Advanced

Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning

Persson, Anders LU (2019) In Skrifter med historiska perspektiv p.255-271
Abstract (Swedish)
Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades... (More)
Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
högre utbildning, målstyrning
host publication
En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia
series title
Skrifter med historiska perspektiv
editor
Blennow, Katarina ; BlennowÖrbring, Pål Brunnström ; Örbring, David ; ; and
issue
22
pages
16 pages
publisher
Malmö University
ISSN
1652-2761
ISBN
978-91-7877-033-5
language
Swedish
LU publication?
yes
id
747e361c-63df-4677-a359-a2887ab58485
date added to LUP
2019-12-02 21:21:14
date last changed
2020-01-08 14:00:50
@inbook{747e361c-63df-4677-a359-a2887ab58485,
  abstract     = {Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi  och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning.},
  author       = {Persson, Anders},
  booktitle    = {En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia },
  editor       = {Blennow, Katarina and BlennowÖrbring, Pål Brunnström and Örbring, David},
  isbn         = {978-91-7877-033-5},
  issn         = {1652-2761},
  language     = {swe},
  number       = {22},
  pages        = {255--271},
  publisher    = {Malmö University},
  series       = {Skrifter med historiska perspektiv},
  title        = {Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning},
  url          = {https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/72671683/Persson_M_lstyrningens_f_rvandlingar_inom_svensk_h_gre_utbildning.pdf},
  year         = {2019},
}