Advanced

Skoltidens makt

Persson, Anders LU (1995) In Zenit p.15-28
Abstract (Swedish)
Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.
I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol-... (More)
Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.
I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol- eller samhällsmoderniseringen, utan försöker helt enkelt belysa hur skolobligatoriet organiserar, strukturerar och ordnar tiden — såväl den sociala som den individuella. Den obligatoriska skolgången innebär nämligen för det första en långvarig och ständig upprepning av liknande aktiviteter, vilken får till resultat att eleven blir inordnad i ett visst temporalt vanemönster. Detta speglar delvis skolans tidsmässiga inplacering i samhället och aktualiserar i synnerhet dess relation till andra sfärer i samhället, t.ex. familjen, lönearbetet och den högre utbildningen. Skolobligatoriet ger för det andra ett bidrag till produktionen av en social tidtabell genom att skolgången förbrukar tid i varje individs liv och därmed definierar ordningsföljden mellan olika aktiviteter och faser i individernas liv och, som en aggregerad konsekvens därav, i det sociala livet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
skolplikt, sociologi, tid, skola, skoltvång, skoltid, sociology, makt, skolforskning, utbildningsvetenskap, educational sciences
in
Zenit
issue
1/1995
pages
15 - 28
publisher
Syndikalistiska ungdomsförbundet
ISSN
0044-3980
language
Swedish
LU publication?
yes
id
88a50570-8031-4d22-a09d-42d9c537d258 (old id 640708)
date added to LUP
2007-12-06 11:51:27
date last changed
2016-08-23 07:37:46
@article{88a50570-8031-4d22-a09d-42d9c537d258,
  abstract     = {Att gå i skolan är fullkomligt normalt. Förmodligen är det ett av skälen till att utbildningsforskningen sällan frågar vad det betyder att varje person i vårt samhälle tvingas tillbringa nio år i den obligatoriska skolan. Betydligt vanligare är det att fråga vad, hur och varför eleverna lär sig i skolan. Intresset för skoltidens innehåll är helt enkelt större än för skoltiden som sådan. Skoltidens makt bestäms alltså i allmänhet med referens till innehållet i det eleverna lär sig i skolan, men kan emellertid också referera till det faktum att alla går i skolan och att det, helt oberoende av innehåll, får konsekvenser för samhällets och individernas tid.<br/>I denna artikel gör sig författaren varken till tolk för den ena eller andra skol- eller samhällsmoderniseringen, utan försöker helt enkelt belysa hur skolobligatoriet organiserar, strukturerar och ordnar tiden — såväl den sociala som den individuella. Den obligatoriska skolgången innebär nämligen för det första en långvarig och ständig upprepning av liknande aktiviteter, vilken får till resultat att eleven blir inordnad i ett visst temporalt vanemönster. Detta speglar delvis skolans tidsmässiga inplacering i samhället och aktualiserar i synnerhet dess relation till andra sfärer i samhället, t.ex. familjen, lönearbetet och den högre utbildningen. Skolobligatoriet ger för det andra ett bidrag till produktionen av en social tidtabell genom att skolgången förbrukar tid i varje individs liv och därmed definierar ordningsföljden mellan olika aktiviteter och faser i individernas liv och, som en aggregerad konsekvens därav, i det sociala livet.},
  author       = {Persson, Anders},
  issn         = {0044-3980},
  keyword      = {skolplikt,sociologi,tid,skola,skoltvång,skoltid,sociology,makt,skolforskning,utbildningsvetenskap,educational sciences},
  language     = {swe},
  number       = {1/1995},
  pages        = {15--28},
  publisher    = {Syndikalistiska ungdomsförbundet},
  series       = {Zenit},
  title        = {Skoltidens makt},
  year         = {1995},
}