Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning
(2019) In Skrifter med historiska perspektiv p.255-271- Abstract (Swedish)
- Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades... (More)
- Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/747e361c-63df-4677-a359-a2887ab58485
- author
- Persson, Anders LU
- organization
- publishing date
- 2019
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- högre utbildning, målstyrning
- host publication
- En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia
- series title
- Skrifter med historiska perspektiv
- editor
- Blennow, Katarina ; BlennowÖrbring, Pål Brunnström and Örbring, David
- issue
- 22
- pages
- 16 pages
- publisher
- Malmö University
- ISSN
- 1652-2761
- ISBN
- 978-91-7877-033-5
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 747e361c-63df-4677-a359-a2887ab58485
- date added to LUP
- 2019-12-02 21:21:14
- date last changed
- 2020-01-08 14:00:50
@inbook{747e361c-63df-4677-a359-a2887ab58485,
abstract = {{Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning.}},
author = {{Persson, Anders}},
booktitle = {{En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia}},
editor = {{Blennow, Katarina and BlennowÖrbring, Pål Brunnström and Örbring, David}},
isbn = {{978-91-7877-033-5}},
issn = {{1652-2761}},
keywords = {{högre utbildning; målstyrning}},
language = {{swe}},
number = {{22}},
pages = {{255--271}},
publisher = {{Malmö University}},
series = {{Skrifter med historiska perspektiv}},
title = {{Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/72671683/Persson_M_lstyrningens_f_rvandlingar_inom_svensk_h_gre_utbildning.pdf}},
year = {{2019}},
}