Bortom metoderna
(2018)- Abstract (Swedish)
- De flesta musikpedagogiska forskare har på ett eller annat vis den egna musikaliska praxisen och egna musikaliska erfarenheter med sig som ursprunglig motor till valet av forskningsintressen. Trots det är det sällan vi som skrå framställer vår forskning som ”arts-based” eller ”konstnärlig”. Som norska musikpedagogen Torill Vist (2015) påpekar, är detta inte ett tecken på att musikpedagogisk forskning glömt bort musikens och estetikens kunskapsformer, utan snarare på att begrepp och kunskapssyn från andra discipliner länge dominerat. Med hjälp av begrepp som ”sensuous scholarship” (Stoller, 1997) och ”the intuitive practitioner” (Claxton, 2008) kretsar denna föreläsning kring den sinnliga forskningens verktygslåda.
Vi förflyttar... (More) - De flesta musikpedagogiska forskare har på ett eller annat vis den egna musikaliska praxisen och egna musikaliska erfarenheter med sig som ursprunglig motor till valet av forskningsintressen. Trots det är det sällan vi som skrå framställer vår forskning som ”arts-based” eller ”konstnärlig”. Som norska musikpedagogen Torill Vist (2015) påpekar, är detta inte ett tecken på att musikpedagogisk forskning glömt bort musikens och estetikens kunskapsformer, utan snarare på att begrepp och kunskapssyn från andra discipliner länge dominerat. Med hjälp av begrepp som ”sensuous scholarship” (Stoller, 1997) och ”the intuitive practitioner” (Claxton, 2008) kretsar denna föreläsning kring den sinnliga forskningens verktygslåda.
Vi förflyttar oss till Gambiafloden, till en intervju utförd av koraspelmannen jali Alagi Mbye. Det kan i förstone låta som en konsert, eller som om musiken utgör ett ackompanjemang till konversationen mellan traditionsbärarna. I själva verket skulle det visa sig att mina ursprungliga intervjufrågor här översatts till ostinaton, kopplade till symboliskt och historiskt laddade texter ur Mandinkatraditionen. Genom att subtilt leda samtalets vändningar genom ostinatobyten, ställer musiken de frågor jag inte förstod att ställa. Låt oss lyssna…
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/cbb81cad-174a-4d8c-b715-c864268dc9b7
- author
- Sæther, Eva LU
- organization
- publishing date
- 2018
- type
- Other contribution
- publication status
- published
- subject
- categories
- Popular Science
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- cbb81cad-174a-4d8c-b715-c864268dc9b7
- date added to LUP
- 2019-10-08 20:59:26
- date last changed
- 2019-10-15 02:15:41
@misc{cbb81cad-174a-4d8c-b715-c864268dc9b7, abstract = {{De flesta musikpedagogiska forskare har på ett eller annat vis den egna musikaliska praxisen och egna musikaliska erfarenheter med sig som ursprunglig motor till valet av forskningsintressen. Trots det är det sällan vi som skrå framställer vår forskning som ”arts-based” eller ”konstnärlig”. Som norska musikpedagogen Torill Vist (2015) påpekar, är detta inte ett tecken på att musikpedagogisk forskning glömt bort musikens och estetikens kunskapsformer, utan snarare på att begrepp och kunskapssyn från andra discipliner länge dominerat. Med hjälp av begrepp som ”sensuous scholarship” (Stoller, 1997) och ”the intuitive practitioner” (Claxton, 2008) kretsar denna föreläsning kring den sinnliga forskningens verktygslåda. <br/><br/>Vi förflyttar oss till Gambiafloden, till en intervju utförd av koraspelmannen jali Alagi Mbye. Det kan i förstone låta som en konsert, eller som om musiken utgör ett ackompanjemang till konversationen mellan traditionsbärarna. I själva verket skulle det visa sig att mina ursprungliga intervjufrågor här översatts till ostinaton, kopplade till symboliskt och historiskt laddade texter ur Mandinkatraditionen. Genom att subtilt leda samtalets vändningar genom ostinatobyten, ställer musiken de frågor jag inte förstod att ställa. Låt oss lyssna…<br/>}}, author = {{Sæther, Eva}}, language = {{swe}}, title = {{Bortom metoderna}}, year = {{2018}}, }