Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vi är oroade över senare ålderspension

Nilsson, Kerstin LU orcid ; Johansson, Boo ; Östergren, Per-Olof LU ; Kadefors, Roland ; Aronsson, Gunnar ; Torgén, Margareta ; Gellerstedt, Sten ; Abrahamsson, Lena ; Nordander, Catarina LU orcid and Österberg, Kai LU , et al. (2017) In Dagens Samhälle
Abstract (Swedish)
Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla.

Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.
Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.
Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande... (More)
Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla.

Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.
Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.
Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem.
Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.
Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.
Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.
Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
; ; ; ; ; ; ; ; and , et al. (More)
; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; and (Less)
organization
publishing date
type
Contribution to specialist publication or newspaper
publication status
published
categories
Popular Science
in
Dagens Samhälle
publisher
Kommunernas och landstingens tidning
ISSN
1652-6511
language
Swedish
LU publication?
yes
id
02962a5f-1eed-4ed3-82ed-c0e89b1dd61f
alternative location
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/54-forskare-vi-ar-oroade-over-senare-alderspension-20031
date added to LUP
2019-09-27 21:47:16
date last changed
2023-03-21 15:33:03
@article{02962a5f-1eed-4ed3-82ed-c0e89b1dd61f,
  abstract     = {{Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. <br/><br/>Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.<br/>Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.<br/>Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. <br/>Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.<br/>Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.<br/>Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.<br/>Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.}},
  author       = {{Nilsson, Kerstin and Johansson, Boo and Östergren, Per-Olof and Kadefors, Roland and Aronsson, Gunnar and Torgén, Margareta and Gellerstedt, Sten and Abrahamsson, Lena and Nordander, Catarina and Österberg, Kai and Skoog, Ingmar and Hovbrandt, Pia and Johansson, Gerd and Widell Blomé, Mikael and Bohgard, Mats and Pinzke, Stefan and Forsman, Mikael and Lundqvist, Peter and Osvalder, Anna-Lisa and Arvidsson, Inger and Nilsson, Peter and Persson Waye, Kerstin and Andersson, Janicke and Krekula, Clary and Cedersund, Elisabet and Eklund, Mona and Järvholm, Bengt and Stahre, Johan and von Essen, Elisabeth and Sjölund, Maria and Warne, Maria and Rylander, Lars and Ottosson, Mikael and Stattin, Mikael and Wall, Erika and Rignell-Hydbom, Anna and Torén, Kjell and Toivanen, Susanna and Svensson, Måns and Håkansson, Carita and Lövgren, Veronica and Hagberg, Mats and Delve, Lotta and Wentz, Kerstin and Larsson, Anna L and Bergman, Ann and Lindberg, Per and Rydenfält, Christofer and Stigmar, Kjerstin and Gillberg, Gunnar and Albin, Maria and Björk, Lisa and Heikkinen, Satu and Tjulin, Åsa}},
  issn         = {{1652-6511}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{12}},
  publisher    = {{Kommunernas och landstingens tidning}},
  series       = {{Dagens Samhälle}},
  title        = {{Vi är oroade över senare ålderspension}},
  url          = {{https://www.dagenssamhalle.se/debatt/54-forskare-vi-ar-oroade-over-senare-alderspension-20031}},
  year         = {{2017}},
}