Advanced

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola

Persson, Anders LU and Persson, Johannes LU (2017) In Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola
Abstract (Swedish)
Sedan 2010 stadgar skollagen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Skollagen ger i sig ingen ledning till hur dessa begrepp ska tolkas. Uttrycket står på en egen rad i kap 1 §5, som annars handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, förhål-landet till religion, med mera. Avsaknaden av precisering av begreppet är problematisk då det är första gången som begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förekommer i skol-lagen.

Skolan är inte först ut med att tala om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En lik-nande paragraf infördes i högskolelagen 1977. En jämförelse mellan hur begreppen tolkats och preciserats visar också att Skolverket lagt sig nära Högskoleverkets... (More)
Sedan 2010 stadgar skollagen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Skollagen ger i sig ingen ledning till hur dessa begrepp ska tolkas. Uttrycket står på en egen rad i kap 1 §5, som annars handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, förhål-landet till religion, med mera. Avsaknaden av precisering av begreppet är problematisk då det är första gången som begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förekommer i skol-lagen.

Skolan är inte först ut med att tala om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En lik-nande paragraf infördes i högskolelagen 1977. En jämförelse mellan hur begreppen tolkats och preciserats visar också att Skolverket lagt sig nära Högskoleverkets formuleringar.

Olika inramningar gör dock att vetenskaplig grund kan komma att betyda olika saker inom till exempel högre utbildning och skola. En sådan skillnad kan vara att i högre utbildning har utbildningens innehåll varit viktigast medan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan omfattar mer, och kanske i synnerhet pedagogiken. Det gör, menar vi, att man inte utan vidare kan ta för givet att innebörden i lagtexten är entydig för dem som har att om-sätta det lagen säger i skolans verksamhet. Det kan till och med vara så att skolan borde tolka begreppet och förstå dess användning annorlunda än på andra områden.

Krejsler (2013) menar att inom det medicinska fältet har evidensdiskursen sitt ursprung i professionen själv. Den har utvecklats ”underifrån”. Inom skola och socialt arbete, som han undersökt, är det däremot politiker och policy-makers som agerat för att ändra befintliga tillvägagångssätt. Vår hypotes är att det finns en liknande skillnad mellan högre utbildning och skola med avseende på vetenskaplig grund, den förra förefaller ha vuxit ur forskarpraxis, medan den senare mer verkar ha politiken som grund. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
in press
subject
keywords
vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, educational sciences, philosophy, sociology
in
Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola
publisher
Lund University
ISBN
978-91-983575-2-3
language
Swedish
LU publication?
yes
id
b08e25bf-b816-4695-a328-fbc0b57b8931
date added to LUP
2017-02-07 10:09:28
date last changed
2018-01-16 06:10:53
@inbook{b08e25bf-b816-4695-a328-fbc0b57b8931,
  abstract     = {Sedan 2010 stadgar skollagen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Skollagen ger i sig ingen ledning till hur dessa begrepp ska tolkas. Uttrycket står på en egen rad i kap 1 §5, som annars handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, förhål-landet till religion, med mera. Avsaknaden av precisering av begreppet är problematisk då det är första gången som begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förekommer i skol-lagen.<br/><br/>Skolan är inte först ut med att tala om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En lik-nande paragraf infördes i högskolelagen 1977. En jämförelse mellan hur begreppen tolkats och preciserats visar också att Skolverket lagt sig nära Högskoleverkets formuleringar.<br/><br/>Olika inramningar gör dock att vetenskaplig grund kan komma att betyda olika saker inom till exempel högre utbildning och skola. En sådan skillnad kan vara att i högre utbildning har utbildningens innehåll varit viktigast medan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan omfattar mer, och kanske i synnerhet pedagogiken. Det gör, menar vi, att man inte utan vidare kan ta för givet att innebörden i lagtexten är entydig för dem som har att om-sätta det lagen säger i skolans verksamhet. Det kan till och med vara så att skolan borde tolka begreppet och förstå dess användning annorlunda än på andra områden. <br/><br/>Krejsler (2013) menar att inom det medicinska fältet har evidensdiskursen sitt ursprung i professionen själv. Den har utvecklats ”underifrån”. Inom skola och socialt arbete, som han undersökt, är det däremot politiker och policy-makers som agerat för att ändra befintliga tillvägagångssätt. Vår hypotes är att det finns en liknande skillnad mellan högre utbildning och skola med avseende på vetenskaplig grund, den förra förefaller ha vuxit ur forskarpraxis, medan den senare mer verkar ha politiken som grund.},
  author       = {Persson, Anders and Persson, Johannes},
  isbn         = {978-91-983575-2-3},
  keyword      = {vetenskaplig grund,beprövad erfarenhet,educational sciences,philosophy,sociology},
  language     = {swe},
  publisher    = {Lund University},
  series       = {Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola},
  title        = {Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola},
  year         = {2017},
}