996 beskrev Fritzell (1996) att lärare är överrepresenterade i väntrummen på röstmottagningarna. Flera studier om förekomsten av röstproblem hos lärare har genomförts i olika länder (se Tabell 1) men hittills ingen i Sverige.

Röstproblem kan ha olika grund. Sedan ett tjugotal år har forskningen kring orsaker till röstproblem hos lärare koncentrerats på den belastning som lärarrösten utsätts för i klassrummet. Röstbelastande faktorer finns i arbetsmiljön, till exempel om man måste tala mycket och länge, om man får otillräckliga pauser, om det finns bakgrundsbuller och om rummet har dålig akustik. Röstbelastande faktorer kan också vara relaterade till individen. Kön, ålder, psykiskt och fysiskt hälsotillstånd och stress kan vara faktorer som har betydelse för uppkomst av röstproblem.

Idag är mycket känt om lärares röster och röstanvändning, från enkätstudier och laboratoriestudier. Däremot är ännu mycket okänt om hur lärare uppfattar sin arbetsmiljö ur röstsynpunkt. Det finns få studier om hur lärare använder sina röster i det dagliga arbetet. Jämförande studier om den dagliga röstanvändningen hos lärare med röstproblem och deras röstfriska kollegor saknas nästan helt. Klassrummets akustik har undersökts i en mängd studier men då med fokus på eleven/lyssnaren. Trots att klassrumsakustiken ofta nämns som bidragande orsak till röstbelastning och röstproblem har den sällan undersökts i relation till lärarens röst.

Syftet med denna avhandling var att:

undersöka hur lärare bedömer faktorer i arbetsmiljön som anses påverka rösten och särskilt sätta fokus på rumsakustiken (studie II-IV).

• undersöka förekomst av röstproblem hos svenska lärare (studie II).

• utveckla ett bedömningsinstrument för lärares och patienters självbedömning av röst och halssymtom (studie I).

• studera lärares röstfunktion (studie III) och den vardagliga röstanvändningen i undervisningen (studie IV) och göra jämförelser mellan lärare med röstproblem och deras röstfriska kollegor.

Resultaten från studie I-IV visar i sammanfattning att:

Samspelet mellan individ och miljö är avgörande för lärares röstproblem. Lärare med röstproblem påverkas mer av belastande faktorer i arbetsmiljön än de röstfriska kollegorna. Röstproblemen framträdde tydligast i arbetet och endast få mätbara skillnader fanns mellan lärare med röstproblem och deras röstfriska kollegor vid traditionella, kliniska undersökningar. Resultaten visar att 13 % av lärarna lider av röstproblem. Alla lärare upplever någon gång påverkad röstfunktion men lärare som anger att de har röstproblem skiljer sig från röstfriska lärare i självskattningen av röstsymtomen, i skattningen av återhämtningstiden efter röstbelastning och i att de i högre grad har problem med rösten utan att vara förkylda.

• Lärare med röstproblem påverkas mer av klassrummets akustik och bedömer den i högre grad som hindrande för rösten. Lärare med röstproblem belastas mer av bakgrundsbuller och skattar luften som torrare i högre grad än de friska kollegorna. Hela gruppen av lärare i studie II bedömde bakgrundsbullret från eleverna, fläktar och ljud som kommer utifrån klassrummet som störande (studie II).

• Röstanvändningen hos lärare med röstproblem skiljer sig från röstanvändningen hos de friska kollegorna under skoldagen, i synnerhet under lektionstid. Resultaten från studie IV visar att den ackumulerade röstanvändningen över tid är högre och de har ett högre antal stämbandsvibrationer per tidsenhet. Därtill har de en sämre flexibilitet i röstfunktionen och klarar inte av att förändra röstläget (F0) i relation till ökning av röststyrkan (SPL) på samma sätt som de röstfriska kollegorna (Studie IV).

• Hosta, harklingar och andra symtom från halsen är vanligt förekommande hos röstpatienter i allmänhet och rapporterades också av lärare, både med och utan självskattade röstproblem. Hos en yrkesblandad grupp friska kontroller förekom också symtom från halsen. Tidigare har det inte funnits något instrument för bedömning av halssymtom utom för specifika diagnoser och inte i relation till röst. Det instrument för självskattning av symtom från både hals och röst som utvecklades och prövades i studie I, Voice Handicap Index-Throat, bedömdes som stabilt. VHI-T fyller en viktig funktion för att kunna sätta symtom från halsen i relation till röstfunktionen. Symtom från halsen bedöms traditionellt som tidiga tecken på röstproblem (Studie I).

• Vid studier av t ex. lärares röstproblem och – funktion är det viktigt att ta hänsyn till individens egen skattning av problemen. Detta är även en kliniskt viktig implikation. I likhet med andras resultat fanns det ingen korrelation mellan de självskattade röst- (och hals-) problemen och bedömningen av avvikelser i röstkvalitet eller larynx. (Studie III)

• Resultaten visar att diskussioner om arbetsmiljö och belastande faktorer i miljön måste ingå i behandlingen av röstpatienter med röstkrav i yrket och att området röstergonomi bör beredas plats.

• author: Lyberg Åhlander, Viveka
• supervisor: Anders Löfqvist; Roland Rydell
• opponent: Professor Simberg, Susanna, Åbo Akademy
• organization: Logopedics, Phoniatrics and Audiology; EpiHealth: Epidemiology for Health
• publishing date: 2011
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Other Medical Sciences not elsewhere specified; Otorhinolaryngology
• keywords: voice, vocal load, teachers, voice quality, room acoustics, work environment, F0, Sound pressure level, vocal dose, high-speed imaging, voice accumulation
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2011:24
• pages: 178 pages
• defense location: Palaestra, Lund University
• defense date: 2011-04-05 13:15:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-86671-73-0
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 1893fd32-b46f-47a1-9f26-ba6e3a253475 (old id 1858050)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:46:51
• date last changed: 2019-05-21 23:38:38