Bättre inomhusmiljö : Vädringsvanor i flerfamiljshus
(2026)- Abstract (Swedish)
- Projektet har demonstrerat hur man kan tillverka mätutrustning för att mäta fönster- och dörröppningar och ett antal förslag presenteras för att göra mätningarna säkrare. Dessutom har projektet mätt öppningsvinklar i 15 bostäder under ett år varje minut, med kvantitativa resultat. Mätningar har gjorts för att koppla luftflöden till öppningar med små vinklar. Det har gjorts systematiska, förenklade energisimuleringar baserat på dessa mätningar för att ge en uppskattning av hur mycket extra energianvändning som vädring medför. En enkätstudie har också genomförts för att undersöka de boende upplevelse och deras vädringsbeteende och möjliggöra en jämförelse mellan deras rapporterade vädring och den verkliga, uppmätta vädringen. Jämförelsen... (More)
- Projektet har demonstrerat hur man kan tillverka mätutrustning för att mäta fönster- och dörröppningar och ett antal förslag presenteras för att göra mätningarna säkrare. Dessutom har projektet mätt öppningsvinklar i 15 bostäder under ett år varje minut, med kvantitativa resultat. Mätningar har gjorts för att koppla luftflöden till öppningar med små vinklar. Det har gjorts systematiska, förenklade energisimuleringar baserat på dessa mätningar för att ge en uppskattning av hur mycket extra energianvändning som vädring medför. En enkätstudie har också genomförts för att undersöka de boende upplevelse och deras vädringsbeteende och möjliggöra en jämförelse mellan deras rapporterade vädring och den verkliga, uppmätta vädringen. Jämförelsen visar att de boende både under- och överrapporterarar sin vädring med en liten tendens att underrapportera. Resultaten tyder på att på gruppnivå kommer enkätsvar att fördela sig balanserat och överensstämma med de uppmätta vädringstiderna. Men på individnivå kan skillnader förväntas förekomma. Resultaten visar att de boende vädrar under alla årstider. Exempelvis är medelvädringstiden för de uppmätta öppningarna 73 minuter per dag per öppning och 230 minuter per bostad under vinterperioden. Dock är den uppmätta vädringsvinkeln förhållandevis liten under vintern. Enkätsvar visar att de boende anger dålig luftkvalitet som främsta orsak till att de öppnar under vintern. Både enkätsvaren och den uppmätta vädringen visar att de boende inte upplever att ventilationssystemet och dess utformning, prestanda, funktion och flöden skapar tillfredsställande luftkvalitet i bostäderna. Detta måste studeras mer för att förstå varför de boende upplever dålig luftkvalitet och agerar utifrån detta. Resultatet från energiberäkningarna ger ett intervall mellan cirka 0 kWh/(år·m²) och 28 kWh/(år·m²) för den energin som krävs för att kompensera för vädringsförlusterna. Flera förenklingar har gjorts vid energiberäkningarna. Dels har det antagits normala värden på byggnadens prestanda och brukarnas internlaster, dels har beräkningarna inte tagit med vindlasters eller ventilationssystemets påverkan på tryckfördelningen runt huset och heller inte eventuellt korsdrag genom att två fönster, utan stängd innerdörr, har öppnats samtidigt. Påverkan av vind och korsdrag skulle öka energianvändningsökningen medan undertryck av frånluftsventilation skulle minska den. I energimodellen har det antagits en konstant innetemperatur. Radiatorernas förmåga att reglera värmetillförseln spelar också in. Detta sammantaget innebär att det möjliga intervallet för extra energianvändning på grund av vädring i själva verket är ännu större, och med det kommer en angelägenhet att fortsätta mäta denna parameter och bygga mer komplicerade beräkningsmodeller för att öka precision vid projektering. Bedömningen är att den extra energianvändningen snarare är högre än det beräknade genomsnittet på 6,4 kWh/(år·m²) och därmed betydligt högre än schablonvärdet 4 kWh/(år·m²). I projektet har en fungerande mätmetod utvecklats. Den frekventa omfattningen på den uppmätta vädringen, även vintertid, visar att vädring är en faktor som måste beaktas vid all energibetraktelse av byggnader och att mer forskning kring detta behövs; både i form av mätningar och simuleringar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/67fea199-1db0-4604-8d6a-459abc2b0540
- author
- Davidsson, Henrik LU ; Johansson, Dennis LU ; Nordquist, Birgitta LU ; Fransson, Victor LU and Bagge, Hans LU
- organization
- publishing date
- 2026-04-13
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Vädring, fönster, Energi, Innemiljö, Mätningar, Simulringar, Öppningsvinkel, Vädringstider
- pages
- 68 pages
- publisher
- Energimyndigheten
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 67fea199-1db0-4604-8d6a-459abc2b0540
- alternative location
- https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/data-om-finansiering-av-forskning-och-innovation/projektdatabas/sokresultat/?registrationnumber=2021-200464
- date added to LUP
- 2026-04-27 11:48:04
- date last changed
- 2026-05-04 11:15:41
@techreport{67fea199-1db0-4604-8d6a-459abc2b0540,
abstract = {{Projektet har demonstrerat hur man kan tillverka mätutrustning för att mäta fönster- och dörröppningar och ett antal förslag presenteras för att göra mätningarna säkrare. Dessutom har projektet mätt öppningsvinklar i 15 bostäder under ett år varje minut, med kvantitativa resultat. Mätningar har gjorts för att koppla luftflöden till öppningar med små vinklar. Det har gjorts systematiska, förenklade energisimuleringar baserat på dessa mätningar för att ge en uppskattning av hur mycket extra energianvändning som vädring medför. En enkätstudie har också genomförts för att undersöka de boende upplevelse och deras vädringsbeteende och möjliggöra en jämförelse mellan deras rapporterade vädring och den verkliga, uppmätta vädringen. Jämförelsen visar att de boende både under- och överrapporterarar sin vädring med en liten tendens att underrapportera. Resultaten tyder på att på gruppnivå kommer enkätsvar att fördela sig balanserat och överensstämma med de uppmätta vädringstiderna. Men på individnivå kan skillnader förväntas förekomma. Resultaten visar att de boende vädrar under alla årstider. Exempelvis är medelvädringstiden för de uppmätta öppningarna 73 minuter per dag per öppning och 230 minuter per bostad under vinterperioden. Dock är den uppmätta vädringsvinkeln förhållandevis liten under vintern. Enkätsvar visar att de boende anger dålig luftkvalitet som främsta orsak till att de öppnar under vintern. Både enkätsvaren och den uppmätta vädringen visar att de boende inte upplever att ventilationssystemet och dess utformning, prestanda, funktion och flöden skapar tillfredsställande luftkvalitet i bostäderna. Detta måste studeras mer för att förstå varför de boende upplever dålig luftkvalitet och agerar utifrån detta. Resultatet från energiberäkningarna ger ett intervall mellan cirka 0 kWh/(år·m²) och 28 kWh/(år·m²) för den energin som krävs för att kompensera för vädringsförlusterna. Flera förenklingar har gjorts vid energiberäkningarna. Dels har det antagits normala värden på byggnadens prestanda och brukarnas internlaster, dels har beräkningarna inte tagit med vindlasters eller ventilationssystemets påverkan på tryckfördelningen runt huset och heller inte eventuellt korsdrag genom att två fönster, utan stängd innerdörr, har öppnats samtidigt. Påverkan av vind och korsdrag skulle öka energianvändningsökningen medan undertryck av frånluftsventilation skulle minska den. I energimodellen har det antagits en konstant innetemperatur. Radiatorernas förmåga att reglera värmetillförseln spelar också in. Detta sammantaget innebär att det möjliga intervallet för extra energianvändning på grund av vädring i själva verket är ännu större, och med det kommer en angelägenhet att fortsätta mäta denna parameter och bygga mer komplicerade beräkningsmodeller för att öka precision vid projektering. Bedömningen är att den extra energianvändningen snarare är högre än det beräknade genomsnittet på 6,4 kWh/(år·m²) och därmed betydligt högre än schablonvärdet 4 kWh/(år·m²). I projektet har en fungerande mätmetod utvecklats. Den frekventa omfattningen på den uppmätta vädringen, även vintertid, visar att vädring är en faktor som måste beaktas vid all energibetraktelse av byggnader och att mer forskning kring detta behövs; både i form av mätningar och simuleringar.}},
author = {{Davidsson, Henrik and Johansson, Dennis and Nordquist, Birgitta and Fransson, Victor and Bagge, Hans}},
institution = {{Energimyndigheten}},
keywords = {{Vädring; fönster; Energi; Innemiljö; Mätningar; Simulringar; Öppningsvinkel; Vädringstider}},
language = {{swe}},
month = {{04}},
title = {{Bättre inomhusmiljö : Vädringsvanor i flerfamiljshus}},
url = {{https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/data-om-finansiering-av-forskning-och-innovation/projektdatabas/sokresultat/?registrationnumber=2021-200464}},
year = {{2026}},
}